Läsarfråga: Flytta från ISK till aktie/fonddepå?

Innan dagens inlägg ett par ord om Mitt Sparår - 52 veckor till ett friare liv för idag drar det igång på riktigt. Jag hoppas att du redan för en vecka sedan specificerat din lön och dina räkningar för januari på sidan 19 och att du avsatt månadspeng för perioden 25 december-24 januari som nu ligger och skramlar på ditt lönekonto (eventuellt överskjutande saldo efter det att räkningarna betalats bör vara i cyberspace på väg mot din ISK). 

Idag startar emellertid kontantuppföljningen. Det betyder att du på sidan 23 för in din dagspeng i ruta "Måndag/Ny dagspeng". Om din på förhand beslutade dagspeng är 32 kronor så skriver du det. Om du under dagen köper ett Toy för 12 kronor för du in det på raden under i ruta "Köp". När du går och lägger dig ikväll subtraherar du 12 från 32 och för in differensen (20) i ruta "Kvar". Samtidigt duplicerar du detta värde in i ruta "Tisdag - överfört från måndag". 


Det betyder att när du vaknar på tisdag morgon har 20+32=52 kronor att disponera efter eget huvud. Om du då avstår från att köpa något över huvudtaget kommer onsdagen börja på 52+32=84 kronor. Och så vidare under hela veckan. Om pengar ligger kvar och skramlar söndag kväll för du över dem till måndag vecka två (sid. 26).

Du får ackumulera hur mycket dagspeng du vill, men du får aldrig, och jag säger det med emfas - Aldrig - låna från framtiden. Vet du med dig att du och dina vänner i syjuntan ska ut och äta bakelser på fredag måste du genom hela veckan hålla hårt i slantarna så att du har ett rejält gräddstash innestående fredag morgon.

Vidare är detta dagen vi börjar med bokens praktiska uppgifter. Eftersom vissa ännu inte fått boken kan jag berätta att de lyder som följer:
  • Töm kylskåpet och släng matvaror som gått ut eller som börjat bli dåliga.
  • Torka ur.
  • Spar tomma glasburkar till vecka två (förutsatt att du får några över).
Du kan också se vecka etts uppgifter om du klickar på "Läs ett smakprov" under bokbilden här. Om du precis nu bestämt dig för att följa sparåret borde du kunna klicka hem den idag och få den i tid till nästa vecka. 

Jag kommer i möjligaste mån att lägga upp före/efterbilder under #fruebsparår och uppmuntrar er att göra detsamma. Nörderi görs som bekant bäst i grupp.


Nu till dagens inlägg:

Jag fick en fråga av en läsare som nått FIRE som jag kände att jag på grund av mitt numera busy jobbliv inte orkade reda ordning i. Vilka bättre att bolla detta med än er? Här kommer frågan:

Jag har en fundering nu när ränterna går upp och det går knackigt på börsen. För oss som är FIRE och i uttagsfasen och har rätt mycket pengar på ISK undrar jag om det faktiskt är bättre att flytta över pengarna på ett vanligt aktie- och fondkonto? 

Om jag har räknat rätt, blir det 1,05% i skatt på ISK 2023. För min del är det runt 85.000 nästa år. Med ca 0,4% i fondavgifter ger det en årlig minskning i pengarna på 1,4% - oavsett hur det går på börsen. Om jag däremot hade haft pengarna på ett fondkonto och varje år tagit ut ett års levnadskostnader på 250.000, hade skatten på mitt årliga uttag som mest blivit 30% av hela beloppet (om jag räknar på extremfallet), alltså 75.000. Tänker jag helt fel eller är det så att det nu rent faktiskt lönar sig för en som mig att flytta över pengarna till ett aktie- och fondkonto?

(Senare mail:)

Här kommer två rättelser:Inser att jag baserade min ISK-uträkning på Riksbankens styrränta, inte på statslåneräntan. Statslåneräntan brukar ligga en del högre (typ 0,75% över), vilket gör skatten på ISK ännu högre än i mitt exempel nedan.

Jag var också för dåligt insatt i skattereglerna för fondkonto. Man betalar skatt på värdet av fondkontot varje år, 0,12% enligt Skatteverket. Plus såklart 30% på vinsten när man väl tar ut pengar.

(Mail från 27:e dec:)

Nu blev det häromdagen klart att skatten på ISK blir 0,882 för 2023. Så inte lika illa som jag trodde, men det gör ju onekligen att ränta-på-ränta effekten blir mindre än på ett aktie- och fondkonto.

Vad säger ni?
Mvh H

21 kommentarer:

  1. Jag funderade i höstas över samma fråga, och är ju också i uttagsfas, dock med lägre belopp än läsaren eftersom jag bara behöver komplettera den ordinarie pensionen. Mina efterforskningar ledde mig bl a till en hjälpsam räknesnurra hos Rika Tillsammans: https://rikatillsammans.se/verktyg/behalla-depa-eller-byta-till-isk-kalkylator/

    Jag landade i att behålla ISK, men bytte mina tidigare blandfonder (”generationsfonder” som med i takt med att min ålder steg automatiskt skulle vikta om mot mindre andel aktier och större andel räntefonder) mot rena aktiefonder och cash som jag satte på sparkonto med ränta (som backup för att inte behöva sälja fondandelar med förlust i tider av låga börskurser, som nu).

    Det finns en nyskriven artikel på temat här: https://www.compricer.se/nyheter/artikel/nar-lonar-sig-ett-isk-med-nya-skattenivan/ som bl a skriver: ”En enkel tumregel är att ISK är bäst om årsavkastningen är högre än statslåneräntan plus en procentenhet. Med dagens statslåneränta på 1,94% innebär detta att avkastningen behöver vara högre än 2,94%.”

    PS. Ska bli kul att hänga med på Sparåret, boken är på väg!

    SvaraRadera
  2. Hej!

    Jag antar att även om man är i uttagsfasen så tänker man behålla sitt kapital i många år framöver.
    Då känns det tveksamt att tänka så kortsiktigt som frågeställaren gör.

    Tänk långsiktigt. Aktiematknaden stiger ca 8% per år (långsiktigt tänk). Brytpunkten för när det lönar sig att placera på ISK långsiktigt är en förväntad avkastning (efter avgift) på drygt 3 procent (se tumregel från "Ung panschis"). Enkel matematik är att 8 är större än 3. Behåll aktierna på ISK.
    Funderar man på att ha kapitalet i räntefonder förändras bilden. För ränteplaceringar rekommenderas inte ISK som en långsiktig placering.

    Hälsningar
    Leif

    SvaraRadera
  3. För riktig lång buy-and-hold borde det finnas en brytpunkt när ISK blir det sämre alternativet. Jag tror inte jag kan beräkna när den inträffar men när ”årlig” avgift på avgift på avgift summeras så kan den ju bli högre än en 30% engångsskatt. Vi brukar ju inte gilla avgifter på fonder så det blir väl ett liknande tänk för ISK-avgiften. Helt klart kommer den påverka långsiktig avkastning. Kanske kommer det en regel snart som säger att investeringar som skall ”stå” på kontot 12-14 år eller längre helst skall stå på aktiekonto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just att ISK skatten tas kontinuerligt är den stora boven, kapitalet får inte växa fritt på det sätt som aktiekontot tillåter. Den totala skatten kan bli större på aktiekontot samtidigt som det som finns kvar också är större. Allt detta i lång tidshorisont.

      Radera
    2. En annan faktor är tillgångsslaget. En dyr fond med avgift på 1,5% passar sämre på ISK än en tillväxtaktie utan utdelning (som beskattas löpande på aktiekontot).

      Radera
    3. Usch, jag borde sluta. Hursomhelst fick jag att det tar ca 36 år innan aktiekontot blir mer lönsamt än ISK om 8% fås på aktiekonto och 7% på ISK (0,882% är ungefär 1%). Detta förutsätter en tillgång som inte ger utdelning, finns sådana aktier och såklart fonder. Om 7% fås på aktiekonto och 6% på ISK tar det ca 34 år. Om vi skulle gå mot en högränteframtid där ISK skatten skulle vara 1,5% minskar tiden till 19 år om 8% fås på aktiekonto och 6,5% fås på ISK. I alla fall används 30% skatt på vinst på aktiekonto. För de allra flesta kan ISK användas som default.

      Radera
  4. Tack för alla kommentarer. Håller med Peter S. Den stora boven är att skatten på ISK tas ut kontinuerligt. Fick hjälp av min man som är bättre än mig på att räkna, och i ett långt tidsperspektiv - som jag har, räknar med att bli i alla fall 90 - lönar det sig med ett AF. Så jag lämnade ISK:n före nyår.

    C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju en bra sak med ISK, det kostar inget att lämna, det kan man göra när man vill. Ingen panik dock, för långsiktiga kan man ju invänta ny praxis tex utdelningsaktier påi ISK, räntefonder på aktiekonto osv…

      Radera
    2. @Peter S: "kan man ju invänta ny praxis tex utdelningsaktier påi ISK" Vad menar du?

      Radera
  5. Jag menar att det är ingen panik och göra något överilat. ISK har ju hittills varit överlägset förmånligast men nu är det en ny situation. Kanske blir det så i framtiden att ISK bara passar för vissa tillgångsslag och/eller tidshorisonter.

    SvaraRadera
  6. Hej! Jag går själv i samma funderingar som frågeställaren och min slutsats är att om man har en livstidshorisont på kapitalet, typ Fire livet ut och sedan får barnen ärva det som finns kvar så kan det bli betydligt mindre löpande skatt i vanlig fonddepå. Tänk på att det är ju bara 30% skatt på VINSTEN, alltså vinsten på summan man tar ut för levnadsomkostnader! Säg exempelvis att man har 10 miljoner i en indexfond på isk idag, säljer den och köper tillbaks den i vanlig fonddepå. Säg också att andelarna kostar 100kr styck. Då köper man ju 100.000 andelar och det är ju 100kr som blir INGÅNGSVÄRDET. Låt oss säga att fonden stiger t.ex 50% till 150kr per andel och man behöver ta ut 250.000 så behöver man ju sälja 1667st andelar och vinsten blir ju då det året 1667x50kr=83350kr. Skatten blir då 83350x0.3=25005kr. Så lätt förenklat betalar man ca 25000kr i reavinstskatt det året istället för ca 150.000 i schablonskatt på en isk värd 15.000.000! Sen tillkommer ju fondschablonen på 0,12% också men min tanke är att man betalar mycket mindre i löpande skatt på ett vanligt fondkonto fast man bygger upp en skatteskuld istället. Men om man är i Fire och bara ska ta ut för löpande omkostnader och låter resten förvaltas vidare varje år så kan man ju säga att man lånar skatten gratis och den förräntas ju också på så vis. Som reglerna är i nuläget kan ju barnen dessutom ärva fondandelarnas ingångsvärden.

    SvaraRadera
  7. Är man en helt passiv investerare som inte räknar med att förändra sin portfölj så kan depå vara bra. Skatteskulden som byggs upp kan dock skapa inlåsningseffekter och göra att man inte vill byta ut en investering som man inte längre vill ha.

    Man kan nog säga att "den ekonomiska" flexibiliteten minskar i en depå vad gäller omdisponering av kapitalet (under förutsättning att depån går bra och man vill undvika reavinstskatt).

    SvaraRadera
  8. På lite samma tema tänkte jag tipsa om att du också har möjligheten att flytta utomlands till ett land där du inte betalar någon skatt på försäljning av värdepapper. T.ex. spara på vanligt fondkonto (utanför ISK) hela livet -> flytta något år innan det är dags att använda pengar (helst till ett land med dubbelbeskattningsavtal med Sverige) och sedan kan du ta ut pengarna skattefritt. (obs olika regler mellan olika länder såklart) Bor själv i ett land där man inte skattar om man ägt investeringar i längre tid än 6 mån.

    SvaraRadera
  9. Lämnar diskussionen om ISK och funderar på glasburkarna vi ska spara! Kan det vara så att Fru Efficientbadass liksom jag har sett Gail Vaz Oxlade på Youtube? Att se henne rädda amerikaner ur skuldfällorna med hjälp av cash i glasburkar är sååå upplyftande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym 22:14: Nej det var inte tanken även om jag gillar idén. Tror emellertid att ni kommer att spara mer på min metod.

      Radera
  10. Jag har valt att flytta aktier med låg/ingen utdelning som jag planerar att behålla de närmaste decennierna. Det blir också en liten riskspridning mot vad politikerna kan hitta på i framtiden.

    SvaraRadera
  11. I en vanlig aktiedepå bjussar staten på avkastning på den orealiserade vinsten. Tricket är som sagt att vara långsiktig och inte utlösa reavinstbeskattning på sina innehav.

    SvaraRadera