Vad är grejen?

Det första jag fick lära mig när jag började mitt journalistiska påbyggnadsår förra året var detta: Vad är grejen? Det vill säga: Vad är essensen av det du vill förmedla i en notis, i en artikel eller i ett reportage. Vi fick träna på att skumma igenom långrandiga förundersökningsprotokoll, beslut från kommunfullmäktigae, domslut och statistik för att sålla fram just det: Grejen. Grejen kan vara en detalj i ett brottmål (gärningsmannen använde ett uppstoppat djur som tillhygge). Eller tvärt om, den stora bilden som framträder om man jämför inflytt och utflyttsdata från SCB och inser att just nu vänder flyttlassen och unga flyttar nu ut från Stockholm till Hofors snarare än tvärt om (fiktivt exempel, kommer aldrig att hända). Det handlar om att rafsa tag i det som är av vikt och strunta i resten.

Detta slog mig när jag strövade runt på ägorna i min militärgröna outfit (det var jaktsäsong och jag tänkte att ett vådaskott nog skulle leda till generöst skadestånd). För det är ju precis så man ska tänka när man formulerar sitt eget liv. Vad är grejen? 

Den till höger

Hur många år tillbringade jag med näsan i de metaforiska förundersökningsprotokollen och statistiktabellerna, utan att se grejen? Jag visste ju någonstans långt inne att det fanns något annat där för mig, ett annat liv som pockade på. Men jag hade inte tid med grejen, för jag hade alldeles för fullt upp att plöja mina rapporter, försöka hålla jämna steg med jobbet, hantera vardagslogistiken och bygget av det perfekta hemmet (nåja...). Jag adderade lager på lager med to do:s och ansvarsområden, men stannade aldrig upp för att fråga mig den viktigaste frågan av alla: Vad Är Grejen?

Om jag tagit mig tiden att checka ut ur systemet, om så bara för en helg, hade jag med lätthet kunnat lista ut att det jag höll på med INTE var grejen. Jag kände redan då att den livsstil jag valt (eller råkat hamna i) inte var för mig. Den var för stirrig, för menlös och för förutsägbar, som en autobahn mot av staten stipulerad pensionsålder. Jag visste redan då att mitt hjärta skulle trivas mycket bättre i ett par gröna gummistövlar uppe på släktgården. Ja obehaglig metafor va, ett bultande hjärta i gummistövlar? Men jag hade inte tid för jag hade säkert någon dead-line för något poänglöst projekt på något meningslöst jobb att leverera.

"Grejen" går att applicera även på delområden i livet. Barnen exempelvis. Vad är grejen? Brinner ditt barn verkligen lika mycket för fotboll som teater som banjo, tvärföjt, parkour och scouting eller är det just banjo som är grejen? Men så strunta i resten då och renodla den aktiviteten, så har hen en sportslig chans att bli bluegrassackompanjatör (lång LinkedIn-värdig titel). Om du är en av dessa livspusslande päron skulle jag råda dig att ta ett snack med ditt barn och ställa den ömsinta och livsbejakande frågan: Vad brinner du för? Du kanske inte alls får det svar du trott. Han eller hon kanske till och med blir lättad över frågan. Aktivitetstrycket lättar och hin får tid att bara vara.

Partner? Är det viktigt för er att klämma in återkommande NY-weekends mellan fotbollsturneringarna och kursgårdarna? Är det nödvändigt att uppvakta varandra på schablondagar eller handlar er relation om helt andra saker?

Din garderob! Är det viktigt att ha trettio överdelar och sju gå-bort-utstyrslar i senaste mode (som btw inte kommer att vara mode om en vecka då fast fashion rullat över i nästa cykel) i syfte att signalera för folk omkring att du är en person med koll? Eller är det viktigare att ha en enkel basgarderob med kläder som inte skaver eller sticks? Ögona på bollen!

Målet är ju att kunna svara på frågan ur ett holistiskt livsperspektiv. Vad är du satt på jorden att göra under den förhållandevis fjuttiga tid du är här? Är det att excellera på en eller tolv arbetsplatser kring dina processing skills eller visa för någon att du lyckas hålla näsan över vattenytan i vardagslogistiken och samtidigt se ut som en miljon dollar? Är det att avverka ett stort antal exotiska resor runt om i världen, med den lilla detaljen att du under 90% av tiden måste springa ekorrhjul för att ha möjlighet att göra dem? Eller är det något annat? 

Det fantastiska med grejen är att den som definierar den är du. Du kan inbilla dig att andra har förväntningar på hur du ska leva ditt liv men om du rannsakar dig själv, hur mycket bryr DU dig om hur andra lever SINA liv? Med största sannolikhet bryr de sig ungefär lika mycket om hur du lever ditt, d.v.s. marginellt.

Detta inlägg riktar sig till eventuella nya läsare eftersom jag tror att de flesta som redan funnit sparbloggosfären definierat grejen och det är av den anledningen de/ni hänger här. För att få spartipsen så att du kan renodla det som känns intuitivt rätt. Men för nybörjaren: Försök yxa ut ett stycke tid ur din Outlook och lägg någon timme på att fundera stort. 

Grejen behöver inte vara grandios eller världsomvälvande. Men den ska vara du. 

Mvh/

FruEfficientBadass