Läsarberättelse sex: En downsifting-historia

I det inlägg där jag sågade rekryteringsbranschen med fotknölarna dök det upp en kommentar från en Max som av kommentatorsfältet uppmanades att skicka in sin historia. Inte bara fick vi rull på kvinnor är si män är så-debatten, jag fick med rätta mothugg kring rubrik och ingress. Jag har nu ersatt ”FIRE” med ”downshifting”.

En downshifting-historia

Jag föddes i mitten av 1960-talet. Växte upp i en av Stockholms mer välbärgade förorter, men trots den ”fina” adressen hade mina föräldrar (båda kulturarbetare) det ganska knapert. Började sitta barnvakt som trettonåring. Möjligheten att tjäna pengar samtidigt som jag gjorde mina läxor var oemotståndlig. Under gymnasietiden jobbade jag extra på helger och sommarlov. En del av pengarna gick till skivor och konserter, jag har alltid haft ett stort musikintresse, men det mesta sparades. Efter gymnasiet gjorde jag lumpen, sedan började jag studera. 24 år gammal köpte jag min första bostad, en minitvåa på 35 kvm på Östermalm, min sämsta investering någonsin. 18 månader senare drabbades Sverige av den stora bostadskraschen, på ett år halverades priserna.

Under studietiden hade jag träffat en kvinna, vi kom ut i arbetslivet i samband med 90-talskrisen. Jag hade tur och hittade snabbt ett statligt jobb (tryggt och ganska välbetalt), för henne tog det längre tid. Men med en månadsavgift på 375:- kunde vi spara mycket. Vi förlovade oss, gifte oss, köpte en trea i samma område (90 kvm för under miljonen, min bästa investering någonsin – lånade hälften, betalade hälften kontant) och fick två barn. När minsta barnet var ett blev vi skuldfria. Ungefär samtidigt fick min fru för sig att hon inte ville vara mamma längre, så hon checkade ut. Plötsligt var jag ensamstående pappa med två barn och en ny skuld på lägenheten (jag bodde kvar och löste ut mitt ex, ett lyckokast då den idag är värd mer än tio gånger så mycket som då). 

(Här kommer en liten parentes till de manliga läsarna. Enligt amerikansk statistik initieras 75% av alla skilsmässor av kvinnan. Det kan vara värt att ha med i beräkningarna när ni gör upp era livsplaner.) 

Sedan följde ett par riktiga hundår när jag jobbade nästan dygnet runt, men efter fyra år var jag skuldfri igen. Värsta året jobbade jag heltid (och slog i taket med 300 timmar övertid) samtidigt som jag hade barnen på heltid och pluggade på halvtid. Samtidigt började jag fundera på om det här verkligen var meningen med livet. Svaret blev nej. Frågan var bara hur jag skulle komma bort från ekorrhjulet. (Det här var långt före Jacob Lund Fisker och Pete Adeney.)

På jobbet hade jag vid det laget sett till att göra mig oumbärlig. Jag förklarade för min arbetsgivare att jag ville tillbringa mer tid med mina barn och föreslog att jag skulle fortsätta som konsult. Det fick jag göra så år 2003 sade jag upp mig, gick i ”pension” och började jobba hemifrån. Därefter uppskattar jag att jag arbetade ungefär tre månader om året under återstoden av barnens uppväxt, resten av tiden var jag pappa. Trots det behövde jag inte gå ner särskilt mycket i lön.

Jag hade alltid varit bra på att spara. Nu såg jag till att bli bra på att investera, till en början i fonder men med tiden i aktier. Efter några år upptäckte jag Lundaluppen och kopierade hans koncept (ett stort tack till dig om du läser det här!). En klok person har sagt: Det är inte de stora intäkterna som gör dig rik, utan de små utgifterna. I mitt fall visade sig det stämma. Mitt ISK ger mig nu 250 000 i årliga utdelningar, dubbelt så mycket som jag behöver för att gå runt, så jag måste inte jobba längre, men ibland rycker jag in och tjänar lite extra. Barnen är numera vuxna och utflugna.

Min mamma ärvde ett hus vid havet i Bohuslän (hennes barndomshem). Där tillbringade vi sommarloven under min och mina barns uppväxt. Hon och pappa är numera för gamla och skröpliga för att åka dit så jag tar hand om det, väl medveten om att jag en dag kommer att ärva det. Där är jag mellan mars och oktober, övriga tiden i Stockholm. Jag fotvandrar, läser mycket och odlar min köksträdgård. Om våren, när jag sitter på en klippa vid havet med fåglarna sjungande i skogen bakom mig, brukar jag säga till mina vänner: ”Tänk. I det här ögonblicket finns det människor som sitter på ett kontor.” Med ett par år kvar till 60-årsdagen kan jag konstatera att livet visserligen inte blev som jag hade planerat (exet och jag hade långt gångna planer på att köpa en liten vingård i Frankrike) men det har varit, och är, ett bra liv.

Mitt bästa råd till alla som längtar efter att hoppa av arbetslivet är att det inte behöver vara antingen eller utan kan lika gärna vara både och. Jag tror inte att jag skulle ha mått bra av att gå från att ha jobbat så mycket som jag gjorde till en sysslolös tillvaro. Var flexibla, men se framför allt till att njuta – er tid är utmätt, och på dödsbädden lär ni inte ångra att ni inte tillbringade mer tid på jobbet. 

/Max

25 kommentarer:

  1. En stor poäng det där med skilsmässan. När det gäller etniskt svenska kvinnor är det alltid de som drar. Och lämnar ett kaos efter sig. Känner hur många ensamstående heltidspappor som helst. Man börjar undra vad det är för fel på svenska kvinnor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen fundering " Anonym" vad det är som får kvinnorna att dra ? Jag känner också hur många ensamstående heltidsmammor som helst. "

      Radera
    2. Tack för att du skrev exakt vad jag tänkte CS!
      Lite onödig kommentar i ett ekonomifokuserat forum dessutom

      Radera
    3. Håller med förste anonym. Kvinnorna checkar ut och struntar helt i barnen och ska istället förverkliga sig själva. David Eberhard kallar det toxisk kvinnlighet.

      Radera
    4. märkliga kommentarer om kvinnor....(är man själv)

      Radera
    5. Känner inte heller igen mig - brukar se att det är ganska ojämnt fördelat med kvinnan som får ta det största lasset i ett hushåll med en ovetande man. Därför det är så provocerande för en del män?

      //Man

      Radera
    6. Öhm? För att kvinnor tröttnar på att göra allt hemarbete och vara projektledare för familjen samtidigt som de jobbar heltid? Att du för anekdotisk bevisföring över att du känner ensamstående pappor säger ingenting.
      Se till statistiken så är det majoriteten av kvinnorna som ensam tar hand om barnen.

      Radera
    7. Av barn med skilda föräldrar bor 47% av barnen bara hos mamman, 28% bor växelvis och de som bor bara med pappa är ca 10% (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/barns-boende-2016-2017/)
      Undrar när ett mysogynt flashback flyttade in här..

      Radera
    8. Jag vill passa på och också säga tack för din berättelse och bra jobbat Max att du tänkte på och tog hand om dina barn även om omständigheterna var tuffa.

      Radera
    9. Är Eberhard verkligen en förebild? Han har 9(!!) barn med tre olika kvinnor. Han säger att kvinnohat inte finns för att män är gifta med kvinnor (news flash, de flesta kvinnor blir mördade/misshandlade/våldtagna av närstående, inte av främlingar). Nyligen blev herr Eberhard även av med sin chefstjänst på prima Maria för att han uttalar sig om saker han inte har koll på. Byt förebild.

      Radera
    10. Svenska män är inte män längre ....

      Radera
    11. @Anonym22 januari 2023 kl. 08:31

      Men svenska idioter är visst fortfarande idioter....

      Radera
  2. Tack för en otroligt intressant historia. Jag känner absolut igen det där med att det är kvinnan som initierar skilsmässor. Kan ha att göra med att det är de som "känner av" när saker och ting inte är så bra, jag själv har varit helt och hållet ovetande av de saker som min fru drar upp när hon tycker det är saker i vårat förhållande som inte fungerar. Dock har vi alltid kunnat lösa det genom diskussioner, ibland högljudda sådana. Då har man helst önskat att man hade fortsatt vara singel :D Det framgår inte exakt hur gamla barnen var år 2003, det är ju mycket enklare att få livet att gå ihop som ensamstående när barnen börjat skolan, då har de några timmar varje dag som de kan leka träffa kompisar och få utlopp för sin kreativitet, samtidigt som föräldern får en mycket välbehövlig tid för sig själv och kan blogga eller pyssla med trädgården eller gå på gymmet. Alla är vi nog olika, jag var helt slut efter att vara hemma en hel dag själv när vår dotter var typ 3-5 år, speciellt på vintern när det bara regnar och slaskar och är aptrist att vara ute. Vi har några år kvar tills FIRE, då vi behöver betydligt mer än 250000 kr om året för att känna oss "fria". Författaren verkar inte ha så stora driftskostnader eller spenderar särskilt mycket tid på kapitalvaror eller resor, så i det fallet verkar det gå bra ändå. hade varit kul att veta vad denne använder sin FIRE-tid till nu när barnen antagligen är ganska stora. Tummen upp för denna typ av berättelser!

    SvaraRadera
  3. Stort tack för din berättelse Max. Instämmer till fullo i att livet kan bli bra ändå, även om det inte blev exakt vad man tänkte sig. Njut på klipporna så har jag som målbild att kunna lämna kontoret inom närmsta fem åren åtminstone ;)

    SvaraRadera
  4. Så kul att läsa ! Tack för din historia. Jag vill också ha både ock !

    SvaraRadera
  5. "Om våren, när jag sitter på en klippa vid havet med fåglarna sjungande i skogen bakom mig, brukar jag säga till mina vänner: ”Tänk. I det här ögonblicket finns det människor som sitter på ett kontor.”"

    Tacksamhet för de små men alldeles underbara ögonblicken som så många går miste om.

    SvaraRadera
  6. Bra kämpat - tack för att du skrev! Den enda jag vänder mig lite emot är introtexten om 'unik' och 'FIRE vid 2003'. Är konsult/frilansare samma som FIRE? I så fall har jag också varit FIRE i 20 år :)

    SvaraRadera
  7. Hur lyckades du arbeta så mycket som ensamstående småbarnspappa? Måste haft mycket hjälp med barnpassning. Grattis till dig!

    SvaraRadera
  8. Riktigt inspirerande att läsa - tack för inlägget! :) Just delen att du får 250 000 kr i utdelningar/år och det är DUBBELT mot vad du behöver för att gå runt gör att det känns mer uppnåbart och motiverande, i alla för mig mig.

    Att se exempelvis en video på YouTube där de räknar på att någon exempelvis behöver 5 000 USD/månad för att uppnå FIRE känns inte lika inspirerande då det skulle ta så oerhört mycket längre tid, i alla för mig mig. Även om summan/sifforna enkelt går att ändra till sin egen situation och de omkostnader man har.

    Målet att få 10 000 kr/månad i utdelningar, som är mitt kortsiktiga mål, täcker ändå en stor del av mina månadsutgifter och känns inte som en omöjlighet att nå med tiden. Att däremot sikta på 50 000 kr/månad (Fat FIRE för mig iaf) med en enormt mycket större utdelningsportfölj skulle ta så väldigt mycket längre tid att uppnå att det inte är något jag har som mål.

    /InkomstInvesteraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så intressant! Måste räkna ut vad jag har för behov för att gå runt per månad. Exklusive och inklusive semesterkassa.

      Radera
    2. Följ med på sparresan så får du det svart på vitt.

      Radera
  9. En tre på östermalm för under en miljon på 90 talet - otroligt/fantastisk!

    SvaraRadera
  10. Så inspirerande historia, bara att gratulera trots problem med kvinna o så vidare, jag har samma erfarenhet x3. Ligger kring samma låga utgifter som du och skulle om jag kände behovet selva som en kung på 250k per år. Nu är jag några år yngre, 50, men om jag hade haft ditt tänk eller mitt nuvarande för 30 år sedan, då hade man suttit i guldsits idag!
    Nu är läget ej så illa alls iaf, men ej med din stabilitet. Men jag är övertygad om att det ordnar sig, jag har sedan länge byggt grunden med total lånefrihet o billigt boende.
    Nå, ville bara tacka för intressant o inspirerande läsning!
    /JB

    SvaraRadera
  11. För vem det kan beröra, jag uppskattade verkligen hur The Great Dr Sunny använde sin intuitiva vägledning, krafter och färdigheter som livscoach och sin empati för att få tillbaka min själsfrände till mig. För 100 procent gratis riktiga synska, rådgivare för att ta tillbaka ditt ex och lösa alla dina vanliga problem eller krämpor. min partner lämnade mig på grund av oändliga bråk och gräl och jag var förkrossad i månader och fick tillbaka min lycka när jag kontaktade henne. Den enda Dr Sunny The Great är den enda som kan hjälpa dig. Han löste mitt problem åt mig. Han tog tillbaka mitt ex inom 48 timmar efter samråd och kärleken och tillgivenheten var tillbaka på plats och förstärktes. Kontakta Great Dr Sunnys e-post: drsunnydsolution1@gmail.com Du kan också Whatsappa honom på +2348082943805 .

    SvaraRadera
  12. Jag är så glad att få dela mitt fantastiska vittnesbörd. Mitt liv förändrades totalt inom 48 timmar. Jag ser mig själv i spegeln och ler. För första gången på evigheter har jag förtroende för mig själv och mina förmågor. Jag har min man tillbaka i mitt liv med hjälp av Dr Sunny. Han bad om ursäkt 48 timmar efter att besvärjelsen gjordes. Han sa att han insåg att han aldrig riktigt ville göra slut. han kunde inte hantera det känslomässiga bagage jag bar på hela tiden. Han sa att han trodde att han hade en negativ inverkan på mitt liv och att det skulle vara bäst att lämna. Han sa att det är svårt att jag fortsätter att prata om det förflutna. Vi förlät båda varandra. Jag fick höra att det var månader. Jag är ett levande bevis på vad Dr Sunny kan göra. Tack så mycket Dr Sunny för det underbara du har gjort i mitt förhållande. Jag är så glad nu. Med din hjälp kunde vi båda se och tala sanning till varandra. Jag är mycket glad att kontakta dig och initiera för att få det hela att hända. Alla som har problem med relationen kan kontakta Dr Sunny via e-post: drsunnydsolution1@gmail.com eller sms:a honom på WhatsApp: +2348082943805

    SvaraRadera