Vardagsvärden

Det finns Industrivärden och det finns Vardagsvärden. Den förra är ett investmentbolag man bland annat får om man köper Spiltan Aktiefond Investmentbolag, en fond som hjälper mig på vägen mot sant ekonomiskt oberoende (det ursprungliga måltalet hägrar än). Vardagsvärden handlar om sköna (och helst snygga) kläder. Men som den Coco Chanelska sägningen ”Lyx måste vara bekvämt, annars är det inte lyx” antyder så går ofta komfort och stil hand i hand. Möjligtvis med undantag för saggiga mjukisbrallor, foppas etc. Jag har aldrig tyckt att sådana plagg är särskilt bekväma eftersom jag känner mig bulkig och ful i dem. Men jag har noterat att alla barnen gått igenom (två ur det tack och lov) mjukisbrallefas med hänvisning till just bekvämlighet. 

Jag är frusen och därtill kinkig med hudnära material. Det får inte stickas, varför lammull och övriga ullar går bort. Syntetiska material (med undantag för fleece) likaså. Merinoull kan passera, men bara nästan. Jag tycker inte att det värmer sådär jättebra heller och när det väl värmer blir det för varmt. Återstår: Kashmir. Jag har i nuläget två tröjor för sommarbruk och tre för vinterbruk. Exakt samma modeller, bara olika färger. Jag skulle tro att de snittar sju bruksår i min ägo.

Varför bära kashmir på sommaren? För att vi bor i Sverige, där det lika gärna kan vara 12 grader och snålblåst i juni. Dessutom anpassar sig kashmiren på ett magiskt sätt efter rådande temperatur. Är det kallt värmer den och är det varmt svalkar den. Det ultimata materialet. Snyggt och hållbart. Enda nackdel är priset (och att de ska handtvättas i balja, vilket har kommit att bli en kär ritual). En kashmirtöja (100 procent, inte något uppblandat skit) kan gå loss på tusenlappar. På Uniqlo kostar de en knapp tusing. Men på Sellpy kan du få en förägd för knappt hälften. I november köpte jag en vinröd i perfekt skick för 399 kronor. Det var på intet vis ett spontanköp. Jag har letat efter en vinröd kashmirtröja i klassiskt snitt i runt tre år. Visst har jag hittat dessa tröjor. Men de har varit nya med tillhörande prislapp. Men nu är den min, burgundy cashmere, och jag njuter varje dag jag bär den. Inte bara varje dag utan även varje timme och minut. Det känns som att den omfamnar mig med sina små lena gethår.

T v: Sellpy 399 kr. T h: Zalando 1 545 kr.

En annan sak som omfamnar mig är den bruna dunkappa av obskyrt märke jag köpte på Sellpy i somras. Jag förstår inte varför jag inte tänkt på detta tidigare. Dunkappa är ju Plagget För Mig. Över snittet varmt, går ner på låret för maximal täckning och dunet är så värmeeffektivt att det inte behöver bulkas upp till tjocka lager. Tidigare envisades jag med att bära vanliga vinterkappor i ulligt tyg som i bästa fall skyddade mot vind för att under rysskyleangreppen byta till en jättestor täckjacka av något sportmärke. En jacka så otymplig att jag knappt kunde gå rakt. 

I dunkappan ("Aigle" från Sellpy 270 kr) är jag emellertid i mitt rätta element. Efter att ha rippat loss tingeltangel av typen pälsrandad luva och ett poänglöst skärp, var det bara att stiga i och erfara den underbart milda värme som enbart oetiskta fågeldun förmår leverera. Till den köpte jag en vit halsduk i kashmir för 130 kronor. Noll stick och ok färgkombination. Till detta bär jag en vit stickad mössa med fleecefoder (loppisfynd, tror ej på lusöverföring via mössor, har med tre barn lärt mig hur de väljer att göra transit) och ett par skinnvantar med pälsfoder. 

Varför denna omständliga utläggning om mina vinterkläder undrar vän av ordning, det vill säga du. Eftersom dessa second hand-fyndade klädval ger mig värde i vardagen, vardagsvärden. Jag gläds KONSTANT åt att slippa frysa. Detta eftersom bibehållen kroppstemperatur är ett så kallat riktig behov. Du kan hitta det längst ner på Maslows behovstrappa till på köpet. Jmfr: Reashopping två festblåsor som kommer att hånle åt dig från garderoben i åratal framöver med prislapparna fortfarande kvar. 

Pengar är kung och då särskilt om de används på ett målmedvetet och riktat sätt i syfte att skänka just dig glädje och välbefinnande i just din livssituation. Jag har noll dåligt samvete för ovan inköp (även om dun inte är helt kosher tänker jag att kappan i fråga nog hamnat på tippen om inte jag köpt den, Sellpy pratade ner varan med ord som "fläckig krage" och "saknad bygel", saker jag knappt noterade). Nu råkar jag ha hittat mina drömplagg på Sellpy, men jag hade heller inte haft dåligt samvete om jag lagt 1 545 kronor på tröjan från Zalando eftersom jag vet att Pris Per Användning om tio år varit nere och snuddat på kronan. Ögona på bollen konsument, köp det du verkligen behöver och älskar. Bli varm och snygg till på köpet.

Har du lyckats med några Maslowkompatibla köp på sistone?

Mvh/
FruEfficientBadass