Läsarberättelse från Christoffer med boken

Även solen har sina fläckar och ibland får jag mail med läsarberättelser som jag ivrigt smaskar i mig men sen glömmer med någon vag idé om att "den här ska jag publicera, jag ska bara äta ett kex först" och sen faller det ur minnet. Läsare Christoffer mailade mig sin berättelse i maj i år men det var först i kommentatorsfältet till inlägget om att ge ut bok jag blev varse min fadäs. Bättre sent än aldrig, här har ni Christoffers berättelse. Vill ni läsa hans bok, klicka här.

Jag har varit en trogen läsare sedan länge, och uppskattar precis som många andra din ironiska underton och din humor. Jag har dock aldrig kommenterat något inlägg på din blogg, vad jag kan erinra mig, men läser dem med stor förtjusning. Har även läst din bok "Sparboken" med stor behållning, och den har en given plats i min bokhylla. Tänkte jag skulle bidra med min egen (hyfsat kortfattade) "sparhistoria":

Födelsen

Min investeringsresa tog fart för länge sedan. Jag vill minnas att jag var i 10-årsåldern när jag först hörde talas om vad aktier var (vet inte varifrån denna kunskap kom, eftersom mina föräldrar aldrig pratade om sådana företeelser). Jag läste Göteborgs-Postens börssidor och drömde om en framtid där jag skulle kunna köpa mina första aktier. Det dröjde dock ända till 20-årsåldern innan detta skedde, och då i form av fonder, som min flickvän (sedermera sambo sedan över 25 år) introducerade mig för. Jag hade då glömt mina tidigare drömmar om aktier, för att istället leva livet som ung och glad student i Uppsala. Fondsparandet blev dock starten för ett intresse för ekonomi och investering som efter det fördjupades, om än med lite pauser här och där under livet.

Uppväxten
Månad för månad överförde jag pengar till mina fonder hos storbanken, men jag tyckte varken det var särskilt spännande eller gav så stor avkastning. Under mitt första arbete efter studierna var inkomsten dessutom knaper och möjligheterna till sparande liten. Som många andra letade jag efter det "stora klippet", kanske inte för att bli rik, men för att få ihop en större summa att investera. Detta klipp kom dock aldrig, men nyfiken och lite entreprenöriell (heter det så?) som jag är, så tänkte jag ut en strategi som gick ut på att ta ett blankolån på min bank och investera dem på börsen och på så sätt få en hävstång för mina investeringar. Denna strategi gick bra. Jag tog varje månad ut pengar för att betala ränta och amortering på lånet, och fick detta till trots mitt kapital på ringa 200.000 kr att växa till ca 400.000 kr inom 2 år, dels genom kortare affärer, dels genom fondsparande i rysslandsfonder som då gick otroligt bra. Så här i backspegeln kan man nog säga att min avkastning grundade sig mer på tur än skicklighet.

Vuxenlivet

De pengar jag fått ihop levde jag sedan upp för att kunna försörja mig under min andra studieomgång. Lånet bakades in i det huslån jag och min sambo hade. Under studietiden (5 år till!) blev det endast en symbolisk summa av 200 kr/mån sparat, eftersom vi endast levde på min sambos lön. Min omskolning skulle dock leda till garanterat arbete med hyfsat hög lön, varför jag tidigare under denna min andra studietid drog upp riktlinjerna för hur framtidens investeringar skulle te sig: med hög lön och bibehållna utgifter skulle en hög sparkvot kunna erhållas, och jag hade även planer på att starta eget AB för att arbeta som konsult för att kunna använda skatteförmåner och andra bolagsrelaterade "förmåner" som ytterligare hävstång.

Steget mot friheten

Min plan iscensattes efter examen. Målet var att få pengar till investering, men något specifikt syfte fanns inte utöver det. Inte förrän jag insåg att mitt nya yrke innebar konstant stress med huvudvärk, nackvärk, yrsel och magkatarr, blev mitt fokus ett annat. Jag skulle investera mig FRI! Det var i denna veva jag som alla andra hittade Mr Money Mustache, Mr Fre at 33, Sparo, Fru EB, Miljonär innan 30, Rick Dad Poor Dad-serien etc, och med hjälp av diverse excelsnurror (känns detta igen!?) så formades mitt mål att som (huvudsakligen) utdelningsinvesterare gå mot FIRE. Denna resa har tagit 10 år, där det stora språnget skedde 2018-19 när jag började arbeta i eget AB och vi i hushållet successivt började beta av våra skulder, och dessutom investera lite smått i fastigheter

Friheten

Jag har nu 51 år gammal nått FIRE, men behåller krockkudden ytterligare ett år för att skapa lite mer buffert i tillvaron och lite mer finansiell luft i systemet. Men jag arbetar nu endast hemifrån, på de tider jag själv valt, ca 20 h/v. Därtill har jag under hösten och nu under våren färdigställt min bok om frihet och investering, läs mer om den här.

Mvh

Christoffer