Fru EB tjuvlyssnar när riking blir blåst

Jag har för mig att Sparo någon gång skrev att han bara hade som ambition att posta ett par inlägg per vecka, men att det var omöjligt att hålla den låga frekvensen givet allt knas han ser omkring sig. Jag håller med - min ursprungsplan var att göra tre inlägg per vecka. Ni som av någon anledning sitter och glor på min blogg 24/7 och registrerar ett än så litet slip of the finger (jag refererar till Partyis-gate) vet att jag lägger upp inläggen kalendermånadsvis i förväg och även efter att ha lagt en julimatta har jag mängder och mängder med inlägg kvar i utkast. Varför? Delvis för att jag är manisk. Men också för att det flyger stekta sparvar in i min mun hela, hela tiden. Eller stekare kanske jag ska säga i det här inlägget.

För drygt en månad sedan sitter jag i foajén på ett av Stockholms dyraste hotell.* Jämte mig, i en fåtöljgrupp, sitter ett par män i, vad vet jag, 50-årsåldern? Det är något med bilden som inte stämmer. Den ena är väldigt uppklädd, komplett med kornblå, lite för tight kostym, slips och backslick trots hens
relativt höga ålder. Den andra är klädd i shorts, piké-tröja och har håret i ett rufs. De verkar inte känna varandra eller le särskilt mycket, så jag utgår från att det är den informellt klädda som ska säljas på någe skit av backslicken.

Jag har, mina 42 år till trots, fortfarande kick ass hörsel och kan - jag skämtar inte nu - höra såväl cikador som det högsta ljudet på hörselprovet - så jag hade inga problem att avlyssna dialogen. Mycket riktigt, backslicken kom från ett mindre "finansinstitut"** som hade i uppdrag att sälja sina lösningar till rikingen. Mina vänner, om ni hade kunnat vara med mig där och då, vilken fröjd. Dialogen gick ungefär så här:

Backslick: "- Ja alltså, det vi gör här är att vi jobbar proaktivt (paus - backslicken har gått kurs som säger att man måste prata långsamt när man säljer finanslösningar)***. Med tanke på din kunskapstörst (paus)**** kan jag säga (paus för effekt) - du kommer att få svar på alla dina frågor."

Riking: "- "

Backslick: "Så vad vi gör här idag (paus och rassel med glossy broschyrer) är att du får en första inblick i vad vi gör. Jag kommer också att ta tillbaka din input till vår ana-lys-av-del-ning, så att de får jobba fram ett riktigt bra förslag som passar Just Dig. (jättelång paus medan backslick kollar att riking fortfarande lever och andas samt ger tid för backslick att få fram sista sidan i broschyren som är...håll i dig nu...blank!).

Backslick: - "Här - på sista sidan - har du möjlighet att skriva upp dina frågor. Här - ser du? (Backslick pekar på sidan för att Riking verkligen ska förstå vad han menar). Du skriver upp dina frågor, alla du har, och så kommer vi att diskutera dem nästa gång vi ses. Vi har ju en tid bokad bla bla bal..."

Ungefär här kom min torsk affärsbekant så jag hann inte ta del av den rafflande avslutningen men jag hann uppfatta något om väder och golfhandikapp. Alltså...jag fick verkligen bekämpa en impuls att skriva en liten lapp och kasta under rikings stol: "Du blir lurad. Avhys backslick. Gå in på www.mrmoneymustache.com." Alternativt J Collins stock series. Eller Frugalwoods recension av Collins bok The Simple Path To Wealth. Allt annat än denna förnedrande ripoff!

Hell, det där ska bli min mission. Istället för de där glansiga visitkorten med yppiga blondiner som brukar ligga sprinklade på gatorna kring Stureplan framåt midnatt på helgerna, ska jag trycka upp dito kort fast med bild på en stor mustasch och webbadressen till MMM. Var ska jag distribuera dem? Jag tror inte att folk är så öppna för privatekonomi en fredagskväll vid Berzeli Park. Kanske ska jag bara lägga dem utanför någon av de centralt belägna finansiella rådgivarna en vanlig torsdag efter lunch?


Mvh/
FruEfficientBadass

* Och nej, jag extraknäcker inte som eskort, även om det hade tagit mig till FIRE på ett kvartal så het är jag.
** Jag antar mindre eftersom han stämde träff i en hotell-lobby och inte på ett fancy kontor. Jag försökte förgäves tyda namnet på de glossiga pampfletterna han hade med sig, men min syn är dessvärre inte lika vass som min hörsel.
*** Vilket på sätt och vis makes sense.
****Kunskapstörst? Rikingen satt mol tyst och stirrade ner i bordet under åtminstone den tid jag satt och wallraffade - men jag antar att man på "säljskola för avdankade banksnubbar som går över till liten aktör för att ha råd att betala underhåll och vidlyftigt leverne på Sturehof" lär sig att komplimanger säljer mer.

19 kommentarer:

  1. Ho ho ho vad jag saknar Stockholm ibland. Underhållningen! Har hängt i förfärligt många centralt belägna hotellobbysar och barer (nä inte eskort här heller, statlig tjm på resa och i väntan på random kollega). Samtalen runtikring är ibland bättre än en kväll på Dramaten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det. Vill man ha förstklassig underhållning och content kostar det mindre än lyssnarplatser på operan (en kaffe på ex. Riche en vardagsmorgon).

      Radera
  2. Men tror du att den informellt klädde verkligen tog backslicken på allvar? Han hade kanske bara lite roligt av det hela? Den rike kanske är just rik av en anledning, att han har en hjärna att tänka med? Därtill behöver han inte klä sig fin när han träffar främlingar, att han är så säker på sig själv ändå? /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas att det var så. Men om han nu var smart och därtill hade haft lite integritet borde han ju plattat till backslick med ett par ifrågasättanden. Förstklassig nöjesnivå hade ju uppnåtts först när backslick hade behövt motivera hur just hans institut anser att de kan slå index exempelvis.

      Radera
    2. Jag förstår hur du resonerar men alla funkar ju inte så. Själv hade jag varit tyst och spelat med ända till slutfinalen, som jag tänker att denne man kan ha gjort. Jag ifrågasätter sällan knäppgökar, jag kan absolut njuta mer av att lådsas vara med på noterna och få den andre att tro att metoden funkar. Så har jag gjort ett helt år på det jobb jag haft. Har blivit behandlad som en knäppgök av en chef, har spelat med hela tiden och hon tror fortfarande att jag gått på hennes grejer! Vem är det som har makten då, jag eller hon? Sådär gör jag hela tiden, har agerat så sedan jag var barn. Ingen kan få folk att skämmas i slutänden som jag! :-) /Eva

      Radera
    3. Oh, mighty advanced! Lite usual suspects över det hela. Själv har jag för stort ego för att klara av en sådan manöver.

      Radera
    4. Usual suspects? Hmm, man kanske är knäpp ändå, fattar inte. ;-). Jag har nog inte så mycket till ego, tillhör ju den blå personligheten i den där nu kända boken "omgiven av idioter". De har minst ego, om något alls. De nöjer sig med att gilla sig själva, risken för självgodhet är dock större... De flesta andra på jobbet är knallröda, de jobbar alltså ihjäl sig nästan medan jag går på i godan ro och har noll frånvaro och håller mig frisk och sund. Iakttager allt som pågår både på och under ytan på lite mentalt avstånd sådär. /Eva

      Radera
  3. Många FIRE förespråkar side hustles, eskort hade kunnat var en av dem om inte för min puritanska uppfostran. Bara det att jag vågat mig in på börsen (för sent naturligtvis) så anses jag som en rebellisk gambler av mina”sparkonto utan ränta-föräldrar”. Så mitt rebelliska sparande får väl bli min sidoinkomst (förutom jobb på Willys varannan helg som jag seriöst funderar över). Just nu är dock mitt sparmål ett sommarhus... yeah, right.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte extraarbete är lika lätt i Sverige för arbetsgivaren ska godkänna bisysslor. Jag har funderat en del på det och konstaterat att det nog inte skulle vara en diskussion som jag är intresserad av att ta med min arbetsgivare. Då återstår bisysslor som kan döljas för arbetsgivaren. Å andra sidan skulle jag kunna roas av att ta upp frågan med chefen och säga att jag behöver extraknäcka för jag har så dålig lön. :) Jag hade velat se hans reaktion.

      Sedan skulle rent krasst 50 % av extrainkomsterna försvinna i skatt vilket gör mig mindre benägen att jobba extra.

      Radera
    2. @Lana: Jag hörde på riktigt en amerikansk FIRE-pod (vars namn jag irriterande nog inte minns) där man intervjuade en kvinna som nått FIRE rekordsnabbt genom att ditcha IT-konsult mot eskort. Side hustle jag funderar på är att översätta. Inte nobelprismitteratur då (om vi ens har ngt sådant framöver- det hela ligger ju hos Pascalidou nu vad jag förstår), men textremsor till random B-program (dagtidssåpor etc). Hur noga kan det va? Och jag kan göra det på kvällar/helger och ingen behöver bry sig (du får ju använda ditt artistalias när eftertexterna rullas). Jag avundas de som har finskan; det mest efterfrågade språket i kundservicesammanhang och borde också vara det i TV-sammanhang med Uutiset etc. Någon som vet hur man göe?

      Radera
    3. @Plina fu MÅSTE ta den diskussionen med din arbetsgivare hahaha! Det värsta är nog att hen hade tagit dig på allvar. ”Hmm 70 innan skatt, (eller mer?), det kan bli trixigt för vem som helst att få ihop vardagen på det och P är ju singel så det känns väl rimligt att det blir lite extra tungt för henne va”.

      Radera
    4. Du skriver ju så bra! Räcker till mer än att hacka textremsor till B-TV som sidojobb. Skriv en deckare? Frilansartiklar om ämnen som du brukar ta upp här på bloggen?

      Radera
    5. Haha tack Gustav det var rart. Eftersom jag har ett förflutet i förlagsbranschen vet jag a) hur svårt det är att bli utgiven b) hur uselt betalt det är. Jag har faktiskt givit ut en handfull böcker på både små och stora förlag och den sammanlagda inkomsten på dessa motsvarar vad jag tjänar på att inte anlita extern städhjälp i ett år. Men skönlitt/suspense har jag inte testat. Kanske en ny genre; deckare i frugal miljö?

      Radera
    6. Precis - deckare i frugal miljö!

      Kanske bättre ekonomi att sälja artiklar än böcker (förutom deckare, då)? Periodvis har jag sålt en del artiklar till dagstidningar och tidskrifter och tyckt det varit hyfsat bra betalt när man väl lyckats sälja in sig.

      Featureartiklar om sparsamhet, investeringar, livsstil, i praktiken de ämnen du tar upp på bloggen borde funka bra i diverse olika tidskriftssammanhang.

      Radera
  4. Snarare betydlig lägre eftersom jag inte är på advokatbyrå. Men det hade kunnat vara komiskt ändå eftersom jag ses som välbetald i jämförelse med de stackars ingenjörernas löner. Är det inte egentligen sjukt att min frisör och tandhygienist har högre timpenning än ingenjörer som konsulter. Läste förresten några inlägg i Escape artist där rörmokare i England kunde tjäna 250 000 pund per år. Ska vi inte sadla om till rörmokare?

    Det är för övrigt sjukt svårt att översätta till finska. Jag har inga problem att göra tvärtom men att översätta till finska är svårare utan att det blir konstigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rörmokare är vad jag råder mina barn till, halvt på allvar, halvt på skämt. Men om man vill ha en säker inkomst ska man ju satsa på sådant som omöjligen går att digitalisera bort. Som avskräde exempelvis (sopgubbarna tjänar väl uppemot 40’?).

      Radera
    2. Jag tror rörmokeriet är nog ganska långt borta från digitalisering i dagsläget. Sopgubbarna kommer ju försvinna om vi lyckas med den cirkulära ekonomin och avfallsminimeringen. Det sker också försök med förarlösa sopbilar.

      Radera
    3. Ok då stryker jag sopgubbe från listan. Lyssnade precis på intervju m raketforskaren Anita Vandyke (sant!) på Slow Home Podcast, apropå hennes bok Zero Waste Life som släpptes här i veckan. Det jag trodde skulle bli en pod om emballage visade sig vara en pod om livet. Har lagt in som inköpsförslag på bibblan.

      @Eva: The usual suspects, film från 1995 där Kevin Spacey ger sken av att förstå mindre än vad han förstår. Kaiser Söze...

      Radera
    4. Den måste jag lyssna på. Tack för tipset. Jag har läst Zero waste home av Bea Johnson som är en blandning av minimalism och reducering av avfall till en glasburk per år. Boken är några år gammal så den borde finnas på biblioteket. På min bibliotek kan man tyvärr inte ge inköpsförslag under sommaren.

      Har testat delar av det och dissat andra delar. Har insett att jag aldrig kommer att kunna minimera avfallet så mycket utan att behöva handla i specialbutiker, vilket jag är för lat för att göra.

      Radera