Tankar inför framtiden

År 2021 har varit ett prövningarnas år. Efter ett år av coronaprövningar. Efter 18 år av yrkesmässiga prövningar ink. småbarnsårsträsket. Buä buä. Jag fick i alla fall ett par års slack innan skiten slog i fläkten på riktigt och det är jag stort tacksam för. Och jag ska inte beklaga mig nämnvärt. Min man lever ju och otroligt nog är han i fysisk toppform, givet alla de ångestutdrivande power walks vi tagit under året. Och det är ju inte första gången någon blir anhörig till någon med psykisk ohälsa, även om min mans depression varit next level med inläggningar och elbehandlingar. Och ni har väl hört: Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Ingen idé att gräma sig, bara att hugga i och blicka framåt.

Jobbsökandet under hösten har gått dåligt. Jag har ändå vidgat mitt sökande till att inbegripa själavidriga tjänster inom försäljning. Kanske är det mitt besvärande cv-hål som spökar. Eller så är det vid 45 som man sållas bort. Jag minns ju från egenorkestrerade rekryteringar hur lätt det var att dra upp ett idealspann mellan 32-37. Möjligen stinker mina ansökningar av mitt förakt vilket också skulle kunna bidra till tidig bortsållning. I nuläget är det heller ingen ko på isen. Vi har deg nog att sitta still i båten ett antal år. Det hade emellertid varit retligt att slakta för mycket pengamaskin när den är så liten och skör. Det är dessutom nu, efter två mille, som ränta-på-räntaeffekten blir riktigt göttig förutsatt att det är bra börsår. Så någon form av inkomst bör komma in. 

En bra sak som hänt under året är att min rygg verkar ha blivit bättre. Jag ska på intet vis ropa hej, men efter ett halvår med OMT-sjukgymnast känner jag mig både smidig och stark. Jag utmanar inte ödet genom att lyfta tunga saker, men vardagen är mer eller mindre problemfri. Det måste den vara, för om jag kraschar kraschar hela familjelogistiken. Men med bra rygg öppnas dörren för gig inom vårdsvängen. Och här är min avancerade och sluga plan: Söka sommarjobb inom hemtjänsten. För att därefter bita mig kvar som timvikarie. 

Jag misstänker att min gamla redaktion kommer att höra av sig i början av året för att erbjuda sommarjobb. Ur ett kortsiktigt löneperspektiv är det naturligtvis att föredra eftersom jag uppskattningsvis tjänar 30 procent mer som reporter än som vårdbiträde. Men långsiktigt finns få eller inga utsikter till timvik eller liknande varför jag ändå lutar åt hemtjänsten. Varför hemtjänsten och inte jobb på vårdavdelning? Behöver jag belysa det uppenbara:

1. Slippa jobbiga kollegor

2. Minimalt med chefskontakt

3. Fritt arbete

Ni som redan jobbar inom hemtjänsten hånskrattar nog åt punkt tre eftersom även detta jobb är rätt uppstyrt med en gedigen dagslista på brukare. Men det är ändå något annat än att hasa runt i korridorerna på ett boende. Man flänger runt i sin lilla bil, besöker olika hem, ser lite dagsljus etc. Jag tror att det kan vara för mig, förutsatt att jag håller mig borta från osmarta lyft. Det skulle räcka med en sjutusen netto per månad för att skona ISK:en de kommande åren. Jag gillar också tanken på just inhopp. Att kunna ta ställning på daglig basis kring huruvida man vill jobba. Att ha dagar i sträck då man inte jobbar. Det blir en känsla av frivillighet som jag är starkt attraherad av. 

Vid sidan av det har jag/vi inte så många fler livsplaner för tillfället. Allt handlar ju om att min man ska börja må bättre. Jag tänker inte gå in på alla turer och experiement med nya läkemedel vi varit igenom under året för då skulle jag söva er till tristesskoma. Men låt oss säga att vi sänkt tröskeln för vad som är acceptabelt. Från "tillbaka i ursprungsform" till "slippa ha svår ångest på daglig basis".

I november satte jag honom efter tips från läsare på olika kosttillskott. Det finns de som menar att vissa brister kan bidra till depression. Särskilt brist på olika B-vitaminer. Int' vet jag, men det är inte första gången jag i ett tillstånd av desperation lockas av anternativa spår (bioresonans någon?). Min man är oerhört skeptisk till allt alternativt, så jag passade på att föra in kosttillskotten medan han gick på elbehandling och hade dåligt minne.

Till er som sitter och grämer er i kontorsbåsen och längtar till FIRE: Om du mestadels mår bra i kropp och själ, och dina närmaste gör detsamma, gläds åt varje dag. Och känner du att det barkar åt fel håll, exempelvis att du är på väg in i utbrändhet eller dylikt, vidta omedelbart åtgärder. Säg upp dig om så skulle behövas. Ingen pengamaskin kan ge dig hälsan åter om du trillat dit bigtime. Såvida du inte behöver en ny njure och med din pengamaskin kan köpa en på svarta marknaden (inlägg to come).


Mvh/
FruEfficientBadass

48 kommentarer:

  1. Stor respekt för dina planer!
    Men... sommarjobb? Jag tänker att de rimligtvis skulle behöva någon redan nu, och att det är lättare att skolas in när de ordinarie inte redan gått på semester....? Försöka få in en fot redan nu?

    Sen är det enligt min erfarenhet svårt att klara ryggen i hemtjänsten. Det är tungt. Kan du ha en plan för att slippa lyft, och ändå vara anställningsbar, så tror jag det är klokt.
    PS ryggar blir bättre efter en viss ålder (45?) Pga stelhet! ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nattjobb kanske kan ingå i en sådan plan? På nätterna är det enligt min uppfattning färre lyft och mera av jour, städa golv, tvätta. Visserligen på ett äldreboende, inte i hemtjänsten *fniss*

      (Jorå, hos Judit 96 år städar vi varannan vecka natten mellan onsdag och torsdag.)

      Radera
    2. "Sen är det enligt min erfarenhet svårt att klara ryggen i hemtjänsten." Efter att ha läst Karin Smirnoffs "Jag for ner till bror" (som innehåller extensiv skildring av arbetet i hemtjänsten) ger jag dig rätt. Jag inser att jag kanske har en romantiserad bild av vad jobbet innebär. Att adekvat utrustning finns på plats, att de flesta brukare är rätt rörliga och att arbetet mer handlar om att mysa och leverera matlådor. Får fundera ett varv till. Särskilt i skrivande stund då jag har ryggkänningar utan synbar orsak.

      Radera
    3. Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i ett förhållande med Anderson i flera år gjorde han slut med mig, jag gjorde allt för att få tillbaka honom men allt var förgäves, jag ville ha tillbaka honom så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag gav löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformler som kunde hjälpa mig att besvärja honom för att få tillbaka honom men jag är typen som aldrig trodde på trollformel, jag hade inget val än att prova det, jag mailade trollformlern, och han sa till mig att det inte var några problem att allt kommer att vara okej innan tre dagar, att mitt ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, han förtrollade och överraskande nog den andra dagen, klockan var runt 16.00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag blev så glad och gick till honom. Det var så vi började leva lyckliga tillsammans igen. Sedan dess har jag gett ett löfte att alla jag känner som har problem med relationen, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda verkliga och kraftfulla trollformaren som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan maila honom om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.
      1) Kärleksbesvärjelser
      2) lösning och botemedel mot all sjukdom
      3) Örtkur för alla sjukdomar/sjukdomar
      4) Äktenskapsbesvärjelser
      5) Graviditetsbesvärjelse
      6) Uppbrottstrollformler
      7) Dödsbesvärjelse
      8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
      9) vill tillfredsställa din älskare
      10) Lotteri
      Kontakta denna fantastiska man om du har några problem för en varaktig lösning
      genom {drogunduspellcaster@gmail.com}

      Radera
  2. Sant! Hälsa > pengar alla da'r i veckan.

    Använd din blogg för att hitta jobb? Folk borde vilja hjälpa och du kan vara anonym bra länge och behöver kanske bara "outa" dig för en person i slutändan.

    SvaraRadera
  3. Kloka ord, hoppas och tror att det snart vänder åt rätt håll för er. Med tanke på din skriftliga talang så undrar jag om du inte funderat på att skriva en skönlitterär bok? Finns kanske en möjlighet där att dra in en tillräcklig slant för att inte nalla av ISK. Tror du med en bra story skulle ha alla verktyg för att skriva en riktigt bra bok, gäller bara att få in en fot på ett förlag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "om du inte funderat på att skriva en skönlitterär bok? " Har dessvärre inte den förmågan. Och även om jag hade har jag tillbringat tillräckligt mkt tid i förlagsbranschen för att förstå svårigheterna såväl med utgivning som intjäningsmöjligheter. En faktabok lever lite längre, skönlitt dör inom ett par månader efter utgivning. En inbunden bok säljer i snitt 2 000 ex, författaren får runt 30 kr/bok. Och då menar jag en riktig författare som blir utgiven på riktigt förlag. Inte som den snubben vi träffade på CampFI på Djurgården som rullade runt med sin egenutgivna deckare i upphandlingsmiljö och sålde till vänner och bekanta. Men tack för att du tror att jag är kapabel.

      Radera
  4. Annars kanske lärarvikarie? Men det kanske inte är aktuellt. Brukar iaf alltid finnas behov av hoppa in på kort varsel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får ångest bara vid ordet. Eftersom jag minns hur vi i klassen hanterade vikarier. Hellre lapplisa.

      Radera
    2. Det förstår jag.. Har också hemska minnen av vikarier på mellan- och högstadier och jag vet att alla inte är lika sugna på att hantera tonåringar! :)

      Radera
  5. Med sjutusen netto behöver din bruttoinkomst vara knappa åttatusen i månaden (beräkningar per SKV-hemsida). Om du har ränteutgift om ca 10.000:-/år (ni har väl lån på BR) per år så behöver din inkomst vara ca 7.600:- per månad.
    Som vårdbiträde ca 60-60 timmar per månad som mest, om man räknar på lägsta timlön.

    Är det ungefär i den utsträckningen du tänker dig jobba näst år i såfall, FruEB?

    SvaraRadera
  6. Hej Fru EB!

    Jag tror också att du gör bättre i att satsa på frilansuppdrag och inhopp som lärare, att vara inom vården bär med sig risker för den fysiska hälsan som du inte har råd med.

    Allt gott och jag hoppas att din man får må bättre!

    Fondören

    SvaraRadera
  7. Nu var det väldigt länge sedan jag var timvikarie inom äldreomsorgen men att jobba inom hemtjänsten (upplevde jag) var väldigt jobbigt mentalt, när jag lämnade vårdtagaren var hen helt ensam. Det var hjärtskärande och deprimerande...
    På boende lämnades de aldrig ensamma och det fanns ofta lyfthjälpmedel osv.
    Vill man undvika kollegor går det jobba natt. Väldigt underbemannat så du slipper oftast kollegor. Förutom när du behöver hjälp att lyfta upp någon från golvet, tex. Eller vända i sängen, eller byta blöja. Typ.
    Så jag slår ett slag för serviceboende och natt, baserat på mina erfarenheter från slutet på 1990-talet.
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Natt ja. Nu låter jag som den trilskande ungen som kommer med invändningar till allt ni föreslår, men problemet är att jag är sjukt kvällstrött. Halv tio stänger butiken, oavsett omgivning (länge florerade ett uttryck i bekantskapskretsen, att "göra en FruEB" (minus "FruEB" då) vilket innebar att man tidigt under en festkväll gick och la sig någonstans. Annars gillar jag din idé.

      Radera
  8. Nu när du använder mycket vårdande energi i hemmet så kanske det är svårt att kombinera med ännu mer vård? Sån är jag - jag orkade inte jobba som lärare när barnen var små för att det blev för mycket skola hela tiden. Jag hoppas att du hittar sysselsättning som ger dig nog med stålar och nog med frihet i harmonisk balans. Själv ska jag byta jobb, jag får mer kosing, eget kontorsrum och mer utlopp för min kreativitet, så att jag ska komma undan den bore-out jag har varit nära på mitt jobb nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan ha en poäng. Grattis till anti-bore-out.

      Radera
  9. https://arbetsformedlingen.se/platsbanken/annonser/25420623

    Är inte personlig assistent något? Här söker de en kvinnlig assisten och man följer med allt vad vårdtagaren behöver hjälp med. Utflykter, vård, service mm. Finns säkert jobb utan lyft. De söker folk heltid, deltid och timvikarie. Kanske finns någon litteraturintresserad person som du kan konversera med och gå på biblioteket med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill rekommendera personlig assistent. Jobbade som det ett tag innan jag började studera och fick ett jobb som stressar sönder mig..
      Långa promenader med vårdtagaren var en stor fördel. Åka och bada, fika. Laga mat dricka kaffe o.s.v. Jag minns det som att tiden saktade ner på jobbet. Det enda vi egentligen gjorde var att ha trevligt. Och förutom vårdtagaren så är det inte massa stressade människor som vill ha något. Bara en person som är tacksam för att man har lagat en god måltid. Nu varierar det förmodligen enormt från vårdtagare till vårdtagare, kan säkert vara jobbigt men den stora fördelen är att man inte har bråttom någonstans och inte skall prestera.

      FEB: Jag gillar ditt sista stycke, ja det kan nog inte sägas tillräckligt många ggr.

      mvh

      Radera
    2. Men där är ni något på spåren! Lite så som jag kanske föreställde mig att hemtjänsten skulle vara, lite mysigare. Och då kommer jag att tänka på något annat - ledsagare. Är det någon som har erfarenhet? Vad jag förstår handlar det om att följa med folk (äldre, folk med mental ohälsa etc) på promenader, ärenden, social exponering. Några timmar per vecka cirka. Antagligen uruselt betalt men det gäller väl allt vi diskuterat ovan.

      Radera
    3. Jag var på en guidning av ett naturreservat en gång där det var en blind kvinna med som hade ledsagare. Han var student och var timanställd via något företag. Det tyckte båda det var toppen! Hon fick låna hans ögon och kom ut på grejer hon gjort innan synen försvann. Och han lånade ut sina ögon, och fick betalt för att göra oftast rätt trevliga saker. Googla vettja!

      Radera
    4. Kan också rekommendera personlig assistent. Hade det som extra jobb ett tag åt ett barn, dvs inte så tungt och man gjorde olika barnaktiviteter. Jobbade också en väldigt kort period som ledsagare åt en tonåring där jag var ett par år äldre än hen. Vi gick typ och shoppade åt hen. Tror ändå att det var en okej timlön men arbetspassen var inte så långa.

      Radera
    5. Jag skrev innan om min upplevelse av att jobba som personlig assistent innan jag pluggade. Egentligen är det ganska bisarrt att man många år senare funderar på att gå tillbaka, av den anledningen att man får vara ute på jobbet. Idag tittade jag ut genom fönstret och såg hur solen lyste genom dimman som uppstod då det blev minusgrader igen. Det kändes förnedrande att stå på insidan av en byggnad och se ut, att vilja vara ute men inte kunna. Och man har av egen maskin satt sig i den situationen. Som att sitta i fängelse men vara sin egen fängelsedirektör. Tänk om man kunde vara personlig assistent åt någon som vill sitta ute på morgonen och ta en kopp kaffe samtidigt som man funderar på vad man vill göra idag. Förutsatt att det inte är daglig verksamhet som gäller, även de handikappade skall jobba (sitta i fängelse). För att jobba är höjden av självförverkligande, jag är ironisk. Inte ens om man kanske lider av ett handikapp kan man komma undan, även då skall man sitta inne. Huga!!!!! Jag vill ut!!!!

      Radera
    6. Haha instämmer helt i din analys. Och som du säger, vi STRÄVAR dit genom hela utbildningsapparaten.

      Radera
  10. Hur ser det ut med vardagsfinansiering? Du sa ni klarar er i flera år - är det från pengarhögen eller sjukpenning eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Primärt pengahögen, även om min man uppbär en blygsam sjukpenning från sin deltid. Med tanke på lägenheten kan vi äta hög rakt av i tio år, sälja lägenheten och då ändå vara ekonomiskt fria (räknar inte ens med avkastning på högen). Så egentligen handlar ovan resonemang inte om strikt överlevnad utan mer nice to have på flera plan: Slippa råslakta ISK OCH känna att jag gör något. Och som en vän i ekorrhjulet sa: Det är rätt skönt med fredagar när man jobbar. Mitt tillägg: När man jobbar 10-15 h/vecka.

      Radera
  11. Nu har jag det: Personal shopper i Hudik, genre-överskridande för att inte begränsa sig. Det vore nog närmast perfekt för dig; personkontakt, lite sälja, självständigt.
    Och så har du ju möjlighet att konsultera dina nätverk om det gäller inredning och dylikt. Gäller det placeringar, ja där är du ju redan hemma, även om det säkert inte får ges sådana råd om man inte är "Certifierad Placeringsrådgivare" och endast säljer kuckelimuck-fonder. Men att leda någon till dörren som har riktig bra robotrådgivare eller riktigt lågprisindexfonder, ja det är ju inte detsamma som rådgivning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Mr Bulb: Haha ja vem vet. Tanken känns smått surrealistiskt men jag inser att du kan ha rätt. Enligt en fransman på orten är ju Hudik "Hälsinglands Beverly Hills" så kanske är tiden mogen... Men det blir personal shopper med bas i Rusta, Biltema, Jula och Dollarstore då.

      Radera
    2. FruEB,du ordnar naturligtvis även varor från NK, Svenskt Tenn, Vuitton, Gucci, Prada mfl om kunderna så vill. Ja, du känner säkert till fler och har bekanta som kan det här området.

      Din säljprofil är ju åt hållet: hälsningslandstjejen som bott och verkat i storstäder utomlands såväl som i Sverige, har fingertoppskänsla för det goda och det klassiska livet och som nu återvänt till sina rötter.

      Det byggs väl en del i "down town" hudik, så några kunder som vill börja med ett tomt blad kan finnas.

      Mäklare samarbetar med homestylist inför försäljning av bostäder, en del kunder (dvs inte endast bostadsköparen utan även säljarna, konstigt nog) blir ju så intresserade av utställningsmöblerna att de vill köpa dem. Så intresse verkar klart finnas.

      Bland dina övriga USPs är naturligtvis klassiska capsule wardrobes, och hem i anti-plotter anda alá Kondo.

      Eget bolag på det, 3-12 regler och dynamiskt eget uttag av överskott, låter precis som FruEB.

      Radera
  12. Hemtjänsten är ett bra och givande jobb. Jobbade med det innan jag blev socionom.Nu när jag blev miljonär hoppade jag av ekorrhjulet och stämplar med högsta akassa istället. När dagarna tar slut är planen gigga ,om nu inget annat spännande dyker upp så det kanske blir timvikarie för mig i hemtjänsten, skulle klara mig gott med 10 papp i månaden utan att röra millen som får föröka sig med ränta på ränta.

    SvaraRadera
  13. Jag vill också rekommendera jobb som personlig assistent eller på gruppboende/korttidsboende. Det är inte alls lika stressigt i handikappomsorgen som inom äldreomsorgen och mycket mer varierande arbetsuppgifter. Jobbet kan variera stort beroende på brukarnas funktionshinder och ålder. Och det finns alltid behov av flexibel personal som kan hoppa in vid behov. Det gäller bara att få in en fot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag stämmer in i kören angående personlig assistans! Är fast anställd (SLUV-anställning) på ett ställe och timmis på ett annat. Det jobb jag gör om dagarna är att gå långa promenader, titta på olika streamingtjänster, laga mat, gå runt på stan och titta i butiker,stöd med hygien. Enbart en person att ta hand om och att det är samma person hela tiden gör att en djupare kontakt skapas. Gott om hjälpmedelsutrustning så inga tunga manuella lyft. Det finns definitivt möjlighet att hitta softa ställen inom personlig assistans :).

      Radera
  14. Tentavakt går att jobba på timbasis. Inga tunga lyft där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å drömjobb. Men det får bli när/om vi flyttar tillbaka då högre utbildningsinstanser inte finns att tillgå på orten. Högskoleprov dock, borde finnas. Men två tillfällen per år är lite klent.

      Radera
  15. Du kanske kan bli god man?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktikskt nosat på det. Krävs dock ett antal (minst fem-sex) för att jag ska kunna kalla det inkomst.

      Radera
  16. https://earlyretirementextreme.com/incomplete-list-of-hobbies-that-could-earn-money.html

    SvaraRadera
  17. Fritt jobb söker du? Ja jobbar med ett perfekt jobb. Dessvärre är det låg status men fördelarna överväger. Tidningsbud(även packet o post). Kör samma runda varje natt. Har endast deltid. I mobilen som är monterad med hållare har jag körordning o ser vem som ska ha vad. Bara följa instruktionerna i mobilen o samtidigt lyssna på poddar eller annat. Chefen träffar jag högst 15 min när jag lastar bilen om jag har otur. Är lite tufft nu med snön men då blir det Goa övertidspengar in i isk. Sjukvikarier och semestervikarier behövs alltid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Chefen träffar jag högst 15 min när jag lastar bilen om jag har otur." Haha! Ja det låter som drömmen. Minus att jag hade somnat bakom ratten natt ett så pass på den.

      Radera
  18. Hej, jag vill bara säga ett stort TACK till denna underbara blogg som jag läser med stor behållning, just nu läser jag igenom gamla årgångar! Kristina

    SvaraRadera
  19. Alltså det är ju ett jobb ute nu i Hudiksvall på plastbacken där de söker en resurs till vårdprogrammet på högskolan. Då ska man vara resurs åt de som studerar och vill ha hjälp mer bland annat språket. Vore inte det helt perfekt för dig? Var i o f s lite krav på att ha gått någon vårdutbildning men de kanske inte får så många sökande och du är ju författare och bad ass för sjutton. Vore väl kul att jobba på högskolan!

    SvaraRadera
  20. Har du funderat på att jobba som vakt på Högskoleprovet? Det är ändå två gånger per år plus avlönad utbildning, och det behövs alltid folk. Där kan behövas bad ass!!
    Och detsamma gäller på valdagen till hösten. Tillfälliga jobb, ganska lite pengar på årsbasis, men ändå!

    SvaraRadera
  21. Personlig assistent är bra. Jobbar som timvikarie hos flera brukare. Jag kör ofta långa pass, I mitt fall 15-26timmar i stöten,så 2 dagars jobb per vecka kan motsvara heltid, så istället för att jobba 5dagar o vara ledig 2 gör jag tvärtom. personkemin med brukaren är det viktigaste...

    SvaraRadera