Skövling i växtpopulationen

När jag kom hem till Hudik efter sex veckors séjour annorstädes var våra krukväxter i ett bedrövligt skick. Vi hade visserligen haft vattningsvakt, men jag hade ställt alla växter i ett och samma norrlägesrum för att underlätta för hen. Det visade sig att vissa av växterna tolererat detta bätte än andra. Andra = Mårbackapelargonerna.

Jag har två sorters pelargoner. Billiga pelargoner för "4 för 100" på ICA Maxi (de fyra till höger i bild ovan) och dyra pelargoner (Mårbackapelargoner, 1 för 129 kronor, skymtar lite bakom till vänster). Som ni ser har de billiga pelargonerna, minus diverse spretiga utspel, klarat sommaren i norrläge bra. De är gröna och fasta. Emedan Mårbackapelargonerna, pelargonernas bortskämda divor, flippat fullständigt och växt till långa rankiga skelett. Jag tycker inte att bilden ger hela bilden så ni får en detaljstudie:

Jag vet, vis av erfarenhet, att dessa plantor (åtminstone inte i min vård) inte kommer att återhämta sig. De kommer att besudla vårt hem med sina ömkansvärda smala lemmar utan varesig bladverk eller förföriska ljusrosa blommor, så som de ser ut i butik. Därför bestämde jag mig för att skövla. 

Till saken hör att vi inte har vinterplats för åtta pelargoner. ICA-pelargonerna har stått utomhus eller i sommarrum i år. Mårbackapelargonerna har stått i tv-rummet, ett rum som används året runt. Min prio nu var att komprimera blombeståndet till att bestå enbart av de växter som vi har rum för i vinter. 

Här är skövlet. Helt osentimentalt kastade jag samtliga Mårbackas och i deras krukor satte jag de nerklippta, gulblads-rensade ICA-pelargonerna.

Jag petade också i en näringspinne i varje. 

Men jag har ju inte bara pelargoner utan en mängd andra växter i olika stadier av tillväxt. Ett antal har jag fått som sticklingar av mor min och de är väl söta och så men jag vet inte om jag är lämplig adoptivmamma. En stickling hos mig fortsätter att vara stickling för resten av dess levnad (som blir kort). Det vill säga: Det växer på höjden men sällan på bredden. Här är vårt övriga blombestånd efter semestern:

Det är högt och lågt. Orkidéer, en monstera som under sommaren etablerat någon sorts lianer och massor av småkrukor med skott som fått leva rövare på egen hand. Kallt faktum: Vi kommer inte att ha fönsterplats för alla dessa krukor i vinter. Särskilt som att jag under tidigare vintrar låtit sticklingarna vara i min woman cave på plan två. I vinter, med ryska elpriser, kommer jag nog inte att kunna använda denna min håla utan vi kommer alla, ink. växter, att få samsas på plan ett med sammantaget fem fönsterbräden. Jag slängde därför ut ungefär hälften av ovan. 

Ovan blompark efter släng Jag inser att det kanske inte syns så stor skillnad på bilderna, men det är mindre växter som rykt, de blekgröna till vänster på första bilden. Vidare klippte jag av monsterans lianer och lite annat. Som ni kanske ser har orkidén till höger i bild (just nu med fuskstängel) förberett ny blomning i form av en horisontell stör som tar upp ett helt dubbelfönster, men eftersom jag är svag för orkidéer låter jag den hållas. En annan orkidé som fått gula blad rök. 

Jag hade tänkt visa en efterbild i rumsmiljö, men det blir inget vidare. För stor yta, för små blommor och själva känslan - att ha ett mindre antal friska mörkgröna växter framför att ha ett gytter av allt möjligt - framgår inte på bild. Så jag får nöja mig med följande uppmaning: 

Kill your darlings. Det är svårt att göra sig av med växter. Men en växtpark som är frisk, djupgrön, dammfri och välmående gör så mycket mer för ditt välmående än en spretig, halvsleten och fullmatad dito. Precis som med vad prylar som helst: Kläder, badrumsartiklar, köksprylar, et cetera.

Efter att jag rensat ut bland växterna gjorde jag något så kontraintuitivt som att köpa en ny växt. Jag upptäckte att jag inte längre hade någon blomma i köket. Så jag gick åstad och köpte en "plättar i luften" från Ica. Grön, frisk och fräsch höjer den helhetsintrycket i nämnda rum. 

Och det slår mig att många av mina rensningar slutar med ett inköp. Exempelvis köpte jag ett par nya hand-handdukar efter rensingen av linneskåpet i Hudik (inlägg to come). Det slår mig likaledes att jag, efter dessa rensningar och nyinköp, ägnar kategorierna betydligt större omvårdnad. I linneskåpet anstränger jag mig för att vända lakanen rätt och vika dem i prydliga högar innan jag lägger tillbaka dem. Blomparken går jag numera och sprayar med vatten flera gånger i veckan, något jag inte brytt mig om när den vällde ut på alla ledder. 

Så här tänker jag. All form av inredning handlar om att skapa välbefinnande i sitt hem. Du ska trivas i det, kännas att det är välkomnande och hemtrevligt. Om du lyckas åstadkomma den känslan minskar ditt övergripande missnöje med sakers tillstånd. Och när du är nöjd blir du mindre sugen att ägna dig åt destruktiva aktiviteter som nätshopping eller onlinecasino. 

Ja, ett antal människor hade säkert lyckats gjuta liv i de växter jag gjorde mig av med. Jag är emellertid inte en av dem. Jag är däremot en person som känner stor tillfredsställelse av att hemmet är hyfsat fräscht, rent och med levande ting (levande ljus, levande musik, levande familjemedlemmar) varför jag ser det som en prioritet att ha en levande växtpark. Rent finansiellt är jag rätt säker på att det är en vinnande strategi att växla åtta slokande växter mot en ny och vackur. 

Hur tänker du kring växter? Håller du kvar vid dem no matter what eller rensar du?

Mvh/

FruEfficientBadass