Money Guy Show

Jag har nog i förbigående nämnt "Money Guy Show" med Brian Preston och Bo Hanson, två finansrådgivare med egen firma vars podd är ett kvalitativt marknadsföringsverktyg för densamma.

Varför flagga?
Det är en helt okej och rätt schwungig typ av amerikansk pengapodd och man blir liksom på gott humör av den, även om jag inte är anhängare av det mesiga budskapet*. Jag gillar de klatchiga podrubrikerna som ofta innehåller en siffra:

9 Pieces of Financial Advice You Should Ignore.
4 Life-Changing Investment Accounts Tht You May Not Know About!
The Rule of 3: How to Make the Best Financial Decisions.

Försök att inte klicka på dessa rubriker sucker. De är väldigt amerrrikanska, mycket sydstatsdialekt och man riktigt anar hur präktigt till kyrkan de går om söndagarna (exempelvis undviker de ord som "stupid" i akronymen "Keep It Simple Stupid", och säger "Keep It Simple Sally", bara en observation) men deras råd är bra om man känner behov av att pausa från den mer nitiska FIRE-rörelsen och bara lära sig lite privatekonomi i största allmänhet. Det var exempelvis via denna podd jag blev inspirerad att ta tag i testamentesbiten. För förstagångslyssnaren rekommenderar jag ett avsnitt som heter "How To Simplify Your Personal Finances" och jag kunde inte låta bli att saxa en bit ur den, eftersom den handlar om indexfonder vs. aktiv förvaltning:
"If you want to be a successful investor, you have to keep your eyes on fees. [...] I like index funds, A lot of you guys are working with advisors that say you should do active managed funds because I've got someone who is watching the stock market at all times. Here is the dirty little secret why most financial advisors themselves buy index funds: According to SPIVA** the S&P 500 for the last five years has outperformed 82,14% of actively managed funds. Eight out of 10 funds underperformed index. So there is a lot of people out there that goes 'Ok, so if 80% are not beating index, that means that 20% of managers and funds will beat it. Maybe my guy is so good he's buying that 18-20%.' Here is the thing: SPIVA actually tracks what they call persistence. They follow these 20% to see what percentage of them continue to outperform on a yearly basis. Listen to this stat: According to their research, only 0,91% of large-cap and no mid-cap or small-cap funds managed to remain in the top within the five year measureing period. So if you are good enough to select two out of the the ten that might have done it during a one year period, you have to select one out of a hundered that could do it within a five year period."
Det är tanken på de 20%:en som slår index som öppnar upp dörren så att fondbolagen ska hinna kila in en välpolerad fot. För med varsamt frammejslad statistik (och dessutom genom att titta på historisk data - en lyx som enbart är förbehållen spådamer i verkliga livet) kan man med facit i hand handplocka fram den av sina fonder (om någon) som av någon slumpartad begivenhet lyckades slå index under en given tidsperiod (om någon) och därefter formulera ett luddigt budskap om att de krossar index, kanske genom "proaktiv investering" vad vet jag.*** Men de flesta som investerar gör det under en längre tidsrymd än exempelvis ett år.**** Du behöver som du redan vet ständigt slå index för att nå samma resultat som en simpel indexfond (för att kompensera för de högre avgifterna) och som synes av SPIVA:s statistik är det ungefär lika sannolikt att gång på gång lyckas hitta den large-cap-fond som år efter år kommer att leverera indexnära utfall ungefär lika stor som att hitta en nål i en höstack. Och det hela underlättas inte av att höstackarna formger färgglatt marknadsföringsmaterial som de visualiserar på The Internetz med budskap som urtidsmänniskan går igång på typ "Förlora inte pengar", "Minska risken", "Bli rik med oss" etc. 

KÖP ALDRIG NÅGOT SOM AKTIVT SÄLJS PÅ DIG. Gäller även inom ramen för PPM - åtminstone historiskt en grogrund för fiffel och båg. Köp indexfonder (finns även inom ramen för PPM). Och ja även dessa ger utdelning, det låter bara inte katching i appen. Och nej, du står - till skillnad från när din smartass hjärna handplockar de skönaste av rekorderliga bolag som kommer att ge utdelning 4evva'n'evva ingen bolagsrisk utan kan sova gott om natten i trygg förvissning om att när ett affärssegment på grund av innovation, tekniska framsteg och allt mer frekvent marknadsdistruption går i kånken, så kommmer det per automatik att ersättas av ett bolag som på grund av innovation, tekniska framsteg och allt mer frekvent marknadsdisruption är på väg upp.

Jag handplockar bara fina, välskötta bolag till min portelifölj


Mvh/
FruEfficientBadass

* Spara typ 15% av din inkomst och var noga med att sörja för dina efterlevande - väldigt mycket fokus på det om du frågar mig, lite amerikansk helyllefarsa tar sitt ansvar.
** S&P Indices Versus Active (SPIVA®) measures the performance of actively managed funds against their relevant S&P index benchmarksSPIVA scorecard reports have been issued covering fund markets in the United States, Canada, Australia, and India. SPIVA scorecards are issued semi-annually: a mid-year report and an annual report. Källa: Wikipedia.
*** Så som exempelvis Carnegie gjorde med sin Sverigefond. De övriga fonderna talade man emellertid inte lika mycket om, åtminstone inte vid tidpunkten då det här inlägget skrevs. Kanske är det någon annan fond man lyfter för tillfället?
**** Såvida du inte är day-trader och då är knappast fonder det tillgångsslag du ligger i. 

Livet på landet

För protokollet vill jag bara påminna er om att jag, drillad i corporate planering som en är, lägger inläggsmattor en månad i taget vilket gör att bloggen drabbas av en viss fördröjning mot vad som de facto händer i mitt liv. Därför rekommenderar jag att du som har stalkertendenser följer mig på Instagram eftersom det är realtidspostningar. Men här kommer då ett inlägg som skrevs den 1 juli med några tankar kring livet här på landet. Executive Summary: Vår familj har aldrig haft det bättre.

Ja naturligtvis gör sommaren sitt till (även om den under våra första veckor mest påminde om tidig höst) och det faktum att vi tripplat vår bostadsyta och fått såväl katt som höns som en lånehund. Det är som en dopamindusch deluxe över hela familjen och alla är tagna av dessa nya familjemedlemmar. Hönsen i synnerhet är ju en fröjd. Eller "kycklingarna" som säljaren kallade dem, även om de i min värld såg ut som hönor när de kom. "Det här är vårt bästa liv hittills" som 11-åringen helt korrekt konstaterade. Ja, hur kan det inte vara vårt bästa liv med nedan komponenter?




Livet med djur är helt enkelt ett bättre liv och det bästa är att de - till skillnad från den krävande hunden jag vaktade i stan - är i princip självgående. Hunden lånar vi ju bara när vi vill och hönsen och katten klarar sig själva med lite matpåfyllning då och då. Idel kel har vi emellertid och barnen, som vid det här laget är helt hundvana, har lärt sig lyfta såväl katt som höna och plocka fästingar. Jag känner att deras djurliga allmänbildning är på topp! Det som saknas är väl häst, men de verkar inte så intresserade (jag överväger alltså inte att skaffa häst, men vi har tvenne ridksolor på gångavstånd och det kostar cirka 30% av Stockholmspriset så det hade varit görbart). 

Livet på landet, hélas. Det är i princip befriat från stress. Nej, det ÄR befriat från stress, för det finns inga stressade människor här. Man stannar på fika inte en timme, utan 3-4 timmar. Man pratar långsammare, går långsammare, kör långsammare, betalar långsammare. Allt går i ett sakta mak och det är som balsam för själen (och ibland outhärdligt med förlåt mig jag är ny i det här). 

Marknadsförar-L talar ofta om familjen som "klanen". Att det kanske inte är hela världen om ett barn inte känner sig 100% bekväm i skolan eller har mängder med lekkamrater. Däremot är det viktigt att man känner sig hemma i familjen och att familjen har ett rikt liv, såväl socialt som intressemässigt. Att barn i mångt och mycket får sin andliga näring hemmavid, även om vännerna tar över om inte förr så i tonåren. Jag har, särskilt här på landet, en känsla av att vi som familj blir tightare. Dels är vi mer utlämnade åt varandras sällskap eftersom vi bor på en gård, en bit ifrån andra. Vi inledde också vår vistelse med två veckors digital detox vilket var välbehövligt. Men också för att vi i denna nya kontext trevar oss fram tillsammans. Min man var på en sportturnering och vi följde alla med för att kolla. I Stockholm hade detta inte hänt utan han hade åkt själv och vi andra hade pysslat med vårt. Vi håller på och budar på tält på Tradera för vi ska för första gången i våra totala liv campa. Vi har varje kväll filmvisning av sådant vi fyndat på loppisar. Vi snickrar och målar tillsammans, planterar växter tillsammans, åker och handlar ihop, bakar ihop. Allt som grupp eller subgruppper, precis som hönorna som sällan rör sig mer än en halv meter ifrån varandra. Hon som sålde hönorna till oss berättade att det är deras skydd - genom att vara nära får de skydd av gruppen. Så känner jag med vår vistelse här på landet. Vi går ihop som grupp. Förhoppningsvis inte på ett defensivt och uteslutande sätt...

Jag har hört om andra som exempelvis gjort utlandsår med familjen att det blir så här. Har du någon erfarenhet av detta slag? 

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Du som läser bloggen på DATAN vet att det sedan länge finns en etikett "Livet på landet". Jag har, fram tills nu, inte postat så många inlägg på temat men nu blir det åka av. D.s.

En lömsk konsumtionsupplevelse

Varning! Nedan inlägg innehåller en affiliatelänk samt budskap som kan förstöra din konsumtionsupplevelse för evigt. Åtminstone om du är kattägare. 

För ett tag sedan blev vi med katt och det är en fröjd må jag säga. Han kommer hemdragandes efter en natt på stan med den långa pälsen full med fästingar och då är han hungrig. Vi har lånat katten på obestämd tid och han kom hit med etablerade konsumtionsvanor i vuxen ålder. Av ägaren - en märkesmedveten vän - fick jag ett startkit bestående av väldoftande kattsand, speciellt för ragdollpäls framtagen hårborste, torrfoder som ska klickas hem via Internetz samt blötfoder av märket Whiskas. Så snart min vän lämnat gården tog jag Elvis avsides och hade ett litet snack med honom. "Jag är medveten om att du under dina fyra år fått märkesföda och att du är van vid att klämma fram dina små kattkorvar i en kattsand som doftar lavendel. Vi gillar dig och så, men jag måste få informera dig om att dina märkesvarudagar är över. Från och med nu får du skita i kattsand som luktar sand och du får äta kattmat från Lidl. Take it or leave it bitch."

Nej, så sa jag ju inte, det hade varit fruktansvärt oartigt. Jag kanske smörade en smula genom att simultant mata honom med de kvarvarande märkesgodisarna och samtalet slutade i god ton. Veckan därpå tog kattmaten av märket Whiskas slut och jag köpte dito produktion på Lidl, vid namn "Coshida".


Påsarna har identisk storlek och har exakt samma förpackningsutformning. Till och med den lilla rivflärpen uppe till vänster ser likadan ut på respektive påse, som om vore de stansade i samma maskin. De innehåller båda 100 gram "mat" och kommer i kartonger om 12 förpackningar fördelade på fyra smaker: Fisk/skaldjur, fågel, kalv och oxkött. Innehållet ser identiskt ut - små blöta kuber i någon sorts sås. Elvis äter båda utan att tveka.* Det föreligger, förutom priset, emellertid en väsentlig skillnad. Språket. Lyssna på detta:

"Succulent Chunks in gravy. With veal, salmon, turkey and beef. 12x100g." Bild på katt, troligtvis norpad från FreePik.

VERSUS:

"Klassiskt meny i sås. With selected ingredients +vitamins +minerals. Rekommenderad fodermängd per dag. WHISKAS® tar hand om din katt i livets alla faser, [piktogram 2-12 months. 1+ years. 7+ years. 11+ years], med läckra måltider som katten instinktivt tycker om. Våra WHISKAS® 1+ produkter erbjuder en mängd olika anpassade måltider i aptitretande sås**, som är perfekt balanserade för att hjälpa din katt till att bli belåten och sund. Våra läckra måltider, tillagade med en kombination av utvalda naturliga ingredienser + vitaminer + mineraler, ger allt katten näringsmässigt behöver för ett sunt liv. Inga tillsamma konstgjorda färgämnen eller konserveringsmedel. " Längst ner två piktogram av katter med texterna: "Främjar sund hud och päls." samt "Stödjer sunda urinvägar."***

Bilderna på kattungarna som pryder WHISKAS®-kartongen och WHISKAS®-påsarna är tio resor mer bedårande än de man fann på Coshida-förpackningarna. Trots det kan jag inte skaka av mig känslan att jag blir fetblåst ty det ser verkligen ut som precis samma produkt. Möjligen har Lidl, i egenskap av världens sjätte största matvarukedja, lyckats locka Mars Inc, ett företag känt för att brinna för naturliga råvaror i djurmat men även för naturliga råvaror i exempelvis Twix, att tillverka på licens. Det vill säga att dedikera ett antal produktionslinor till Coshida med tillhörande ljusblå påsar istället för de lila®****. Vad vet jag, men det var så det funkade med några av de största varumärkena jag jobbade med i dagligvaruhandeln, en del av produktionen skedde på uppdrag åt någon annan. Och frågar du Elivs ser han ut som ett frågetecken. Är inte katter färgblinda dessutom?


Jag kommer att tänka på kattmatsexemplet när jag läser boken "Pengar på hjärnan - feltänk, fallgropar och smartare strategier" av Dan Ariely och Jeff Kreisler, affiliatelänk här (men jag lånade min på bibblan). Tänk bort kattmaten för ett ögonblick och tänk istället på vin, glass eller en förrättsmeny eller vad du nu går igång på:
"Språket har ofta stor betydelse för hur vi tolkar våra erfarenheter. [...] Det kan få oss att uppskatta våra erfarenheter mer än vi skulle göra annars. Och när vi njuter mer av något - oavsett om det är den fysiska upplevelsen av att äta produkten eller själva den beskrivande texten som skänker njutning - så värderar vi det högre och är beredda att betala mer. Det fysiska föremålet i sig har inte förändrats, men det har däremot vår upplevelse av det, liksom vår betalningsvilja."
Har du några exempel på när du, medvetet eller omedvetet, njutit mer av en produkt på grund av språkekvilibrism?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Eller tvekar det gör han ju, han är ju en katt och kan inte helt förbehållslöst sätta i sig något tredje part ställt fram till honom. Först jamar han lite klagande och stryker sig längs ett ben, sen går han ett varv i huset och klagar lite mer och sen äter han. Men denna behandling ger han såväl Whiskas som Coshida. 
** I beg to differ.
*** Konstruktiv feedback till byrån som gör den svenska WHISKAS®-copyn: Bra jobbat med att vid de nedre piktogrammen hitta en synonym till ordet "främja". Däremot har ni överanvänt ordet "sund". Ni kunde exempelvis ha bytt ut två av dem (förslagsvis de mittersta) med "hälsosam" respektive "stärkande" alternativt "välgörande". Det finns synonymlexikon på Internet, det var ett sådant jag använde nu och de är helt gratis.
**** Betänk då att även om 10 000 Lidl-butiker inte är asmycket i global kontex är Coshida det enda blötfodermärket i butik. Det betyder att de kattägare som tillika är Lidlkunder per automatik blir Coshida-kunder. I en vanlig butik av typen Carrefour slåss du som WHISKAS®-leverantör med mängder av andra högprofilerade varumärken som liksom du får jobba häcken av sig för att hamna i kundkorgen. Väl inne på Lidl är det bara att luta sig tillbaka och öppna portarna, pengarna kommer att rulla in. Och marginalen, det låga utpriset till trots, blir troligtvis densamma då du inte behöver köpa TV-spottar och anställa de bästa byråerna för att mejsla fram konstverk av typen "A better world for pets".