Vilken procentuell tillväxt ska man anta?

Tobias Schildtfat skrev i efterordet till "Bygg din egen pengamaskin" att om du lyckats bygga en sådan är det din PLIKT att dela med dig av dina erfarenheter till andra och så kom det sig att jag började blogga. 


För mig hade det räckt med att en (1) person hört av sig och sagt att de fått upp ögonen för ett liv utanför ekorrhjulet och Hästberga efter att ha läst bloggen. Men jag har fått fler än ett mail sen start (säkert tre) och varje gång blir jag lika glad. Varför? För att jag tror att världen blir en bättre plats om vi som medborgare får mer slack och frihet att göra annat än att gå på GDPR-kurs och skriva TPS-reports. För ett tag sen fick jag ett mail som dessutom innehöll en intressant fråga.

"Partnern började läsa din blogg, fråga mig inte hur… sen började jag läsa… sen började vi spara lite mer än tidigare och det är väl nästan 2 år sen. Vi är nu, efter ett par lyckade affärer och gediget sparande, i det stadiet att vi skulle kunna välja att inte vara löneslavar längre som väntar in den 25:e (för att köpa fonder) utan kanske tar ett jobb under en kortare tid för att det är roligt, göra en social insats eller liknande för att förbättra kassan lite.

Men… det är skrämmande och matten är svår… eller den är i alla fall svår att förklara och göra begriplig. Vi har så vi klarar oss i ~14 år utan tillväxt (ej inräknat ev. arv), det är 15-20 år kvar tills vi kan ta ut tjänstepension osv. Vi är inte fria sett till 4% regel, så här kommer min fråga till dig/FIRE folket i kommentatorsfälten: Vilken avkastning ska jag sätta in i vårt fina Excel dokument när jag ska räkna på årlig ökning.. ja jag vet… historiskavkastning osv osv…Men vad är en ok siffra att räkna med? 4, 7, 10, 12% menar trots årets händelser så ligger vårt sparande på +8,2% i år…Det ska inte heller finnas något arv kvar efter oss. Tack för en bra blogg som ändrat vårt liv. 

Mvh/Jan Guillou"

Nej, han heter inte så, men jag är noggrann med källskyddet givet att frugal weirdos gärna håller på integriteten. Vad säger ni, vilken procent i väntad avkastning kan de räkna med?

Jag har själv samma dilemma när jag sitter med mina kalkyler och tvingar mig att skriva 6%+2% för inflation. Jag tror helt enkelt inte att det är så sannolikt, även som snitt betraktat. Jag tror det blir bättre framgent och det av två skäl (vad jag kommer att få äta upp det här om det blir haveri framöver):

1. Finanskrisen resulterade i ett antal åtgärder kring finansrelaterade...grejer, som enligt de apostlar jag följer (J.L. Collins et al) gör att risken för totalt haveri kanske inte är undanröjd, men väl proaktivt motarbetad.

2. FAANG et al. Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google står idag för runt 12% av det amerikanska börsvärdet och det är de och deras följare i tech-branschen som utgör stor del av raketbränslet i världsekonomin. Det som är så smidigt med tech är att det kan växa så snabbt globalt. Ibland när jag läser prognoser om framtida tillväxt känns det som att vi fortfarande är på spinning-jenny-tiden. Man behöver eget kapital, du behöver bygga en fabrik och du ska sakta, stadigt, med stöd av statliga subventioner mata dig framåt upp mot tillväxtkurvan (alternativt så drar du iväg på egen hand som Facebook).

Jag håller mig fortfarande till 6%+2% i mina kalkyler. Mest för att jag är neurotiskt lagd och gärna planerar för det värsta emedan jag hoppas på det bästa. Jag är också anhängare av historiska tillbakablickar och om 6% varit snittet genom tiden ink. krascher är jag nöjd med det. 

Vilken procent skulle DU råda läsaren och hans partner att peta in i Excel?

Mvh/
FruEfficientBadass

Graf som nämns i en av mina kommentarer (långt ner):



56 kommentarer:

  1. Jag räknar med 4% tillväxt och en uttagskvot på 3%. Med det blir man nog inte beskylld för att vara den mest aggressive i "FIRE-wannabe-sällskapet".

    Man ber att få tacka för en intressant blogg.

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men tack själv Egon. Nej, du slipper undan uttagskvot-slut-shaming i valfritt FIRE-sällskap.

      Radera
  2. Tror på en lägre tillväxt de närmaste åren säg runt 2% Samtidigt så tror jag att man inte behöver vara allt för orolig heller då det krävs rätt lite arbete eller studier för att säkra upp första åren innan man ser att det bär precis som du gjorde FRU EB.

    Inom FIRE så är det mycket info om att spara i fonder index mm. Men jag saknar lite dialog om skulder dvs bolån.

    Det brukar oftast stanna vid att man jämför förväntad avkastning tex 7% mot ränta minus ränte avdrag och sen är det slut.

    Det finns lite andra saker i det och det ena är den mentala biten i att äga sitt boende till 100% Sen också det faktum att i diskussionen tar upp förväntad avkastning vilket skulle kunna bli minus.

    Personligen har jag börjat skifta fokus allt efter besparingarna växt och sparandet som är det samma inte syns lika mycket i portföljen. Är lite inne på att amortera mera istället. Någon som har några tankar på det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har precis bundit våra bolån på jättelång tid. Att jag använder barnvokabulär beror på att jag inte har några som helst detaljer kring det hela då det är min man som sköter det. JAG VET shame on me, bolån är ju en rätt stor del av ens privatekonomi. Men jag tycker det är så tråkigt snark och han gör det så bra. Det var snack om "i princip 0-ränta" så jag nickade bifall och somnade om.

      Radera
    2. Är jättelång tid samma tidsperiod som när yngsta barnet kan tänkas flytta hemifrån (18år?) och lägenheten på Öfvre sättas ut på marknaden för att transformeras till likvida medel (a.k.a the grand plan)?

      Radera
    3. Backa bandet! Jag hade missförstått, pratade precis med min man. Det han sa när han pratade om bolån för några veckor sedan (och jag omedelbart började tänka på omplantering krukor eller annat som gjorde att jag inte lyssnade) var att det, åtminstone hos SBAB, just nu var lägre ränta i de bundna lånen (och det rörde sig om max 5 år, min man menar att 10 års bindningstid är ovanligt) än i de rörliga. Vi har 1,31% i rörligt och det bundna låg närmare 1%, varför han ÖVERVÄGDE att binda, men gjorde det aldrig. "Att de fasta bolåneräntorna är så låga tyder på att man tror på ännu lägre ränta framöver" sa han när vi nu pratade om detta nyss. Vi har alltid kört på rörligt och åtminstone historiskt har det lönat sig. Så sorry, fel av mig.

      Radera
    4. Jag _tror_ bankernas sänkningar av bundna räntor är rent taktiserande. Man vet att en bunden kund är mer.. bunden.. och det är värt något för en bank.
      Se så "vet alla" att räntan ska vara 0 för all framtid och då passar man på att utnyttja man kundernas rörligt-är-alltid-bäst autopilot.

      Radera
    5. "Jag _tror_ bankernas sänkningar av bundna räntor är rent taktiserande." Ja inte är det välgörenhet. Och tur är väl det, för oss som äger bank.

      Radera
  3. Det här handlar väl mycket om tidsperspektiv.
    2010--2020 var ju en fantastisk period för aktiemarknaderna i de flesta länder.
    Vi kanske kan ha vadslagning för nästa tioårsperiod 2020--2030?

    SvaraRadera
  4. Räknar med 7-9% årlig tillväxt. Så det så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heeey! Välkommen tillbaka till Interwebz! Ser att du postat igen, ska in och kolla.

      Radera
    2. Si senorita! I´m back! IGMR 2.0!

      Radera
  5. Svar
    1. "And from 1950 through 2009, the broader market S&P 500 stock index produced an 11 percent average yearly return. So historically, stocks have performed well enough to double an investment every 10 years."

      https://finance.zacks.com/can-mutual-fund-double-10-years-6484.html#:~:text=Average%20Stock%20Market%20Returns&text=And%20from%201950%20through%202009,fund%20could%20produce%20similar%20returns.

      Radera
    2. Konstigt, 11%/år innebär dubblering på 6-7 år, inte 10 år; slarvigt av ”Zacks”. Jag använder 6%/år. 1,06^10=1,79; det får duga.

      Radera
  6. Jag som hör till de försiktiga räknar 0% på bostaden och 2% på kapitalet (netto dvs efter skatt och inflation).

    Men då skall man också ha klart för sig att jag har 20% av kapitalet i likvid med i praktiken negativ avkastning om man tar hänsyn till inflationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kör minpension.se-procent. Men de har ju en rätt stor del i räntor så om ditt kapital ligger i stor del aktier tycker jag att du är i överkant defensiv om jag får säga vad JAAAG tycker. Sen kanske det inte spelar någon roll i praktiken, om du kan sova bättre om natten med detta estimat och inte snålar onödigt mycket så gör det väl ingenting.

      Radera
  7. Om man vill och ska ta ut pengar för alla ens omkostnader så räknar jag med 3.3% (istället för 4%, dvs faktor 30 istället för 25) på kapitalet.
    Det beror på att i alla scenarion på börsen över århundraden hitills så har 3.3% uttag inneburit att portföljen/pengarna räckt hela livet, till skillnad mot 4% då det vid enstaka tillfällen gjort slut på pengarna innan du själv tagit slut.
    Nej, ingen kan veta hur det kommer att gå i framtiden, men det är så jag valt att göra.

    I den mån du anser att du kommer få andra inkomster, tex allmän pension, garantipension, tjänstepension osv så kan du räkna av det innan du tillämpar 3.3% på portföljen.
    Vill man ha en fingervisning om hur det kan tänkas gå på den fronten i framtiden så kan man titta ut i världen, och från min horisont verkar det som att det som händer i USA kommer till Sverige med tidsfördröjning (10-20-30 år), med tonvikt lagd på ekonomiska faktorer som tex pensionsystem.
    Att Sverige skiljer sig från USA i detta hänseende är knappast någon nyhet för bloggens läsare, så här räknar jag alltså ned framtida disponibla inkomster (kraftigt) och räknar upp utgifter som är relaterade till ålder i förhållande till vad jag skulle betala för motsvarande idag.

    Eller som det heter:
    det är svårt att sia, särskilt om framtiden

    SvaraRadera
    Svar
    1. "I den mån du anser att du kommer få andra inkomster, tex allmän pension, garantipension, tjänstepension osv så kan du räkna av det innan du tillämpar 3.3% på portföljen." Vilket klokt inspel! Vill man då vara på den mer säkra planhalvan kan man ju, vilket du indikerar, välja att bara ta med ev. tjänstepension så behöver man inte ligga sömnlös över den allmänna pensionen (och man kan stoppa orange kuvertet rakt in i kakelugnen utan att passera öppna). För alla är med på det va? Att tjänstepensionen är öronmärkt för just dig och påverkas inte av yttre faktorer såsom demografi så som den allmänna gör?

      Om man gör så som du föreslår, vänder på steken och lägger tjänstepension i botten för att sen fylla på med tillskott från portföljen, tror jag att uttagskvoten drar nedåt för de flesta.

      Radera
  8. För att räkna framtida portföljstorlek räknar jag med 8% real tillväxt (på riktigt lång sikt). För uttag räknar jag 4% +inflation.
    Räkna absolut inte med 8% avkastning för uttag, då kommer pengahögen ta slut med 100% säkerhet inom 30år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, åttaprocentregeln för uttag rekommenderas mig veterligen av ingen, särskilt inte om man vill ha kapital kvar vid död. För de flesta gäller väl att man har någon form av pension att vänta. jag törs inte skriva arv för en del tar så illa vid sig då. Men kanske man kommer att byta bostad till mindre e d när man blir äldre. Då kan man ju vikta sina uttag lite genom åren. Jag tänker exempelvis att jag kommer att ta ut en 7-8% åren som kommer för att på så vis kunna bekosta familjelivet. Men när barnen flyttar hemifrån går jag ner på en annan uttagsnivå. Detta, parat med ev. bostadsförsäljning, ger mig torrt på fötter i ytterligare några år, lagom tills dess att (tjänste)pensionen börjar betalas ut. Och så hoppar jag så, från tuva till tuva, tills jag hoppar på Karons färja och färdas till dödsriket. Där har jag en rejäl ISK med bara olja, tobak och spel som väntar.

      Radera
  9. Jag provade att omformulera problemet till denna matteprovsliknande variant:
    Jan har X kronor i en madrass/på ett nollräntekonto. X kronor täcker Jans utgifter i 14 år.
    Om Jan istället skulle investera pengarna, hur mycket tillväxt utöver inflation behöver Jan för att pengarna ska räcka i
    a) 15 år
    b) 20 år
    (Räknar då utifrån formuleringarna i mailet med att pension så småningom täcker alla utgifter, och att det är OK att pengarna är 0 vid pensionering)

    Ett 25-årigt yrkesliv utan matte, men med mycket spela Word, Excel et. al gjorde att jag angrep problemet med en Excelsnurra istället för papper och penna (som mitt unga KTH-jag skulle skämts).
    För enkelhetens skull tog jag då ut årets behov av pengar i början av året, och resten förräntas och blir startvärde för nästa år.
    Fick det då till att:
    a) För att 14 års pengar ska räcka i 15 år, behöver tillväxten vara 1,01 % utöver inflation
    b) För 20 år tarvas 4,13 % tillväxt utöver inflation

    Jan med partner kan fundera på om de litar på mina uträkningar eller vill göra egna för att dubbelkolla. (Recount är ju trendigt nu efter ett visst presidentval)
    Men framförallt fundera på om man törs klippa navelsträngen under dessa förutsättningar - eller gneta in ett par års cash till för lite mer marginaler och god nattsömn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också ca. 25 år ut från en teknisk högskola. F-n vad dum man är när det gäller matte numera :)

      Radera
    2. @Anonym 12:03: "Ett 25-årigt yrkesliv utan matte, men med mycket spela Word, Excel et. al" Haha!

      JAG VILL HA SNURRAN! Den är perfekt kompatibel till min situation, en där man varje år (eller halvår/kvartal) höstar ut sin petit-cash för vald period och låter resten ligga kvar. Genialt!

      @Jan: Känns det som att oron släpper lite? Om ni lyckas med konststycket att inte dra in en spänn i framtiden behöver ni knappt hälften av historisk börstillväxtsnitt åren som kommer för att ro projekt frihet i hamn.

      Radera
    3. Eller runt hälften då, såg att 4,13% är ex. inflation och om dess framtid vet vi lite i nuläget.

      Radera
  10. Vad man än bestämmer sig för att räkna på för procent kan man vara tämligen säker på att den inte kommer infalla ett enskilt år. Får känslan ibland att vissa, särskilt nybörjare, lägger stor vikt vid exakta procent. Alltså man funderar om man ska räkna på 6% eller 7% avkastning medan avkastningen för ett enskilt år mer korrekt skulle kunna beskrivas såsom 6% +/-25%. Om sedan avkastningen verkligen blir 6 % eller 7 % vet först efter en väldigt lång tidsperiod.

    Här finns en rätt akademisk approach till avkastning och spridningen på den: https://rikatillsammans.se/risken-i-den-mekaniska-pengamaskinen/
    Där påvisas att det har funnits tillfällen när svenska aktier har haft negativ avkastning under en 20-årsperiod. Visst, det var väldigt länge sedan men det känns som om det är ännu längre avlägset i vårt kollektiva minne?

    Själv så är jag försiktig så 5% nettoavkastning hoppas jag på.

    //Vardagsanalyser

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Alltså man funderar om man ska räkna på 6% eller 7% avkastning medan avkastningen för ett enskilt år mer korrekt skulle kunna beskrivas såsom 6% +/-25%." Men verkligen!

      Lägger in en annan Rika Tillsammans-graf längst ner i inlägget nu som visar historisk börsavkastning i olika regioner under olika tidsspann. Ni ser den ink. kommentarer här:

      https://rikatillsammans.se/arlig-genomsnittlig-avkastning-for-olika-aktiemarknaderna-sverige-norden-europa-varlden-och-tillvaxtmarknader/

      Radera
  11. Låter bra med egen excel-snurra som jag förmodar kan ta hänsyn till alla olika faktorer som spelar in. Vi som inte är så avancerade får nöja oss med 3-4%-regeln eller tänka i lite olika hinkar med pengar osv.

    Men om man nu har en egen snurra och undrar över vilken riskpremie man ska putta in för aktier så skulle jag kolla vad olika experter estimerar. Det får man väl också göra lite då och då eftersom riskpremien rör på sig.

    Med hjälp av Google hittade jag t.ex.:

    KPMG: 6,75% globalt per den 30 September 2020 (https://indialogue.io/clients/reports/public/5d9da61986db2894649a7ef2/5d9da63386db2894649a7ef5)

    Aswath Damodaran, finansguru på the Stern School of Business: 5,23% för Sverige per den 1 juli 2020 (http://pages.stern.nyu.edu/~adamodar/New_Home_Page/datafile/ctryprem.html)

    Eller så håller man sig till FEB:s kalkyl som verkar vara lika god som någon experts.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sak jag noterade nu när jag letade upp Rika Tillsammans-grafen som nu ligger längst ner i inlägget är att, och jag citerar Bolmeson från berörd grafkommentar: "Den svenska aktiemarknaden har överpresterat mot övriga marknader med ca 5 % i genomsnitt (nästan oavsett period)." Då låter det på Aswalth Damodarans spaning som att ett trendbrott är på väg, alternativt att en kraftig tillväxtminskning är att vänta för övriga marknader.

      Oavsett vilket är det väl som du säger: Man får ha en grundprocent som ledstång och sen får man lösa saker som de kommer, med olika hinkar. Plötsligt trillar det in en slant och då behöver man inte kannabalisera på ett tag. Om man håller omkostnaderna nere hinner man ju inte äta så mycket av svinlåg börs, förutsatt att vi inte talar 28-krasch e d.

      Som frugal weirdo är man väl i regel också lite flexibel. Skulle Jan Guillou och fru (Ann-Marie Skarp?) hamna i en depression utan dess like har de ju en 2-6 år på sig att fundera ut en plan B.

      Radera
    2. Vill också passa på att nämna att Börjeson-grafen jag refererar till ovan är från 2014 och således inte helt färsk. Men den ger en hint om de långa perspektivens goda verkan på avkastning. Och Sveriges historiska utveckling i förhållande till andra marknader.

      Radera
  12. Vilken spännande tråd - och som vanligt massor med bra funderingar! Och så nära scenariot för 'Fredrik' och 'Fru Fredrik'... Delar några av mina tankar nedan - vissa redan täckta i tråd.

    Jag är ingen stor förespråkare av att fokusera på enskilda procent-tal. Ska vi vara ärliga så är det enda vi vet med 100% säkerhet är att realavkastningen *) t ex inte kommer att vara exakt 4% år/år under de kommande 15 åren.

    Jag är förespråkare av att man har två flikar i sitt Excel kalkylblad - en som visar portföljens totala utveckling och en som visar planerat kassaflöde (pengar in och ut år för år).

    I dessa flikar kan man välja ett tal, säg 4% (FIRE) eller 2% (PPM) eller något däremellan eller högre eller lägre och se om matematiken fungerar. Om avkastningen som valts är rimlig kan man kalla det huvudscenariot.

    Detta är intressant men det som är riktigt intressant är att hur negativa scenarier ser ut och om/hur man kan hantera dessa. Ärligt talat så spelar det ingen roll om vald modell borde funkat i 19/20 fall om vi lever i det enstaka nedscenariot. När kan man då gå i pension? Mitt svar är att det kan man göra när a) man tror sig kunna leva som man vill i det rimliga huvudscenariot och b) man kan leva med de negativa utfallen.

    Lite mer tekniskt:

    1) När man gör scenarier kan man inte använda bara en ränta. Man måste titta på de enskilda komponenterna för att det hela ska bli någorlunda realistiskt.

    2) Paret som inlägg handlar om är lite i vår situation (50:ish?) och har säkert hus/lgh, sparat i tjänstepension, PPM etc. Då blir detaljer som uttagsperioder etc viktiga och kassaflödesfliken (när ska jag ta ut pengar och varifrån) blir nästan viktigare än portföljfliken.

    *) Från kursen i statistik: Realavkastningen är en kontinuerlig slumpvariabel. P(X=a) inte definierad för kontinuerliga slumpvariabler.

    SvaraRadera
  13. Visste att du skulle gilla det här Fredrik, som från och med nu kommer gå under epitetet Realavkastnings-Fredrik i mitt huvud. En fråga, du säger: "Mitt svar är att det kan man göra när a) man tror sig kunna leva som man vill i det rimliga huvudscenariot och b) man kan leva med de negativa utfallen."

    Fall "a" känns ju rimligt täckt för paret Guillous del givet den uträkning Anonym 12:03 gjorde ovan. Hur definierar du "de negativa utfallen"? Pratar du 1928+25 år eller normal bear market?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag accepterar att vara realavkastnings-Fredrik ... också inköpare :-)

      Utmaningen med negativa scenarier är att man inte kan förutsäga hur nästa kris ska se ut ... Kolla t ex Wikipedia-artikel om Black Swan events som pratar om "the disproportionate role of high-profile, hard-to-predict, and rare events that are beyond the realm of normal expectations in history, science, finance, and technology."

      Jag pratar riktigt udda tillfällen .... 1928 är ett exempel att titta på historiskt. Sedan är det ju så att vi har lärt oss sedan dess ... Men vi har också lärt oss att nya kriser kommer ... typ Corona ... Jag tycker att man ska måla upp några ganska nattsvarta scenarier och ställa sig frågan om man kan leva med dessa och beslutet att sluta arbeta ...

      Nu jagar Fru Fredrik mig så kort svar ... Ska iväg. Trevlig kväll!

      Radera
  14. Jag räknar med 6 procent utveckling på skattat kapital efter inflation och 5 procent på tjänstepensionen. Får bli en pluspost, tidigare fri eller mer pengar att göra av med, om avkastningen skulle bli större.

    SvaraRadera
  15. Jag har räknat och analyserat det här rätt mycket den senaste tiden och så småningom kommer jag skriva en bloggartikel om det, men kortfattat så skulle jag räkna 6% (+inflation) på lång sikt, men mindre än det på 5-10 års sikt.

    Vid de tillfällen i forntiden då värderingarna har legat på våra nivåer så har de följande tio åren varit öken. Det betyder inte att det blir lika illa den här gången, men det betyder att det finns en stor sannolikhet för en avkastning under det historiska snittet.

    SvaraRadera
  16. Jag räknar numera med 5% reell årsavkastning sett över lång tid. Om jag skulle leva på kapital hade jag räknat på att plocka 4%/år men då se till att 3%/år täcker mina fasta utgifter + mat.
    /Arbetsplanen

    SvaraRadera
  17. Tack för bra inspel alla ovan, nu är jag nyfiken på insändarskribentens tankar. Coucou?

    SvaraRadera
  18. En bra metod att ta hänsyn till hur dyra aktierna är, dvs hur mycket avkastning man kan förvänta sig framöver, är att ta hänsyn till CAPE när man räknar ut vilken uttags% som är lämplig. (Frågeställaren undrar visserligen om vad vi tror om aktiernas utveckling, men jag tänker att frågan egentligen gäller hur mycket pengar man behöver spara ihop innan man kan kalla sig FI). Som alltid har bloggaren ERN ett genomtänkt svar: https://www.google.com/amp/s/earlyretirementnow.com/2017/03/15/the-ultimate-guide-to-safe-withdrawal-rates-part-11-criteria/amp/

    SvaraRadera
  19. Jag tror bästa svaret till Jan Guillou är att inte blanda ihop börsens utveckling över längre tid med hur mycke man kan ta ut. Som flera är inne på.
    Det är väl dags att ersätta 4%-regeln som strategi med något bättre. Att ta ut samma summa varje år från en ren aktieportfölj är väldigt suboptimalt. En 60/40 portfölj har åtminstone tidigare varit otroligt mycket bättre om man vill ta ut en fast "pension".
    Ett bra exempel på det finns här, https://www.bogleheads.org/forum/viewtopic.php?p=5609987#p5609987
    Frågan är då hur man ska göra istället?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag inbillar mig att svaret på de flesta frågor av den karaktär som vi här diskuterar är flexibilitet, inte förväntad riskpremie på aktier eller vilken SWR som borde gälla just nu. De senare svaren skapar en illusion av trygghet. Flexibilitet är trygghet.

      Så när någon undrar över siffror så kanske motfrågan borde vara: Hur flexibel är du och hur kan du öka din flexibilitet?

      Jag tänker i synnerhet på sådant som utgifter, humankapital och boende.

      En sådan fråga om flexibilitet som ibland dyker upp, och det med rätta, är de begränsningar frånvaron av en löneinkomst innebär. T ex för att kunna hyra bostad (och därigenom frigöra kapital om det skulle visa sig nödvändigt).

      På Miljonär innan 30:s blogg dök denna fråga upp häromdagen med anledning av en snyftartikel i Aftonbladet om en pensionär med miljoner som vägrades hyra bostad. Hon löste det med att månadsvisa utbetalningar från kapitalförsäkring, som alltså var okej för den kommunala hyresvärden.

      Vore detta en fungerande alternativ till löneinkomst för oss stackars FIRE-miljonärer så kan KF vara ett viktigt verktyg för att öka flexibiliteten.

      Tyvärr verkade inte Mi30 intresserad av att gräva i detta. Det vore ju fantastiskt om en journalist i vår närhet med alla sina skills undersökte detta närmare!

      Radera
    2. @Storugglan: Jag förstår inte riktigt. KF är väl typ samma sak som ISK, så det som hände var att hon tog av sparpengar för att betala hyran? Det var alltså något specifikt med KF:en som gjorde att bostadsbolaget gick med på det? Får läsa inlägget.

      När jag har bott utomlands (Frankrike) har man ett rätt värdelöst system med en "garant", en person skriven i landet med stabil ekonomi som måste "gå i god" för dig för att du ska få signa. Jag var student då och fick hela terminens CSN redan vid skolstart. Jag erbjöd mig då att betala hela terminens hyra i förskott. Det gick de med på, men jag var fortfarande tvungen att ha en garant...

      Och håller helt med om att flexibilitet > perfekta kalkyler.

      Radera
    3. @FEB: Ja, läs gärna inlägget och kommentarerna hos miljonären plus AB-artikeln.

      En av skillnaderna mellan ISK och KF är att du i en KF kan begära månatliga (eller annan periodicitet) utbetalningar. Jag antar att det visar sig på bankkontot på liknande sätt som en pensionsutbetalning från t.ex. IPS. Uppenbarligen godtog det kommunala bostadsbolaget som en giltig "inkomst". Antar att det inkluderades i "pension eller motsvarande" (https://bostad.stockholm.se/sa-gar-det-till/bostadsregler/gemensamma-regler-for-godkannande-av-hyresgast/).

      Frågan är om det gjorde ett undantag för denna person eller om det är en generell regel. Finns det andra instanser där man behöver kunna visa upp "inkomst" som godtar en sådan här konstruktion? Extremen vore väl om Avanza kan ge bostadslån baserat på utbetalningar från KF hos Avanza.

      Vore ju fantastiskt om du har tid och lust att gräva i detta. Skulle säkert bli ett fint bloggknäck.

      Radera
  20. Det där är nog rätt approach. Att vara flexibel och tänka själv. Bättre än att hoppas hitta en enkel regel i en bok.
    Aktier är inte den enda tillgången här i världen. Det blir tragikomiskt ibland på bogleheads när någon kommer fram till att den senaste krisen visar att 20 miljoner inte är tillräckligt och bestämmer sig för att köra på fem år till i sitt företag med 60-timmars vecka. "Jag ska köra på tills jag har 40 miljoner!".
    När man fått koll på sin ekonomi så är det bara början. Det roliga med FI-rörelsen tycker jag är självständighetsidealet och kreativiteten. Folk som bygger ut sitt hus och sedan hyr ut halva huset. Det behövs mer sånt.

    SvaraRadera
  21. Förstår inte varför inte fler folk i "FIRE" rörelsen inte sysslar med krypto. Sjuk potential till avkastning, möjlighet till stabil avkastning (exempelvis 12% ränta på stablecoins, 1 coin = 1 usd), men främst för att hela poängen med krypto är frihet. I princip behöver man inte ha med en bank att göra längre om man dyker ner i krypto. Visst finns mycket skumt där men folk som gillar fire borde ju gilla att sätta sig in i saker som kan ge dem frihet och inte vara dumköpa första bästa grej.

    Bitcoin har en avkastningspotential på flera 100x, visst den kan bli värdelöst (som vilken aktie som helst kan bli) men om man gör en risk/reward analys på möjligheten så är risken snarare att ha 0 Bitcoin snarare än att man förlorar en liten insats.

    SvaraRadera
  22. Jag Kan inget om Bitcoin. Hur gör du en riskanalys?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns ju flera sätt att göra det på, hur gör du med dina aktier/fonder?

      Men antingen kan du köra tekniskanalys på trenden och välja vilka parametrar du gillar (precis som folk gör med aktier). Enklaste är ju bara att estimera sannolikheter för utfall (Eller ta någon annans estimat). Säg att du tror att det är 99% risk att btc blir värdelöst, då kan du ju räkna ut vad din 1% chansning måste vara värd för att du ska ta den gör den mängd pengar du måste in med. Just nu säger ju vissa att btc kan gå till 1 miljon usd och den är värderas till avrundat 20k usd. Så om det är över 1 promille att det kan stämma så är det ju tokvärt att gå in med 1000 sek eller vad man nu har för risktolerans.

      Men det bästa är ju att du utvärdera om du förstår och tror på varför btc ens har ett värde och sen bestämmer plan efter det (Eller annan krypto).

      Radera
    2. Kolla upp utility theory för lite matte och olika strategier.

      Radera
  23. Bra fråga. Min riskanalys för aktiemarknaden är väl att jag ser till historiken tillsammans med en bedömning av hur viktig den är för samhällsekonomin vilket styr hur viktigt politiken tycker det är att se till att den hålls igång.
    Så jag undrar hur man gör motsvarande någorlunda grundad bedömning för kryptovalutor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig spelar krypto i samma liga som spel och dobbel.Det kan mycket väl komma att visa sig att det ger bank for the buck. Eller tvärt om. Men som Kaktus är inne på är det svårt att i nuläget göra en utvärdering utan längre historiska data. Jag tänker att kan man leva med en i snitt 8%-ig avkastning så är det inte så illa heller.

      Om jag fått hjälp av någon att investera i krypto (för jag saknar intresse nog att sätta mig in hur man gör) skulle jag kunna tänka mig att lägga 5 000kr, som ett experiment (på samma sätt som jag har en pågående tävling med en kompis för samma summa där vi jämför cherry-picking-portföljen mot indexinvesterarens).

      Radera
    2. Om du ska göra det så investera i Bitcoin det är lite enkelt (och felaktigt) förklarat ungefär som en indexfond för crypto i allmänhet. Med logiken gå det bra för bara Bitcoin så ligger du rätt och Bitcoin är nästan hela kryptomarknaden just nu. Går det bra för någon annan krypto så kommer Bitcoin dras med i uppgången pga av flera attribut som Bitcoin har samt för att det är benchmark.

      Radera
  24. Det vore lite irriterande om Bitcoingamblarna blir stenrika allihop medan jag satt kvar här med min sura havregrynsgröt och en kraschad Avanzazeroportfölj värd 0,013 bitcoin.
    Men jag förstår inte hur man ens ska kunna uppskatta nyttan av Bitcoin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vill jag inte förvandla detta till någon form av Bitcoin diskussion men för att ge ett snabbt svar. Bitcoins värde är flera saker de stora poängerna enligt ekonomiskteori är 1: scarcity, det är helt omöjligt att göra mer än 21 miljoner Bitcoin, vilket innebär att det är den unikt bästa lagraren av värde. Guld har exempelvis ungefär 2% inflation för att det bryts nytt guld helatiden. När guld går upp i pris så ökar takten på utvinnandet av guld. Detta kan du inte göra med Bitcoin. 2: Vem som helst kan köpa Bitcoin och skicka till vem som helst. Det är billigt att frakta och förvara (till skillnad på ex guld). 3: Bitcoin är teoretiskt nästan helt omöjligt att göra om igen, då värdet på Bitcoin medför att folk lägger stora resurser på att försvara det. Om jag idag skulle göra Bitcoin 2.0 och den börjar stiga i värde då skulle någon ta över min skapelse med relativt små resurser. Vilket leder till den sista stora punkten nämligen att Bitcoin är säkert (av många skäl men det kräver en ganska lång förklaring) och går inte att falsifiera. För att falsifiera Bitcoin idag så måste man ta kontroll över nätverket och det är för svårt då för många är redo att betala väldigt mycket för att försvara det (till skillnad från min Bitcoin 2.0).

      Värdet i Bitcoin är alltså dels tekniskt för vad som potentiellt går att göra med det nu och i framtiden men främst för att det är det bästa mediet någonsin enligt alla viktiga aspekter av ekonomiskteori.

      Radera
  25. Tack för introkurs! Jag borde absolut kolla upp det där. Lyssnade just på podcasten Naval som har en intressant att säga om krypto som en omstörtande teknologi.

    SvaraRadera