Vårfixa krukväxterna

Innan jag börjar: Mina föräldrar försökte låna Sparboken - En konkret guide till ekonomiskt oberoende på biblioteket i Delsbo men fick veta att de inte skulle ta in den eftersom den redan var beställd till Hudiksvall (som är samma kommun). Jag gick in och kollade och såg nu att det stod 12 på kö för boken. Ett (1) ex beställt för länets 45 bibliotek. Jag har visserligen inte jobbat som inköpare på bibliotek, men när 12 står i kö på ett exemplar skulle jag kanske överväga att ta till ännu ett ex till samma franchise (de går ju att skicka emellan). 

Jag tänkte därför be dem av er i länet som är intresserade av att läsa boken skicka den som inköpsförslag till era lokala bibliotek. Då kanske folk i Hudiksvalls kommun inte behöver vänta i ett år för att få låna den. Av opraktiska skäl formulerar de alla sina mailadresser på olika vis, men här följer några exempel: bibliotek.bollnas@bollnas.se, biblioteket@hofors.se, bibliotek@ljusdal.se, folkbiblioteket@sandviken.se, biblioteket@soderhamn.se, stadsbiblioteket@gavle.se. ISBN: 9789180202817. Nu till dagens inlägg.

Inlägget

Ibland undrar jag hur jag ska kunna klämma in ett ämne inom ramen för privatekonomi. Det visar sig att det nästan alltid går att relatera allt till ekonomi, bara man anstränger sig en smula. Idag ska jag anstränga mig kring krukväxter.

Mina Frankensteinväxter

I slutet av mars, i samband med att jag gjorde om tv-rummet i förra inlägget, tog jag tjuren vid hornen och planterade om alla krukväxter. Vi har trettio stycken, så det tog ett par timmar. Jag må vara ett misslyckande när det kommer till trädgårdsodling, men jag har alltid lyckats hålla krukväxterna i hyfsad form. Att vårda krukväxter har vissa likheter med att städa. De ska renoveras ibland, vattnas, poleras och donas med, jag förstår helt enkelt hur jag ska ta mig an dem på ett annat sätt än en nyckfull pallkragesodling där man måste rotera grödor och varva tre olika sorters mull för att få de små bortskämda glina att ens titta upp ur marken.

Jag blev extra triggad att vårfixa krukväxterna då ett barn kom krypande med två av mina före detta krukväxter som varit i exil i barnets rum det senaste halvåret. Det var ingen munter syn. Nedan växter, som överlevt vår familj i säkert tolv år, såg ut att ha gått in i mörkret: 

Men likt Frankenstein gav jag mig den på att väcka liv i dessa växtkroppar. Min metod är enkel. Jag lirkar upp plantan, smular bort gammal jord, lägger lecakulor i botten, lägger i ett tunt lager jord, sätter tillbaka plantan och fyller upp med jord i kanterna. Därefter toppar jag med lite lecakulor igen. Varför? Vet ej, jag tycker att det ser fint ut.


Därefter häller jag på utblandad växtnäring. Ovan sort, Plantagens egna ekologiska näring, gör underverk med krukväxterna. Stina Vini använder den till sina krukväxter och hon visade mig på en hög kaktus effekten av att börja med den. Fram till en viss nivå hade kaktusen fått vatten, men efter att hon började ge av ovan näring växte den vidare i en helt annan styrka och färg, jättemärkligt. Kan bero på att det är en hästkur som antingen dödar eller gör underverk. Det var den här näringen som föranledde FB-varningar om missbildade tomater förra odlingssäsongen. 

Blomduschen nyckel till friska plantor



Därefter följer den absoluta nyckelscenen, blomdusch. Och då menar jag inte med en mesig blomspruta, utan du ställer växterna i duschen, duschar av dem med svalljummet vatten och därefter låter du duschen stå på ett par minuter så att det blir fuktigt i badrummet. OBS! Duschen ska inte riktas mot en planta, utan slå i golvet jämte plantorna. Stäng eventuell duschkabin eller dra för duschdraperiet och stäng dörren till badrummet. 

Efter några minuter stänger du av duschen men låter växterna stå kvar i 10-15 minuter (fortfarande stängda dörrar). Det är nästan obegripligt vilken effekt det här har. De blir som nya! Bättre än nya, de blir så vansinnigt fräscha efter en sådan här kur att det ser ut som stodo de ute i Moder Natur. När man sen ställer tillbaka dem i fönstren, med stora vattendroppar på deras blad, kan jag nästan höra hur de i kör besjunger mig och min godhet. 

Det är  jobbigt att plantera om blomkrukor

Att plantera om krukväxterna är emellertid ingen njutningsfull process. Ett himla spring fram och tillbaka och upp och ner i huset för att få dem in och ut ur duschen. Köket såg ut som en slaktscen i en botanisk skräckfilm. Jord på diskbänken, kapade växtlemmar och lecakulor på golvet.


Hur blev då barnets växter? Jag lät dem stå och andas ut lite i söderläge innan de skulle återbördas norrläget och kanske är det inbillning, men jag tycker nog att de ryckt upp sig en smula. Växtnäringen kickar nog inte än på ett tag, men duschen rev av allt damm och de verkar kunna syresätta bättre. Sa doktor Planta.


Kopplingen till privatekonomi - nu kommer den

Ekonomin då? Om vi bortser från det ekonomiskt ofördelaktiga med att vanvårda sina krukväxter och istället behöva skaffa nya, finns det två omedelbart positiva effekter med att hålla sina krukväxter i topptrim. 

  • Ditt hem blir härligare att vara i. Du trivs bättre i det och kommer inte att känna samma behov av att checka in på herrgårdsweekend i jakt på trevliga miljöer. Ditt HEM är din främsta tillgång och du bör vårda varje del av det. Särskilt sådana delar som lever.
  • Du sysselsätter dig med ett handgripligt projekt som håller dig distraherad från tankar som rör Nextopia, what to shop eller evighetsloop i sociala medier för att se vad fint dina vänner skaffat på sistone. Du odlar din trädgård, har fingrarna i mylla, det blir inte mer jordnära än så. 

Ett avslutande tips, som jag även gav mina barn i anslutning till denna övning, är att hellre fokusera på ett fåtal plantor som man har tid att ägna sig åt än att knöka fönsterbrädena fulla med sådant som får stå och torka ut och samla damm. I min minimalistetta i Utopia ska jag bara ha en växt som jag likt Leon dagligen torkar av med en mjuk trasa, pratar med och ger svindyr växtnäring.

Har du tagit hand om dina växter i år? Och om ja, har du några bra växtvårdstips att dela med dig av?

Mvh/
FruEfficientBadass

14 kommentarer:

  1. Stulna sticklingar växer bäst - det är antagligen vuxet ur den lätta skamkänsla man känner av att ha nupit av en bit. Mitt paradisträd som jag tog (5 cm) från en offentlig plantering i Spanien har blivit riktigt ståtligt, och de två sorters palettblad som jag "hittade" i de överdrivet pampiga rabatterna på Djurgården kapade jag nyss brutalt för att få dem att buska till sig, palettblad förstår bara tough love. Min avskedsorkidé från min hatade chef BLOMMAR IGEN. Den gör det bara för att jävlas. Men barnen tycker den är fin, så den får stanna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Den gör det bara för att jävlas." Skam och hat är deras drivkraft alltså. Det ante mig. Palettblad fick jag av en kompis men den dog. Den var given, ej stulen, och jag gillar min kompis. Dubbelfel.

      Radera
  2. Vill du ha ännu mer ekonomi i det så köper du inte ens näring utan vattnar med ditt eget kiss. Rejält utspätt förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det ja, snacka om ett tips som taget ur sitt sammanhang hade kunnat kasta en skugga över frugal weirdo community. Kaffesump?

      Radera
  3. Inspirerande!

    Ger mig nästan (nästan!!!) lust att göra något åt mina sorgliga växter.

    SvaraRadera
  4. Att norpa sticklingar/frökapslar har min mamma lärt mig att det får man minsann. Jag gick sonika (försiktigt) in i en plantering i Kungsträdgården i höstas och tog frökapslar från de snyggaste luktärterna jag sett. De står nu på fönsterbrädan under min växtlampa och gottar sig. Har dessutom kapat av dem enligt instruktioner på internet och ska kunna plantera topparna som sticklingar. Detta ger mig 11 luktärtsplantor till en kostnad av noll kronor, dessa har dessutom överlevt på en låg fönsterbänk med en 14 mån bebis som älskar att "vattna" (gå med sin vattenkanna och låta "shhhh" med munnen samtidigt som hon låtsashäller i krukorna). Så jag tänker mig att de är sega jävlar som förhoppningsvis ska ge mig en jäkla massa blommor i sommar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bravo! Tips från en trädgårdsbiten/luktärtsbiten kompis: De ska tydligen inte stöttas mot bambupinnar, då glider de ner. Det ska vara räfflat, typ armeringsgaller eller lite flisiga spaljéer.

      Radera
    2. Tack, använde ett kompostgaller förra året till min enda stackars luktärt som överlevde spädbarnsmånaderna. Men hade tänkt samla lite pinnar i skogen och göra stöd av det.. Borde ju vara flisigt!

      Radera
  5. Jag har som sagt mina dumma orkidéer, men så snart jag vet vad som händer med beställningen (som jag avbeställt men inte hört nåt om) kommer det ett inlägg. ;-)

    Sen har jag ett par fredskallor som har stått ovanpå elementet och inte mått så bra i vinter. Så det blev faktiskt inköp av fuskblommor på IKEA som får stå i det fönstret. Mina fredskallor är så lyckliga i nya fönstret.

    Men ska vi prata krukväxter så är det framförallt min gullranka jag behöver hjälp med. Den vägrar att klättra uppåt (tänk så häftigt med gullranka längs hela taket) utan ska ned på golvet och kräla. Suck. Nu är en dessutom så lång och bladrik att det inte går att dra iväg den till duschen längre. Ack dessa i-landsproblem. ;-)

    SvaraRadera
  6. Jag har bara sett gullranka klättra tak en gång, ofta ligger de som du säger längs golvet. Armeringsgaller på väggen bakom, så får du upp dem en bit åtminstone?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tveksamt. De står liksom i ett hörn mellan mina två fönster, så istället har jag försökt att uppmuntra den att hänga i fönstret. Så nu är det som långa lianer mellan fönstret och golvet. Jaja, den får väl vara. Antar att man kan klippa av dem, men jag är för blödig...

      Radera
  7. Jag ska testa krossade äggskal och kaffesump som gödning har jag tänkt. Och tallkottar istället för lecakulor i utekrukorna. Insamling pågår och köksbänken ser lite ut som en välsorterad kompost.

    SvaraRadera
  8. Sparboken är så himla bra.
    Jag gillar när man kan slå upp disktrasa i innehållsförteckningen.
    Det finns nåt även för mig som räknas som fattigpensionär. Sen gillar jag pengaavsnittet. Gillar hela boken, stort som smått. Mitt uppslagsverk, inspiration och glädjekälla.

    SvaraRadera