The Convenience Fallacy

Jag är för tillfället starkt influerad av Joshua Beckers bok The Minimalist Home som jag lånade på bibblan. Man kan tycka att det inte finns så mycket att tillägga på temat minimalism. Det är ju bara att rensa ut och dra ner. Men författaren har en förmåga att sätta så eleganta ord på allting och knyta handlingarna till en övergripande filosofi kring vad som utgör ett hem. Mer om det framöver, men en liten informationsskärva jag trillade över tidigt i boken och som jag inte kan släppa är begreppet Convenience Fallacy.

"There are certain places in our homes where we tend to leave items out because we think it is easier for us to grab them when we want them".

Tänk: Häftapparat och hålslagare uppe på skrivbordet, schampon, balsam och duschkrämer på badkarskanten och alla typer av skor uppradade i hallen. Men är det egentligen så bekvämt? Han skriver:

"Consider those old CD:s you’ve held on to for years in a CD tower in your family room. Sure, by leaving them out, you save a couple of seconds when you want to grab one of them. But for the other 99.9 percent of the time, they're sitting out where they create visual distraction. Since it would take very little time to pull a CD out of a storage cabinet and put it back when you're done, wouldn't it be better to keep it out of sight instead of where it's contributing to clutter and acting as nothing more than a visual distraction in your space?"

Jag kom osökt att tänka på ett urval av våra DVD-filmer som ligger bredvid tv:n, i en stor trälåda som samlar damm och fnul. 

Trots att vi har en massiv kollektion uppe i det så kallade "minnesrummet" på plan två; ett litet förråd med fotoalbum, barnens teckningar och pyssel samt också våra favorit-DVD-skivor. Varför denna dubblettplats? För att vi ser dessa ett par gånger per år (hallå, Cocktail) och då "orkar" vi inte gå upp en våning och hämta dem. Så slött. Vips var lådan borta och ett städmoment mindre (och en finare hörna).

Köksbänkar. Handen upp den som här förvarar en bytta för stekspadar, slevar och vispar. Eller en gruppering av olivolja, vinäger och andra smaksättare. Kanske en tre-fyra köksmaskiner för mycket. I min värld ska man kunna dra ner på sitt köksbestånd så pass mycket att det finns skåp- och lådutrymme att härbärgera ALLT du kan behöva i ett kök. Undantag för den mest använda köksmaskinen. 

Oljor, kryddor etc får plats i köksskåp, jag har sett det själv. Man måste emellertid planera en smula och omallokera. Kanske bara ha de mest frekvent använda tallrikarna, glasen och bunkarna på kökshyllornas A-lägen medan sällanprodukter flyttas upp i överskåpen.

Vispar, slevar et al har vi sedan länge förpassat till en av två kökslådor. Det krävdes naturligtvis en utsållning där saker som inte användes samt dubbletter rök. Men idag funkar det perfekt. Det tar inte jättelång tid att böja sig tre centimeter, dra ut en låda och ta fram det redskap man behöver. Belöningen kommer efter matlagningen. När disken är inplockad i maskinen och kastrullerna är diskade och tillbakaställda är det bara att spraya av arbetsytor och diskbänk och svepa av med en trasa. Ingenting i vägen. True bliss.

Som ni ser står fortfarande diskmedel och tvål framme. Fundamentalister skulle nog säga att diskmedlet ska stå under diskhon men där går gränsen för mig. Tvålen skulle kunna ligga på en vägghängd tvålkopp. Eller stå i skåpet precis ovanför diskhon. Får grunna på det. 

Här vill jag passa på att inflika ett tips från boken Städa hållbart med ekotipset. "Fönsterputs/mirakelmedel". Häll 2 dl ättiksprit, 3 dl vatten och fem droppar diskmedel i en blomspruta och använd till allt. 

Allt? Ja. Fönster, badrumsporslin, diskbänkar, trätrall, sneakers, rutschkanor, duschkabiner, stråhattar, pennskrin, mikroskop, båtar och växthus. Ellinor Sirén (författaren) tipsar om att ha "stråle" snarare än "moln" på sprutan så slipper man få ättiksdoften i näsan. Mig gör det inget, jag tycker det är fränt (fattar ni, fränt). Nedan fulfotat från boken om ni liksom jag älskar före/efter-bilder:

Andra ytor som gärna får vara rensade är nattduksbord. Min sida är förhållandevis ren medan min man ser ut att härbärgera ett landsortsbibliotek. 

Hans & Hennes

Joshua Becker kör stringens: Han har INGET nattduksbord. Den bok han för tillfället läser lägger han under sängen. 

En fånig detalj från vårt hem är att jag gillar att ha soffbordet rent. Fjärrkontrollerna petar jag in lite vid tv:n. Vi tänder ibland ett värmeljus kvällstid. Men den ljuslyktan har jag stående på en sidobänk jämte en korg med värmeljus. På så vis blir det en trevlig liten ritual kvällstid att ta fram och tända ljuset. Dagtid är bordet en tom yta på vilken man kan lägga böcker, sina fötter eller en katt.

Kan du komma på några ytor som lider av The Convenience Fallacy i ditt hem (eller andras, här tjallar vi)?

Mvh/
FruEfficientBadass