Är jag en bluff?

Jag har ju i ett antal år hävdat att jag är, om inte full blown minimalist, så aspirerande sådan. Jag återkommer löpande till min "utopiska minimalistetta" där jag ska ha 350-någonting föremål och inget mer. Där ska min tanke flöda fritt, där ska jag uppnå nirvana. Men jag vet inte längre...

Bakgrund

När vi hyrde ut lägenheten rippade vi den från allt personligt. De enda bruksföremål som återstod (efter ett stort antal billass till Hudik) var husgeråd, lakan och några soffkuddar. När vi tog lägenheten i bruk i juni tyckte jag först att det var härligt. Så zen... Men under en längre vistelse i november (jag hade skaffat mansvakt och var fem dagar själv i lägenheten) kände jag att det var något som skavde. Jag kom på mig själv med att återkommande lura ner i källarförrådet för att hitta någon persedel jag kunde ta med mig upp för att "fylla ut". Dessvärre är jag ju asbra på förrådsrensningar så det enda jag hittade var någon enstaka kruka och ett Pictionary (som inte är så kul att spela själv såvida man inte kombinerar med illegalt). Det var då tanken slog mig: Jag trivs inte med det helt avskalade.

Konstnärskollektivet

Jag hade helgen innan ankomst upplåtit lägenheten till ett gäng amatörkonstnärer som gjorde det konstnärer gör: Flamsar, dricker vin och målar, i den ordningen. Dessvärre var deras glada figurer mycket synliga i köksfönstret (vi bor på bottenplan) så man kan anta att de föreningsmedlemmar som deltog i höststädningen den dagen slängde en och annan sur blick mot vår lägenhet undrandes varför vi inte kom ut och gjorde vår plikt. Å andra sidan har min granntant örnblick så hon såg nog att det var utomsocknes folk. Sidospår. Som tack för lokallånet fick jag välja en målning som producerats under helgen. Och det var när jag flyttade runt den här tavlan och grunnade på var den skulle kunna tänkas hamna, som jag började kunna identifiera det övergripande problemet: Lägenheten saknade själ. 

De kala väggarnas tyrrani

Innan vi hyrde ut drog jag ett nytt lager färg över alla väggar. Det blev fräscht och så, men också ganska kalt eftersom jag av hänsyn till hyresgästen undlät att besudla väggarna med personliga föremål. Vilket var ett bra val eftersom jag sen såg hur han kom dragande med ett antal tablåer. Men i samma sekund jag lutade min belöningstavla mot soffkanten hände något med rummet. Det liksom vibrerade till. Jag beslöt mig då för att göra något så artvidrigt som att gå på shoppingtur och den eftermiddagen köpte jag en gul ljushållare av märket "Skandia present" (?) på Myrorna och en ullpläd hos min gamla nemesis Hemtex.

 

Därtill la jag fram ett par böcker under ett av soffborden och tog in utefåtöljen över vilken jag draperade ett folkloristiskt tyg jag hittade i källaren. Rummet var nu inte cleant som en hotellobby, utan mer inbott och bric-à-brackigt.

Inredning à la Jackie

En av de böcker jag sparat under min bokhylleslakt är "What Would Jackie Do - An Inspired Guide to Distinctive Living" av Shelly Branch och Sue Callaway. En sorts stilstudie i hur Jackie Kennedy/Onassis verkar ha hanterat allt från karriär, äktenskap, kläder och inredning. Jag insåg att min reaktion till det avskalade var i samma linje som bokens råd. Vilket ju gör mig till en Jackie, för lyssna bara (fritt klippt och blandat från kapitlet om heminredning):

"A home should feel like a family apartment - cozy, warm and friendly. Jackie believed that overt formality (Versailles, Trump Towers) had little place in the modern abode. Rather, no individual thing should stand out; the tableau of paintings and furnitures and tchotchkes should make both the owner and the visitor feel at ease, never put upon." 

Det var precis detta som var den springande punkten. Jag kände mig inte "at ease". Och även om konstnärskollektivet uppskattade mina kala väggar, tror jag att det är en typisk konstnärsgrej: En vit kanvas som avstår från att grumla deras fokus. Lite som att modeskapare enligt legenden mest går klädda i svart. Men att leva i det? Vidare säger boken:

"Avoid the overly matched look. This may suit a hotel, but the effect can be awful in your living room - especially when applied to upholstered pieces. Curtains and wall treatments, however, can be simpatico, to create a sweeping, seamless effect".

Och där var jag ju hemma. Vita diskreta gardiner, ljusa väggar med relativt fräsch färg. Sofforna är i och för sig grå båda två, men i olika nyanser. Nyckel var att gå från det Svenskt Tennade (jag föll till föga och köpte Manhattankudden i mina drömmar i somras) till något mer eklektiskt. 

Ovan bokskåpet hängde jag upp en gammal trotjänarplansch på Robert Capa (olyckligtvis dold bakom Picasso och nån brud), skaffade en aloe vera (ökenväxt som klarar sig på vatten en gång per månad) och ett doftljus jag hittade för halva priset på Hemtex. I hallen, som tidigare gapade helt tom, skaffade jag en rund trasmatta av återvunnen textil i bjärta färger (Lagerhaus, 150 kr). 

Kanske inte en dörrmatta per se, men jag blir glad varje gång jag ser den. Dessutom tar den upp det röda i vårt massiva rödlackerade skohorn av metall.

Belysning

Sist men inte minst gick jag igenom lägenhetens belysning. Det är abslut grundläggandet att få till den rätt och med små medel kan man få ett rum att gå från livlöst till inbjudande. Exempelvis upptäckte jag att lamporna i vår Ikea-krona i vardagsrummet inte var dimbara, vilket gjorde att de gav ifrån sig ett störande pulserande ljus (vid sidan av att de inte gick att dimma). Ett besök på Clas O och saken var fixad. 

Jag satte också en sorts platt underbelysning (ursprungligen har den hört till en Ikea-lampa i form av ett glasföremål som lysts upp underifrån) bakom den tyngsta soffan. Genom att dra ut soffan några centimeter från väggen och ha lampan bakom, blir känslan inte så kompakt. Det är skönt för ögat med jämna ljusövergångar. 

Just nu känner jag att det är bra balans. Det ska inte nödvändigtvis in fler prylar. Men det ska heller inte vara färre. Mitt huvudsakliga tips till random person som vill jacka upp en bostadsyta är, som föreslagits i förra inlägget, att möblera om. Faktum är att jag under en blixtvisit i somras fick hjälp av några muskulösa väninnor att byta plats på sofforna och placera om mattan och tv:n. Det var något som inte stämde med att ha den längsta soffan längs den kortaste väggen. Även Jackie är inne på detta spår:

"A home should always evolve, yet not necessarily with new sofas, sconces and tables. The best way to keep your look lively? Do a massive (or mini) reorganization from time to time. At least every few years, recruit a few friends to redistribute everything from pictures and rugs to chaises. You'll be surprised by the magical transformation".

För övrigt menar boken att "furnitures should never smack of newness" vilket talar för min inställning att med en dåres envishet hålla kvar vid den största grå soffan som vi köpte av några grannar i dussinförurten för säkert tolv år sen. Den är lite fläckig och nedsutten. Men så hemtrevlig och skön. Och i mitt tycke - fortfarande vacker. En kemtvätt av överdragen vartannat år och vi tuffar på. 

Några andra take-aways från boken:

- Intressanta föremål massproduceras inte. Leta på andrahandsmarknaden istället. Den gula metallljusstake jag köpte för hisnande 79 kronor på Myrorna av det suspekta märket "Scandia present" visade exempelvis snudda vid någon sorts proveniens.  

- Ta in naturen i form av en kvist eller gren i en vas, ett stilleben av vackra stenar etc. Nedan en stilstudie från en väns hem - några körsbärsgrenar i ett second hand-köpt Höganäskrus.

- Låt eventuella instrument ta plats.

- Älska saker med en bra story, det ger en extra dimension till din inredning. Det behöver inte, som i fallet Jackie, vara en miniatyr av Air Force One med besättningens signaturer, det kan räcka med en sak du fått av en speciell person eller ett fynd från fjärran plats (till exempel Dalsland).

- Fundera på en gammeldags klocka i någon form, som ger ett tickande läte ifrån sig. Personligen är jag överkänslig mot tickande, men kan även förstå att det för vissa kan skänka ro och att det kan ge ett rum en känsla av liv.

Vad tror du, finns det element av Jackie K/O du kan ta med dig i ditt hem in i nästa år? Speaking of which, gott nytt år!

Mvh/

FruEfficientBadass