HR vaknar

Av någon anledning fick jag för någon månad sedan ett mail från någon HR-firma med den kittlande ämnesraden "Ta mötet till nästa nivå". Jag klickade ivrigt upp mailet och såg fram emot en högtidsstund med HR-floskler. Döm om min förvåning när jag hittade något rätt intressant. Inte om mötena gubevars, ett ämne dömt till evig boredom, utan en länk till en trendspaning i tidningen Akavia, det vill säga f.d. Civilekonomen och Karriär (Juseks medlemstidning). 


En HR-man vid namn Tommi Cau funderar på hur corona kan komma att påverka arbetslivet. Primärt då tjänstemannasektorn eftersom det är denna som är tidningens målgrupp. Saxar några stycken:

"Ingen tror att distansarbete kommer minska till nivån innan Corona igen, framhåller han. ’Cirka 50-85 procent jobbar hemifrån idag. De flesta önskar distansarbeta 2-3 dagar i veckan. Det ställer gigantiska krav på verktyg, ledarskap och morgondagens kontor.’

En ytterligare konsekvens är att människor byggt en helt annan vardag än för sex månader sedan till följd av varsel, permitteringar och osäkerhet, poängterar han. ’Det skapar en värderingsförflyttning där folk börjar ta tag i sina liv och bestämma vad som är värdefullt på riktigt. Det kommer driva på en rörelse som redan finns, där en växande grupp väljer att kliva av ekorrhjulet, eftersträva andra värden med mer frihet, flexibilitet och att jobba med saker de står för, hållbarhet och mening.’

I scenariot får folk som väljer att tjäna pengar på annat sätt i form av gig en gigantisk skjuts. ’Även om vissa värderar trygghet, ger jakten på trygghet och fritid också insikten att om trygghet inte finns i de traditionella arbetsformerna längre och fler inser att man lika gärna kan agera själv. Företagen måste därför ställa om så att de kan erbjuda gigupplevelsen, slår han fast. Att erbjuda flexibilitet blir ett nytt vapen för att attrahera de bästa i konkurrens med gigekonomin.’

Individens ansvar i den snabbt föränderliga världen är att göra sitt bästa jobb, lägga tid på eget lärande och personlig utveckling, enligt Tommie Cau. ’Vi har varit duktiga på att tillgodose de högsta värdena i Maslows behovspyramid. Men det har lett till många nackdelar, som psykisk ohälsa. Nu gäller det att vända tillbaka till botten och uppfylla behoven av att sova, äta, nå den grundläggande tryggheten och må bra.’” Slutcitat. 

Mina tankar: Han pratar gig, han pratar work-life-balance i handling: "...vända tillbaka till botten och uppfylla behoven av att sova, äta [...] och må bra."

Jag noterar särskilt passagen "Det kommer driva på en rörelse som redan finns, där en växande grupp väljer att kliva av ekorrhjulet, eftersträva andra värden med mer frihet, flexibilitet och att jobba med saker de står för, hållbarhet och mening." 

Vad tror du, har mustachianismen börjat inta den sista bastiljonen, HR?

Mvh/
FruEfficientBadass

12 kommentarer:

  1. Man kan ju stilla hoppas! Jag hör bland kompisar att många trivs med att jobba hemma, flera har fått upp ögonen för hur skönt det är att kunna hämta barnen tidigare, mer tid med familjen och mindre tid i kollektivtrafiken. Superskönt! Själv trivs jag kanon med att jobba hemifrån. Skönt att kunna välja själv var jag vill sitta, om jag vill slänga in en tvätt eller röja något snabbt istället för att snacka bort en stund i fikarummet. Det enda negativa är väl skåpsurfandet men det är ett annat problem. Corona-moffandet har jag i och för sig även hört om från andra. Dock har man ju mer tid nu att gå av sig sockret. /K

    SvaraRadera
  2. Jag vet inte vad jag tycker. Först var jag ganska negativt inställd till att jobba hemifrån. Jag gillar (gillade?) att ha relativt täta skott mellan arbete och hem. Nu har jag tvingats jobba hemifrån rätt länge och får väl medge att det har sina fördelar. En mycket stor nackdel, som jag naturligtvis är medskyldig till, är att man aldrig riktigt går hem från jobbet. Det blir inget rent bryt, vips så är klockan 21:30 och man sitter fortfarande och knackar kod och kör tester.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är en nackdel och jag förstår vad du menar med behovet av vattentäta skott. Du är säkert redan medveten om alla knepen, men man brukar ju säga till amerikanska telefonförsäljare (som jobbar hemifrån) att ha superfasta rutiner: Gå upp en viss tid, göra sig iordning som om man skulle gå till jobbet, ta en promenad runt kvarteret, checka in vid arbetsstationen (i business casual, viktigt!), ta pauser på vissa tider och när arbetsdagen är slut (en fix tid du bestämt), stäng igen, packa ner, gå en promenad, kom hem, på med tofflorna.

      Radera
  3. Tror den sista bastiljonen oftast är ledningen, dvs ”old school people” som anser att ”syns du i korridoren är du effektiv”. (det finns ju HR personer i högsta ledningen också iofs men enligt min erfarenhet är de ofta är lite mer moderna i sitt tänk, fast självklart olika i olika branscher och firmor)
    Jag tror också det kommer ut många positiva effekter av denna epidemi, inte bara elände. Läste t.ex. en artikel tidigare i veckan i DN av Sofia Ulver, som jag gick igång på ”Att slippa avunden är det bästa med coronapandemin” där hon bl.a. skriver
    "Den sociala jämförelsen i den ständigt snurrande konsumtionskulturen är en av de saker som har gått ner i viloläge under coronapandemin".

    Allt hänger ju ihop och livsstilsinflationsnormen är inte sund. Punkt. Och som ju alla egentligen vet, är ju livet så mycket annat än att springa fortare och fortare i ekorrhjulet.

    Själv jobbar jag hemma och får således mer energi och tid att fokusera på roliga saker. Till exempel läsa artiklar och bloggar skrivna av kloka människor :-)
    mvh Spar-F*n

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Tror den sista bastiljonen oftast är ledningen, dvs ”old school people” som anser att ”syns du i korridoren är du effektiv” Jo, har observerat det beteendet på arbetsplatser där mina vänner jobbar. En del arbetsgivare är mycket anti jobba-hemma-grejen och så fort det lättade i somras var det fullt ös tillbaka in på kontoret. Helt obegripligt, med tanke på att vi ändå är på väg till aktivitetsbaserade kontor som bygger på att en del (merparten) av personalen jobbar hemifrån i syfte att skära ner overheadkostnader. I kombination med framväxten av giggekonomin, ökat intresse för work/life balance och det faktum att tusentals sjukskrivs varje år på grund av bristande sådan (och där pendling är en del av förklaringen, kanske parat med känsla av att menlös showoff i korridorerna inte ger ökad livskvalitet).

      Radera
  4. OT, FruEB - dagens ämne i fredagsintervjun hos kvartal.se är väl det som aftonbladets chefledarskribent Anders Lindberg skulle klassa som (ännu en) 'råttan i pizzan' påhitt?
    Frågan är kanske nu snarast om Huitfeldt kommer att kölhalas i nämnda tidning, eller om AL kommer att tillämpa samma devis som den tidigare kulturchefen på samma tidning - våga vägra debatten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte hunnit lyssna på Kvartal på ett tag och hänger inte med på referenserna i AB (eftersom jag aldrig läser kvällspress). Jag noterade emellertid att Lena Andersson lämnat DN för SvD med intressant motivering (Ledarredaktionen? Har inte lyssnat själv, det var min man som nämnde det).

      Radera
  5. Hej detta har inget med ämnet att göra men ville bara tipsa om en Instagram där ingen mat slängs max la mamma. Tror du/ni kommer gilla den:)

    SvaraRadera
  6. Jag heter Linus SAARINEN, och jag är vårdgivare. Jag noterar att jag just nu är som den lyckligaste. Jag vittnar om ett lån mellan individer som jag just har fått. Jag fick mitt lån tack vare tjänsten av Pierre Michel. Jag började med henne förra fredagen och på tisdag 10:45 eftersom bankerna inte arbetar på lördagar, då fick jag bekräftelsen att överföringen av beloppet på min begäran på 400.000 kr skickades till mig. och efter att ha hört mitt bankkonto mycket tidigt, till min stora förvåning var överföringen lyckad. Här är hans

    E-post : combaluzierp443@gmail.com


    SvaraRadera