Bloggpaus?

Tanken har föresvävat mig att ta en paus från bloggandet. Inte för att jag tröttnat på den utan för att livet just nu är en handfull. Jag har i regel inget emot att vara personlig här på bloggen (herregud, jag har ju avslöjat detaljer om mig själv här som knappt mina närmaste vänner känner till), men känner att jag nu beträder obruten mark eftersom det är så jobbigt och så NU. 

En mig närstående, låt oss för enkelhetens skull anta att det är min man, har drabbats av psykisk ohälsa. Inget spektakulärt, utan en folksjukdom. Varför? Vi borde ju leva the high life här på landet utan ett bekymmersmoln på himlen? Jag har i nuläget inga svar på varför, men det finns en predisposition genetiskt och han har varit med om liknande i sin ungdom. Inte heller är det för tillfället så prioriterat att ha svar på varför, eftersom allt fokus ligger på att försöka parera och lindra det obeskrivliga obehag som han känner just nu. 

Min tid har sedan början av maj gått ut på att försöka hjälpa honom att få den vård han behöver. När det blivit för svårt har han valt att bli inlagd. I skrivande stund, i fredags, är han hemma men vi vet inte hur länge det varar eftersom det går upp och ner hela tiden. Medicinsk kalibrering pågår för fullt. Men ni som har erfarenhet vet att kalibrering av psykofarmaka inte är en quick fix. Och jag avskyr när saker inte går att lösa med en quick fix. Hela situationen är olidlig. Inte minst för honom, men även för alla omkring. 

Ni har ju själva märkt att jag är frånvarande i kommentatorsfältet och att inläggen kommer lite huller om buller. Ibland missar jag att posta och ibland får ni två på en dag. Inte heller orkar eller jag hinner jag att läsa systerbloggarna vilket är trist. Ingen ordning. Ungefär som i mitt liv i övrigt med andra ord. 

Att jag trots mitt privata debacle fortsatt att publicera inlägg beror på att jag redan vid insjuknandet hade en sex veckor lång inläggsmatta. Det var när jag innan helgen kunde konstatera att jag inte längre har en inläggsmatta utan endast tre utkast, som jag började fundera. Så här funderade jag:

- Jag har noll inspiration eller ork att ägna mig åt sådant jag normalt ägnar mig åt (d.v.s. rensa i skåp och lådor samt skriva inlägg om det). Kanske borde jag pausa tills ordningen är något sånär återställd? 

- Å andra sidan är bloggen en tröst i detta tumult, en sorts påminnelse om att livet kan vara något annat (granulär analys av frugala tilltag i vardagen). Den blir en sorts andrum från den anomali det innebär att sitta i estetiskt ofullkomliga väntrum eller annat som präglar min vardag för tillfället. Jag lyckas till och med fnissa lite ibland när jag läser era kommentarer, vilket jag tror är bra för såväl mig och den drabbade. Jag VILL helt enkelt inte pausa.

Varje gång jag under dessa veckor fått ett läsarmail har jag emellertid blivit glad. Dels för att jag gillar läsarmail, men också för att jag ofta kan baka inlägg på dem och slipper ha dåligt samvete över att jag saknar inspiration. 

Hjälp mig. Jag har en blogg med en fantastiskt verbal, rolig och smart läsarskara. Visst kan ni skriva gästinlägg under en period? Kommentatorsfältet sköter ni galant själva, med föredömligt tonläge och stringens. KAN ni inte förse mig med lite text under juli månad? Det kan vara allt från konkreta sparknep till livshistorier, best case practices, frugala recept, knep och life hacks, frågor till kommentatorsfältet, vad som helst. 

För enkelhetens skull, ange vilken pseudonym ni vill ha (N.B. jag använder aldrig de namn som står som mailavsändare, men tänker att har man otur väljer jag en pseudonym som ligger i närheten av ert riktiga namn) och maska allt ni inte vill ska synas på bloggen. D.v.s. om ni bor i Finkelbo skriver ni Umeå, har ni ett hus i mexitegel skriver ni eternit etc. Allt som går att härleda till en idag levande individ måste dribblas bort, för så säger GDPR. Det är också enda sättet vi kan hålla vårt ljusskygga nätverk med suspekt agenda (att leva lugnt och miljövänligt) bortom strålkastarljuset, så var noggrann.

Min inkorg är öppen. fruefficientbadass(at)gmail.com. Och kom ihåg: Det kan vara stort som smått. Jag tänkte också ha några "tomma" inlägg med bara en läsarfråga av typen: Dina bästa frugala sommarrecept etc. där ni får fylla på i kommentatorsfältet. Ett komentatorsfält som enklast nås via PC i det fall ni har svårt att kommentera från mobil eller surfplatta. Någon läare tipsade också om att använda annan webbläsare än Chrome (Firefox? Mozilla Godzilla minns ej).


Mvh/
FruEfficientBadass

44 kommentarer:

  1. Håller inte på med FIRE men finner en massa intressant här på din blogg.
    Vet inte vad jag ska skriva egentligen mer än att jag hoppas att ni snart kommer ur det här. Nu är jag inte religiös för då skulle jag be för er. Sänder en massa goda tankar istället med önskan och hopp om bättring och att det svåra snart drar förbi./M

    SvaraRadera
  2. Varma tankar till dig och familjen! Vi har själva drabbats av liknande i familjen och livet ställs sannerligen upp och ner, det är bara att försöka följa med i svänggungan bäst det går och hoppas på det bästa. Boktips: the vitamin Cure for depression av Bo H Jonsson, (överläkare på St Eriks psyk och ordförande i föreningen för orthomolekylär medicin) har även kapitel om bipolär sjukdom.

    SvaraRadera
  3. Jag älskar din blogg och har läst sedan du började, med stor behållning.
    Nu är det pay-back time för oss läsare. Nu är det dags att steppa in. Du behöver en paus.
    Jag är inte heller religiös, så mina tankar till er och hoppas att ni snart mår bättre.
    /C

    SvaraRadera
  4. Oj! Har som många andra saknat din närvaro, men vet att livet händer och tänkte att du hade annat för dig. Jag hoppas att ni snart hittar lindring och får tillvaron på rätt köl igen.

    SvaraRadera
  5. Tänker på er och skickar virtuella styrkekramar. Blogga när du kan, vill och känner för det. Vi läsare är kvar.

    SvaraRadera
  6. Kära fru EB - det är sådana här inlägg som gör din blogg komplett - att visa att du är en vanlig människa med en vanlig familj som också drabbas av vanliga problem. Ännu mer igenkänning för oss läsare och ännu större känsla av att du är en vän som man inte träffat IRL :-)
    Hoppas mannen och familjen får den hjälp ni behöver så att livet närmar sig det normala snart igen. Ta hand om er!
    Och - ska försöka snickra ihop ngn idé på ett inlägg inom kort.
    Mvh /S

    SvaraRadera
  7. Ledsamt att höra. Lider med er. Bra idé för lösning med bloggen dock. Sköt om er.

    SvaraRadera
  8. Jag sänder en tanke om snar bättring för din närstående.

    SvaraRadera
  9. Gör som du känner och orkar. Det finns inga måsten. Det är heller inget måste att bloggen alltid måste handla om det den har handlat om. Skriv av dig här om det som händer om du känner att det känns bra. De som inte vill läsa behöver inte det, skriv för din skull inte för oss. Om du känner att du mår bra av det så skriv. Allt har sin tid. Ta hand om er och jag önskar er att det snart blir bättre.

    SvaraRadera
  10. Så ledsamt att höra. Lider med er och hoppas att din man snart får bättring och att ni får balans i tillvaron.
    Säger som dina kloka läsare här i kommentarsfältet. Gör det som känns bäst för dig! Vi finns kvar! Och självklart kan vi bidra med material. Skickar med Björn Natthikos favoritmotto "This too shall pass" som kan hjälpa till att påminna om alltings förgänglighet.
    /Frugala hedonisten

    SvaraRadera
  11. Skickar en igenkännande styrkekram, det är ingen quick fix att kalibrera medicinering och annan behandling men håll ut. Ta hand om din man och barnen så är jag säker på att det dyker upp gästlinlägg hit till bloggen!

    SvaraRadera
  12. " This too shall pass". Nu är tiden er bästa vän, allt blir bättre med tiden även om det är fruktansvärt jobbigt när man är mitt i det. Tyvärr är svåra motgångar ofta en del av ett normalt liv, har själv drabbats av motgångar och kommit ut på andra sidan. Tänker på Er ! VET att ni klarar det ! Kram / Catarina

    SvaraRadera
  13. Läsarmail på ingång och heja er!

    SvaraRadera
  14. Har nyligen hittat din blogg och älskar den och sättet du skriver på! Känner så med dig, har själv haft liknande i min närhet, men nu är allt mycket bättre, det finns alltid hopp. Gör det du själv mår bra av på bloggen. Tänker på er och hoppas på lindring så fort som möjligt. Kram

    SvaraRadera
  15. En varm kram till familjen, med hopp om bättring. Har själv haft psykisk ohälsa i perioder, och det finns inga quick-fixar kring det. Primärvården ansåg jag var ganska dåliga på detta faktiskt, då jag vid denna tid (runt 2013) ansågs för "frisk" för piller, men för sjuk för att kunna fungera i det vardagliga.

    Bloggen och vi finns kvar här när ork och lust att skriva kommer tillbaks!

    SvaraRadera
  16. Jag skulle ha varit med på 6 juni-mötet, men kort dessförinnan fick jag en cancerdiagnos (malignt melanom). Efter tre operationer - och med ganska fula ärr på kroppen - är jag nu friskförklarad. Så nuförtiden räknar jag hälsa som det viktigaste för ett bra FIRE-liv. Hoppas allt ordnar sig.

    /Max

    SvaraRadera
  17. Lycka till och var inte orolig om blogget måste pausas ett tag - och om du inte tar paus så behöver du inte skriva vanliga långa inlägg ett tag - korta inslag går naturligtvis också bra. Men hur som helst gör det som känns bäst för dig - lycka till!

    SvaraRadera
  18. Åh så jobbigt för er, har själv varit sjuk så jag kan åtminstone föreställa mig en del. Även om allas sjukdom är olika. Ha tålamod med sjukdomsprocessen, lita på vården, sköt om dig själv emellanåt (för att orka) och gör som det känns bäst med bloggen. Du behöver inte lova en utgivningsplan, skriv när du känner för det. Eller inte, när det känns bäst. Vi överlever! Hälsan först.

    SvaraRadera
  19. Jag vill, som flera andra, också önska god bättring till din man! Livet går inte alltid på räls och vi borde bli mer ödmjuka kring de svårigheter som vi människor går igenom. Vi borde nog till mans vara mer förlåtande till att andra människor inte alltid är sitt bästa jag. Vi vet ju inte vilka svårigheter de går igenom. Långt ifrån alla är så öppna som du nu är.

    Angående FIRE så är en ekonomisk trygghet förstås ännu viktigare om man mår så dåligt att man inte orkar arbeta fullt ut. Du har en av de mest läsvärda bloggarna som finns och oavsett om du tar en paus eller hur du hanterar det, så är vi många som kommer att följa dina inlägg när livet har vänt till det ljusare för din familj.

    Jag hoppas att ni alla snart mår bra igen och att du orkar lägga lägga energi på bloggen och annat som är trevligt men faktiskt inte livsnödvändigt!

    /M

    SvaraRadera
  20. Livet är ju tyvärr inte alltid så lätt att planera som vi inbillar oss. Saker händer och när de händer måste man prioritera sina människor och sin hälsa. Jag är knappast ensam om att önska er så mycket styrka och välbefinnande som är möjligt i det här läget.

    Bloggen är kanske det minsta problemet. Om den kan ge dig styrka och glädje så använd den. Om den blir en plågsam kravmaskin så delegera. Vi läsare kan säkert tillsammans hålla liv i den till dess du har ork till den igen. Skriv när du vill och orkar. Skriv vad du vill och känner för.

    Och framför allt ta hand om dig själv också.

    SvaraRadera
  21. Ta hand om er hela familjen ❤️

    SvaraRadera
  22. Psykisk ohälsa är xxxxx, på ren svenska!

    Önskar er alla styrkan att ta er igenom denna jobbiga tid.

    Allt gott!!



    SvaraRadera
  23. Hej, jag önskar att jag fattat lika mycket som fru e och alla läsare här tidigare, än ett år innan pensionen! Men jag lär mig och bara suger åt mig allt klokt! Själv har min vuxne son också drabbat av psykisk ohälsa och jag försöker navigera i allt detta.
    Vi får hoppas på allt gott till oss alla!

    SvaraRadera
  24. Jag skickar ett gästinlägg på mailen! Hoppas att fler skickar gästinlägg till dig, håller med om att du har en fantastisk läsarskara med många bra idéer och erfarenheter! /Nystartad

    SvaraRadera
  25. Så ledsamt att höra. Vi tänker på er.

    SvaraRadera
  26. Vill skicka dig en stoooor kram! Skönt att din man har dig vid sin sida. <3 Du vet var jag finns om det behövs, åker ju förbi dig både i sommar och i höst några gånger.

    Jag har precis snöat in mig på Agnes Wolds kloka ord, så jag önskar mig ett inlägg där du ber oss läsare att kommentera med vår allra godaste maträtt. Inte nyttig eller billig, utan godast. :-D

    SvaraRadera
  27. Väldigt tråkigt att höra men fokusera på det som är viktigast i livet för och främst! Jag är säker på att dina kloka läsare kommer göra sitt bästa för att hålla bloggen igång med flera roliga, intressanta och tankeväckande inlägg de kommande veckorna! Ta hand om er //Sparpatrullen

    SvaraRadera
  28. Hej!
    Givetvis ett enkelt val att de närstående går först. Sänder omtankar till er!
    Följer dina fyndiga inlägg regelbundet och sedan en tid och lovar göra ett försök att berätta mig story. Det fina är att du sen kan välja om du vill dela den och jag behöver inte värdera om det är intressant för din läsekrets.
    Ta hand om er!
    /Krister

    SvaraRadera
  29. Nej vad tråkigt. Men jag tänker ändå att Theresa Williams verkar ha en historia att berätta och borde få ett eget inlägg.

    SvaraRadera
  30. Ta hand om er <3

    SvaraRadera
  31. Tack för att du berättar. Mycket mycket svår situation ni alla befinner er i ... Någon skrev att det kommer att lätta, och det gör det. Har STOR erfarenhet av STOR psykisk sjukdom i familjen, nu och under uppväxten. Tungt, förtvivlat och svårt många gånger. Hur går det för oss alla idag? Vi är varma, glada,sammansvetsade, tacksamma och humoristiska människor allihop. Allt stöd, all förståelse, alla kramar. Puss.

    SvaraRadera
  32. Det var enormt tråkigt att höra. Jag har egna erfarenheter av liknande. Förklaringar och orsaker är inte alltid så lätt att få få pinpointade.

    SvaraRadera
  33. Varma tankar! <3
    /Anna

    SvaraRadera
  34. Jag önskar er allt gott och sätter mig genast och funderar på ett inlägg! Jag har fått så mycket klokt från denna blogg så det är det minsta jag kan göra ❤️

    SvaraRadera
  35. Blir rörd av att läsa alla inlägg! Jag har följt bloggen i många många år, älskar den! Du lyfter mina dagar och jag skrattar ofta högt! Har misslyckats att kommentera tidigare. Styrkekramar till er, fint att du delar detta med oss. Jag ska också skriva ett inlägg till dig, ser framemot det även om det inte kommer med så känns det fint att dela. /Yogaläraren

    SvaraRadera
  36. Skickar kärlek omtanke och framförallt styrka ❤. Förslag på inlägg kommer.

    SvaraRadera
  37. Blev lite sugen på att försöka mig på ett gästinlägg, har inte riktigt samma vokabulär som fruEB men kanske skulle vara lättande att skriva av sig.

    Hur som helst, ta hand om er och ge det tid.

    SvaraRadera
  38. Vördnaden jag känner för denna plats på internet, dig och människorna som kommenterar här triggades extra mycket av detta inlägg så fullt av livet. Jag är säker på att dina läsare kommer att dela med sig på samma generösa sätt som du.

    En hälsning i tuffa tider.

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
  39. Psykiska ohälsa är inget för de otåliga. Det tar tid innan det vänder. Den väntetiden...
    Många kramar till er.
    Bodil

    SvaraRadera
  40. Älskar din blogg! Ta hand om er! /Malin

    SvaraRadera
  41. Viktigt att lyfta psykisk ohälsa i alla sammanhang! Ta hand om dig och er!

    SvaraRadera
  42. Stor kram till er alla!
    Erik

    SvaraRadera