Kommentarer på ”Playing with FIRE”

Något geni föreslog att vi skulle diskutera filmen här idag måndag så dagens inlägg kommer imöra.

Så här ett par veckor efter att jag själv sett den måste jag säga att den bleknat en aning. Kanske för att den, trots att den var välproducerad och med en intressant vinkel (att följa en person - för det är ju främst frun man följer) hade ett välbekant tema. Det var inte aha-moment på samma sätt som vissa andra dokumentärer har.

Jag minns mest en av polarnas lakoniska kommentar på avskeds-strandpartyt: ”Se till att ni ror det här i hamn nu så att ni inte kommer tillbaka och då inse att ni gått miste om att köra en riktigt flådig bil under den här tiden”. Fritt ur minnet. Jag tänkte då att det måste vara lättare att göra resan om man
1) Har vänner med humor och distans till saker och ting
2) Är filmare och delvis kan använda det som skäl till resan

Jobbigare att vara en vanlig Jones i dussinförorten där idealen är materialistiska på riktigt och där normen är att knega till ordinarie pensionsålder.

Vad tyckte ni om den?

Mvh
FruEfficientBadass


20 kommentarer:

  1. Beror nog helt på förorten och din egen övertygelse, måste du ha båt bara för att du bor sjönära eller ny elbil för att grannarna har miljömedvetenhet som accessoar? Också en åldersfråga. Det är naturligtvis bättre att starta tidigt, men en äldre person har ofta mindre behov av att vara en i gänget.

    //Ingolf

    SvaraRadera
  2. Jag kan tycka att den saknade djup. Den kryssade på ytan av allt.
    Fakta hur man når FIRE.
    Hur intervjupersonerna nått FIRE.
    Frugans resa att lämna kommunismen.
    Med mera.
    Vad hände tex med frugans lista på "viktiga saker i livet"?

    Det kändes som de målade upp en dröm utan förklaring hur man når dit, mer än att andra har gjort det. Och i slutändan är det fortfarande en dröm som de (kanske) uppfyller om 10 år.
    Det är fine att inte de inte är klara med resan, men önskar bara lite djupare tankar om processen och deras tankar under resan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Huvudet på spiken! Just det som var problemet. Upplevde den inte som färdig och satt och förklarade luckor för min man som inte läst boken. Uppfattade den som mycket ytlig och hade gärna sett att den varit längre med mer djup, tid fanns ju till det ändå...

      /Frihetsmamman

      Radera
  3. Så fint producerad! var mitt första intryck.

    Gillade fördelningen mellan personlig förändring, investeringar och sökandet efter mening. Och jag kom och tänka på att FIRE är en av det mest accepterande "sekterna"(hehe) någonsin, det mesta är okej (förutom lyxbilar och stora hus) och "alla har sin egen resa" med mera. Annars brukar det ju vara lite mer trångt om saligheten i åsiktsgemenskaper så att säga.

    För att svara på din fråga så verkar detta lättare att ta ett beslut om FIRE om man någon gång i sitt liv levt lite på tvären någon gång innan. MMM kommer väl från en konstnärsfamilj? Filmaren hade väl erfarenhet av låga inkomster i sin barndom? Finns säkert fler exempel men jag tänker att sådana erfarenheter gör att man vet att det finns andra värden än konsumtion och att man inte steglas på torget för att att man inte har märkeskläder.

    Filmen fick mig också att ifrågasätta om jag bor för dyrt och gav oss en spark att ta tag i Airbnb igen. Gott så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Filmen fick mig också att ifrågasätta om jag bor för dyrt och gav oss en spark att ta tag i Airbnb igen." House hacking, min favorit.

      Radera
  4. Då jag tvingade maken att se det med mig som en del av hans "avprogrammering" försökte jag tänka hur nån som var helt ny på området skulle se den. Där tycker jag det fattades fakta kring vad de drog in på mer än hus o bil. Det var mest en massa personer o fakta om när de gick i pension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer, inte så mycket hands om-knep. Hade velat se en tvålrivning.

      Radera
  5. Filmen var en besvikelse jämfört med boken. Tog med min fru som är under bearbetning vad gäller FIRE och fick känslan att hon tyckte filmen var ytlig och rörig. Väldigt tunt med förklaringar och analyser inom vissa områden. Exempelvis sa de att "the beach" inte var med på topplistan. Men det kom ingen förklaring att de betalade väldigt mycket för att bo nära stranden och en analys om det var värt det eller inte. Kändes som man behövde ha läst boken för att hänga med i tankegångarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, har helt missat boken. Eller jag vet ju att den funnits men har inte brytt mig om att läsa den. "Men det kom ingen förklaring att de betalade väldigt mycket för att bo nära stranden och en analys om det var värt det eller inte." Förklaringen var väl att det var så man förväntades bo i deras kretsar och analysen var väl att de inte tyckte det var värt eftersom de flyttade? Jag reagerade på detta med att bo hos päronen i ett halvår. Jag menar, om han med nöd och näppe fick med sig frun på FIRE-resan, var han tvungen att stretcha det på så vis? Till och med jag hade ju regredierat till consumer sucker deluxe om jag tvingats bo hemma igen.

      Radera
  6. Är fortfarande i chock av att dom innan filmen spenderade 2000 dollar i månaden på mat.

    I övrigt håller jag med övriga kommentarer att det var lite ytligt och enkelt, men säkerligen bra för de som vill inspireras att påbörja sin resa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag vet, höll också på att trilla lite inombords. Men å andra sidan - gå ut och ät en 2-4 gånger per veckan och du kommer snabbt upp i de beloppen.

      Radera
  7. Tror också att man behöver ha läst boken innan (vilken jag tyckte var helt okej på sina ställen), filmen blir dock väl ytlig och svamlig.

    Vet inte vilket material man ska sätta i händerna på någon som inte är invigd...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar säga Meet the Frugalwoods på den frågan (för viss personlighetstyp) och MMMs Shockingly Simple Math-inlägg för en annan personlighetstyp.

      Radera
    2. Min go-to är MMM (passar mitt rätt fram sätt bra - face punch lixom). Hade glömt Frugal Woods, ska kika där.

      Radera
  8. Vi diskuterade filmen en kort stund efteråt men en halvtimme senare hade den lämnat mig. Man vill ju egentligen vara positiv till alla som lyfter fram FIRE och den var inte dålig så men gav inget bestående intryck. Ska man filma hela processen så är det ju kanske ett 10års projekt som startar med åratal av gnetande, sparande och insikter. Nu hoppade man direkt från spender till någon slags frihet utan pengar eller nått, oklart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Det kändes lite quick'n'dirty.

      Radera
  9. FruEB, vad säger din kompis marknadsförar-L om filmen?
    Hon står (väl?) står utanför hela FIRE-grejen och med sin position av erfarenhet av hur man når ut till nya grupper kombinerat med att hon själv är en av dessa utomstående grupper - kan vara intressant att höra hennes input/reflektion?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Marknadsförar-L: Om du läser, ge din input, den är värd sin vikt i Haëgen-Dasz vanilj.

      Radera
  10. Gillade den och behövde den!
    Jag hittade din blogg (och därmed FIRE) för över ett år sedan och gjorde flera stora ändringar som lett till ett kapital idag som vi tidigare bara kunnat drömma om.
    Men märker att jag med tiden dras tillbaka till gamla vanor, konsumtionshets, inredningsångest och jämförelser med grannens bil osv osv i all oändlighet så som livet kan te sig i en villaförort.
    Dokumentären gjorde mig nyfrälst och pånyttfödd.
    Tack för tipset!

    SvaraRadera
  11. Tycker den var ärlig.. Det ÄR svårt att börja skala lökens lager och lära sig fenomenet uppskjuten belöning. Samhället programmerar oss till att vilja mula (fler) marshmallows (än grannen) så att säga. Detta trots att det läggs på klarnakonto. *rys*
    Den är en snällvariant av hela FIRE-grejen, men funkar nog för di ofrälse.

    SvaraRadera