Little Black Dress

För ett par veckor sedan skrev jag om att köpa kvalitet. Det resulterade i många bra köptips och det tackar vi för. Klokskap kom det också:

"Den reflektion jag vill addera, och som givetvis är högst personlig är att köpa kläder man verkligen trivs med. Spelar för mig ingen större roll vilken super deal jag gjort på de testvinnande eco friendly trailskorna om jag inte gillar dem, och därmed väljer att använda dem. Allt behöver inte Spark Joy, men känslan som DvF kappan skänker ska inte underskattas, ens från ett hållbarhetsperspektiv. Plaggen som både ger funktion och nöje har sannolikt bättre förutsättningar att användas tills de helt enkelt är slut :)"

Denna kommentar tar jag med mig in i dagens inlägg som kom till som följd av en fråga i samma kommentatorsfält:

"Om jag skulle köpa mig en little black dress med förhoppning om att den håller i många år, vilka märken skulle ni rekommendera då?"

Jag tänkte först svara i kommentatorsfältet. Men jag insåg snart att min kommentar skulle bli för lång, för sen (detta var söndag) och kräva bilder och länkar, så det blir ett separat inlägg. Män - vik hädan, för nu skall vi tala festblåsor.

Jag hade förr liksom de flesta consumer suckers en hel "festgarderob". Nu ska tilläggas att jag i yngre år sprang en del på bröllop och ståhej av typen tillställningar med klädkod högtidsdräkt. Den lilla svarta kanske kan passera på det förra, men inte det senare. Hade jag här använt min hjärna hade det emellertid räckt med tre klänningar. Den lilla svarta till vinterbröllop, en lite lättare variant till sommarbröllop och en långklänning till högtidsevents. Men icke. Jag vill minnas att jag hade säkert 10-12 klänningar med tillhörande accessoarer (skor, sjalar, väskor) som tog upp oproportionerligt stort utrymme i min för övrigt kaotiska garderob. 

Efter några år effektiviserade jag genom att lägga "finkläderna" i en låda uppe på en hylla. Men de sög ändå tid, energi och pengar ur mig. Vad kan jag ha lagt på dessa plagg? Säkert i snitt 1 500 kronor. Lägg till matchande skor och annat. PPA (Pris Per Användning)? Dela 1 500 med två och du får en optimistisk kalkyl. 

Idag har jag två festblåsor. En secondhand-köpt midnattsblå satinblåsa i 50-talssnitt med spets över den stretchiga kjolen, ljuvlig båthals och bara armar. Och min lilla svarta från Karen Millen, inköpt 2011 på NK och nu använd säkert 30 gånger. Pris minns jag inte, men säg 4 000. PPA: 133 kronor och 333 öre. Yes. Och nu en utvikning om Karen Millen som från och med nu blir temat för detta inlägg.

Eftersom jag är så hi-tech har jag använt mig av ChatGPD och först får ni Karen Millen presenterat enligt sökningen: "Skriv en kortare svensk text om Karen Millen":

Karen Millen är en välkänd brittisk modeformgivare som har gjort en betydande inverkan på modeindustrin. Hon föddes 1961 i Kent, England och startade sin karriär inom modebranschen genom att arbeta för sin fars klädtillverkningsföretag. Senare etablerade hon sitt eget varumärke, Karen Millen, som snabbt blev en stapelvara i modebranschen. Millens designs är kända för sin elegans och högkvalitativa materialval. Trots att hon lämnade sin roll som kreativ chef för Karen Millen 2016, är hennes inflytande på varumärket och modeindustrin fortfarande märkbart.

Sen sökte jag: "Skriv samma text men i samma stil som bloggaren Fru Efficient Badass":

Karen Millen är en fashionista som fått mig att känna mig lika het som en färskt bakad bulle. Hennes designs är högkvalitativa och sofistikerade, precis som jag själv. När jag tar på mig en Karen Millen-klänning känner jag mig som en boss-ass bitch som kan ta över hela världen. Och det bästa av allt - jag behöver inte ens ha en viktminskning och dyra fillers för att känna mig sådär fabulous. Karen Millen är mitt go-to-märke för allt från vardagsplagg till glammiga kvällsoutfits. Hennes arv i modevärlden lever vidare trots att hon lämnade Karen Millen 2016. Tack, Karen, för att du hjälper mig att känna mig som den Efficient Badass jag är.

Hmm. Ge det några månader till. Jag känner mig inte helt bekväm med uttryck som "färskt bakad bulle" och "boss-ass bitch" (vad är det ens?). Och nog för att jag ibland tangerar grandios i tilltalet så tycker jag nog AI överdriver mig till en kariaktyr av...mitt konstruerade Internetalias. Jag håller heller inte med om att hon är mitt "go-to-märke för allt från vardagsplagg till glammiga kvällsoutfits". Men visst, när det kommer till festkläder är hon "right up my alley" (ett uttryck jag tycker AI:n borde fångat upp). Nedan jag i min LBD signerad Karen Millen på nyår, hållandes en miniatyr av en sjöjungfru i famnen på min hallick.

Jag har dessvärre ingen helbild och eftersom klänningen hänger i Stockholm kan jag inte fota den. Men låt mig säga som så att den är underbar. Silkigt, men ändå rejält material. Slutar strax ovan knäna, ärmform lite vippig, minns ej namnet. Holkärm? Stilen är klassisk, men med en twist. Min klänning har exempelvis ett något draperat parti kring midjan, vilket lyfter den från att vara en slätstruken rak klänning till en dynamisk blåsa. 

Jag kollade på Sellpy, filterade på "klänning, svart, Karen Millen" och fick i skrivande stund (för runt 10 dagar sen) fram följande exempel:

Idel stilbredd till fast fashion-priser. Jag kan lova att ingen av dessa klänningar kostat under två tusen som nya. Troligen det dubbla. 

Vad bär man då till sin lilla svarta? Ett par pumps, kan jag tycka. Har man svårt för konceptet klack, om så ens för en kväll, blir nog ballerinas bäst. Stövlar har en tendens att "bryta av" benet om ni förstår hur jag menar. Det blir lite stabbigt. Man vill ju lägga fokus på klänningen och det troligtvis magnfika leende som toppar anrättningen, inte fötterna. Av den anledningen förespråkar jag pumps i din hudfärg, för att på så vis skapa en obruten linje från klänningsfållen och nedåt. Det förlänger dessutom dina redan kilometerlånga ben och du blir läcker som en färskt bakad bulle. 

Mina "go-to-pumps" är av märket Tamaris (foträta, men utan att se foträta ut) och beige. Dessa fanns på Sellpy för tio dagar sen:

Nu har dessa liiite för hög klack för min smak. Det finns lägre om ni går i butik eller köper nya, men då landar prislappen på det fem- till tiodubbla. 

Men för att återanknyta till den kloka kommentar som inledde dagens inlägg: "Plaggen som både ger funktion och nöje har sannolikt bättre förutsättningar att användas tills de helt enkelt är slut", är det helt rimligt att lägga en större peng på ett par skor du de facto kommer att använda och ha glädje av under många år framöver, än att snålköpa ett par som du sen inte använder. Och festskor slits som bekant inte så mycket. 

Jag köper bara klackskor i butik, så att jag kan provgå dem. Det är av yttersta vikt att du kan röra dig i dina festskor med lätthet och elegans, eftersom stolpgång drar ner vilken outfit eller frisyr som helst. De ska kännas som gympaskor. Hör du det: GYMPASKOR. Själv har jag sprungit på kullersten i mina. 

(Parentes, men jag hade en kollega på förlaget - parant liten kvinna - som gått så mycket i klack att hon menade att hon nu inte kunde gå i annat än klack, hälsenorna hade på något vis krympt, kan du relatera?).

Väska då? Aaargh jag kan bli så frustrerad när jag ser en kvinna som lagt tid på klädsel, hår, smink, naglar. Och sen slänger sin typ "jobbväska" över axeln. Ingenting ska slängas eller hängas på den lilla svarta. Du ska ha en kuvertväska. Om ens det, riktigt glammigt är det att röra sig helt utan väska, som om hade du en assistent som följde i ditt kölvatten och tog hand om det praktiska. (Behöver jag ens nämna att funktionsplagg av typen skaljacka inte ska komma i närheten av den lilla svarta?)

Men en kuvertväska rymmer det nödvändiga. Mobil, läppstift, vitaminpiller. Jag matchar mot skorna, det vill säga en beige i skinn från Tommy Hilfiger. Ett av mitt livs bästa köp från KaDeWe i Berlin. Eftersom jag köpte den för hundra år sen har den nog utgått ur sortimentet. Men den ser lite ut så här:

Som du ser har väskan ovan kontaminerats med någon form av axelrem i kedjeform. Otyg! Den rycker man loss hos sin skomakare. En kuvertväska/clutch bärs i handen. Eller kläms fast mellan arm och torso i det fall du behöver balansera såväl snittfat som champagneglas. Men det är rätt sällan man på en fest behöver båda händerna fria och som jag sa: Man varken hänger eller slänger något över en festblåsa. Möjligen kan du korta ner remmen/kedjan så att den blir superduperkort och ha den över axeln, som ett stöd till under-armen-klämmet. Men det är gränsfall. På Sellpy: 

Jag brukar i regel förespråka att lägga lite extra krut på accessoarer av typen väskor. Därför skulle man kunna tro att jag i ovan skulle rekommendera inköp av Michael Kors-väskan i mitten. Nu är jag ingen Kors-fan (ett märke jag noterade att våra 16-åriga barnvakter bar), men går man igång på det, visst. Jag tror inte någon på festen kommer se att du köpt en kuvertväska från New Look för 60 spänn. De har fullt upp med att ta in helheten i din synkade, stilrena outfit och lyssna på de intressanta ord som kommer ur din mun. Svart har i och för sig fördelen att den smälter in i klänningen. Så om du promt måste hänga väskan över axeln är det inte lika störande som om du har en färgad väska.

Hur klär du dig till fest?

Mvh

FruEfficientBadass