Jag har svårt att så här i efterhand sätta mig in i hur ett sådant upplägg hade sett ut för egen del från tiden som försäljningschef. Jag bara improviserar när jag säger att det hade varit massor av Zoom-möten men inte lika stor stress eftersom jag helt sluppit resor och bullshitkonferenser, ledarskapsutbildningar och annat mög. Jag hade också njutit av att varje dag (till skillnad från de två dagar i veckan jag normalt kunnat jobba hemifrån) slippa stressen i att kasta in ungarna i bilen klockan 07:00 för drop-off skolan 07:15 för att ha tid att tränga mig ut ur stan och checka in på jobbet klockan 08:00. Sammantaget: Det hade varit en klar förbättring. Men det hade inte varit bra, inte: Wohoo! Såhär hade jag kunnat fungera som människa för resten av mitt liv! Ty:
- Kunden från helvetet hade tämligen omgående listat ut hur man transponerar en utskällning IRL till en på Zoom.
- Min organisation hade fortsatt att sätta "utmanande mål" med kontinuerliga uppföljningar och rapporteringskrav även under en pandemi.
- Min chef hade även inom ramen för videokonferens kunnat få fladder i blick och stressrosor på halsen över "stängningen av Q2!!!!!". Och mina ledningsgruppskollegor hade kunnat kontaminera mig med sin brist på geist och livsglädje även på digital väg.
- Jag hade fortfarande varit det Living a FI kallar "on call", det vill säga: Livegen mellan 08:00-17:00 i det fall en hög chef i fått för sig att hen (han) MÅSTE ha YTD -siffrorna på produktsegment gagga till en Zoom-dragning morgonen efter.
M a o: Jag hade fortfarande varit någons bitch, om än på distans. Men som sagt, jag har ju inte riktigt genomlevt det så som många av er har. Reporterjobbet var fritt redan från början och de avstämningarna var som en västanfläkt jämfört med de inom vanligt näringsliv. Så jag frågar er:
Om du jobbar på distans (och även bedömer att du fortsatt kommer att kunna göra det post corona), hade det inneburit en förändring vis-a-vis en eventuell Exitplan?
Mvh/
FruEfficientBadass
jag åkte snowracer på lunchen i går. det hade inte varit möjligt före corona. eftersom jag då varit på kontoret. plus att jag var i stort sett ensam eftersom barnen var i skolan.
SvaraRaderaÄlskar denna kommentar :)
RaderaNi två hade gillat varandra IRL också.
RaderaNope, det ändrar inte min exitplan att kunna jobba hemifrån. Jobbet är lika tråkigt för det och deadlines är ju fortfarande deadlines. Visst, det är ju bekvämare att kunna ha vilka byxor man vill och praktiskt att kunna slänga in en tvätt på lunchen. Men också mer osocialt. Även om det finns zoom för "fikamöten" så blir det inte samma chit chat med kollegorna som på jobbet. Jag har dessutom gångavstånd till jobbet så jag spar varken pengar eller så värst mycket tid på att jobba hemifrån, men kan förstå att vardagen blivit lättare för dem som pendlar.
SvaraRaderaJag har samma erfarenheter av zoom-fikarasterna från deltidsjobbet. Blev ofta jobbsnack ändå, som i arbetsuppgift-snack.
RaderaGått från en halvtimmes lunch till ca en och en halv halv hemma.
SvaraRaderaLunchen hemma kan nu bestå i att gå ut och gå en runda, ta en gubb-vila eller läsa böcker. Får lika mycket gjort på jobbet ändå då det är mindre kollegor som stör.
Nackdel är just avsaknad av kollegorna och att eventuella negativa känslor från jobbet upplever man i sitt hem.
"då det är mindre kollegor som stör." Har du små kollegor hemmavid?
RaderaDet är sen gammalt att korta personer är mer störiga. "Det är de små, små kollegorna som stör en."
RaderaJag var inte speciellt taggad på att jobba hemifrån på heltid våren 2020. Jag tillhör dem som trivdes bra med kollegorna i landskapet och tack vare cykelpendlandet fick min dagliga motionsdos.
SvaraRaderaNu har jag definitivt vant mig och trivs ganska bra även med 100% hemarbete. Det är dessutom lättare att få ihop jäs- och gräddningstider när man alltid är nära deg och ugn. Motionsbiten är lite svårare, men jag försöker att komma ut på ett löppass varannan dag åtminstone och promenader övriga dagar.
Att få ihop jäs- och gräddningspusslet är en klar fördel med hemarbete.
RaderaSäger bara nattjäsning :) i höstas var det ett riktigt vinnande koncept med en 6 månaders som vaknade vid 5-tiden. Färdiggräddat lagom till frukosten. Måste också säga att du har en väldigt välskriven blogg och de lite ovanligare ordvalen uppskattas. Såsom mög och cheapskate :)
RaderaImponerande att få en sexmånaders baby att grädda matbröd!
RaderaAtt jobba hemma under pandemi har varit en livräddare på många sätt. Slipper 2,5 h pendling varje dag. Slipper bli störd en gång i kvarten av kollegor som bara måste sticka in huvudet på kontoret och babbla på för att det är så trevligt. Kan ta långlunch varje dag och träna med ökad produktivitet som resultat.
SvaraRaderaDet är förhållandevis inte en käft på stan när man väl måste fixa med något och de dagar jag faktiskt behöver åka in till kontoret så är det inte en käft där heller. Helt underbart <3
Till saken hör väl att jag är yngst på min grupp med en marginal på ca 20 år, varav 8/10 är vederhäftiga damer som har varit på samma arbetsplats i 25+ år. Vi har med andra ord inte ett skit gemensamt och jag har inget intresse av kallpratet på jobbet. J*lar vad jag behöver byta jobb... -_-
Haha låter så. Jag kan förstå att de sticker in huvudet och vill prata med dig, du påminner dem säkert om deras utflyttade söner. Förhoppnignsvis, annars har de lurt i åtanke.
RaderaJag kan tänka mig fortsätta jobbet resten av livet om det ska vara så här bekvämt. Tar en kopp kaffe i sängen och läser tidningen, sätter på datorn och ligger kvar i sängen, jobbar och har ( ytterst sporadiskt ) telefonkontakt med någon. Tar en promenad i solen på lunchen, äter lunch samtidigt som jag jobbar vidare, sätter mig i soffan när jag tröttnat på sängen och har det ganska bra :) Slipper snacka massa med arbetskamraterna och har det lugnt och skönt.
SvaraRaderaLåter för bra för att vara sant. Gratulations!
RaderaHar haft det bra och har jobbat hemifrån tre dagar i veckan och 2 dagar på kontoret (måste kolla posten, vattna blommor osv). En hel del av mina arbetsuppgifter som resebokningar, möten och eventplanering försvann pga Covid så vår HR-person sa till mig att "du kan ju passa på och sticka eller sy ibland om du inte har så mycket att göra". Mitt softa jobb har alltså blivit ännu mer soft. Har ingen Exit-plan i nuläget, men sparar på duktigt.
SvaraRaderaHm... Jag måste bli bättre på att inte ha dåligt samvete när jag har lugnare dagar på jobbet inser jag...
RaderaJa! Utan tvekan har 100% distansarbete förändrat mitt liv.
SvaraRaderaJag har insett att jag inte har någonting emot att göra arbetsuppgifter; har lagom många, lagom krångliga arbetsuppgifter per dag, tar i snitt 4 h att utföra. Möten, som jag hatar, är inte lika jobbiga längre. Jag bara sänker ljudet på datorn och lutar mig tillbaka i soffan, vägrar kamera.
Fortsätter arbetslivet vara såhär kan jag lätt jobba flera år längre än i nuläget planerad exit. Har inte saknat en enda kollega en enda sekund. Och då gillar jag ändå mina kollegor, de är trevliga och vi har ofta roliga diskussioner. Dock gillar jag mina andra vänner mer så det är så skönt att ha ordentligt med tid och energi över till att umgås med dem, även om umgänget mest består av promenader och utomhusfika för tillfället.
Dessutom slipper jag min chef som jag hatar passionerat (han lider av telefonskräck och hör aldrig av sig). Inte för att han är elak utan för att han är så jobbig, han behöver så mycket stöd i sitt arbete och bekräftelse från oss anställda. Ingen förstår hur han ens kunnat bli chef, men det är en en annan historia. Nu är det noll kontakt, underbart!
Och inte att förglömma: sovmorgon extremt ofta! Känner mig 10 år yngre pga. alltid utvilad.
Sammanfattning: jag älskar min tillvaro nu, får jag ha det såhär alltid kan jag tänka mig att jobba många år efter planerad exit!
Underbar kommentar. Och hatten av för "vägrar kamera."
RaderaTyvärr, är byggare. Svårt att jobba hemifrån (eller iaf att någon betalar mig att renovera mitt eget hus)
SvaraRaderaJag trodde jag skulle gilla hemmajobbandet mer än jag gör. MEN nu har jag djupanalyserat situationen och kommit fram till att hemmajobbandet är bra men jag saknar umgänge. Corona har ju kapat möjligheten till middagar eller annat häng. Nu blir det lite mer en grå massa med källarjobb, från sidan regn och hämta barn från skolan.
SvaraRaderaKunde jag krydda det med att se på cineasternafilm med en vän, middagar, hälsa på min far etc etc - då hade det varit gutt.
Exitplan har inte förändrats.
Jaja, du mixar med lite allmän social isolering. Men ponera att du kunnat ha allt det där du nämner (cineasternafilm osv) OCH jobba hemifrån, vid din stilistiskt fulländade arbetsstation, hade det inte varit lite gutt?
RaderaJobbar med IT på myndighet, tillåter inte distansarbete, av oklara skäl. Vi har allt som krävs rent tekniskt, men tydligen finns det någon liten lagparagraf någonstans som ingen har orkat gräva i som säger att de som jobbar med det jag gör inte får jobba på distans, oavsett vad statsministern eller andra säger. Så vi får vackert masa oss in till ett ganska tyst kontor, vilket jag tycker är skönt. Men, jag hade hellre jobbat hemma faktiskt.
SvaraRaderaJag tror dock att denna myndighet kommer att lida för denna stelbenthet då många i mitt yrke mer eller mindre tar det som självklart att kunna "distansa" ibland, speciellt de med småbarn. Givetvis har dylika argument lyfts med folk högre upp i myndigheten (som själva jobbar hemma) men det rinner av som vatten på en gås. Vi har folk som pendlar 12 mil om dagen som tidigare har kunnat jobba hemma någon dag i veckan, men när pandemin började satte man stopp för detta. Livet går vidare i landet Absurdistan.
Vi har vår exitplan klar för oss, oavsett om vi jobbar hemma eller på plats. Dock har jag nu funderat ännu mer på att börja jobba deltid, när jag inte kan distansa längre, vilket var smidigt när man skulle på ärenden etc. För mig tar det ca 30 minuter att ta mig till jobbet, ca 15 minuter med bil och sen 15 minuter promenad till kontoret, för du tror väl inte att myndigheten har ordnat personalparkering i närheten? Vi får betala 400 kr i månaden för att ställa oss på kommunens parkering, i den mån det finns.
Det låter som att din jobbpendling skulle gå både snabbare och bli billigare om du cyklade istället?
RaderaNja kanske det, det är ca 1 mil enkel resa, med mycket uppförsbackar på hemvägen. Har tänkt tanken men med en 6-åring i släptåget som inte får cykla på de vägar som går mellan skola/busshållplats och vårat hus är nog detta mer ett projekt för framtiden när gubbamagen eventuellt börjar göra sig påmind.
RaderaAtt höga cheferna jobbar hemifrån men inte låter folk längre ner i hiearkin göra detsamma är klockrent! Betalparkering på det och man kommer att kunna välja och vraka bland potentiell arbetskraft framöver...
RaderaKan bara instämma med många kommentarer här - speciellt ”Anonym 07:38, 07:39 och 08:30”.
SvaraRaderaTror också att IGMR är, precis som alltid, inne på något intressant och kanske kärnan i det negativa för många med hemmakontor - en framtida kombination med mestadels hemmakontor(och full flexibilitet i övrigt) kombinerat med att kunna göra saker man kunde göra pre-Corona är den ultimata balansen!
Jag vill säga ja, för jag börjar mer och mer luta åt att "bara" gå ned till 60 % arbetstid. Men samtidigt, skulle jag vinna 5 miljoner imorgon (oklart hur, jag spelar inte) så skulle jag säga upp mig på fläcken.
SvaraRaderaDet senaste året har varit fantastiskt, framförallt för att jag många dagar kunnat rida på lunchen. Men samtidigt har det blivit ännu tydligare att jag är livegen, för så fort jag suttit av hästen har jag blivit stressad över att klockan varit så mycket och tänk om nån sökt mig medan jag varit ute...
Jag har dessutom fortfarande känt den där deppiga känslan, när det är superfint väder ute och jag inte kunnat rida, för att nån idiot kommit på att vi ska ha möte hela dagen.
Så nä, jag vill fortfarande sluta jobba.
Sitter i skrivande stund med en meet-lektion där jag ömsom har elever som flitigt jobbar på hemma, elever som totalt ballar ur och inte gör något (och sen skyller på att de har uppgiften i ett annat dokument) och elever som konstant sitter med mobilen och sen skriker om för lite tid eller högljuda protester när jag ger frånvaro när de inte gör något på lektionerna. Skönt är det att slippa pendlingen. Gäller bara att släppa jobbet, det är inte mina kidz... Det är ingen som kommer dö om de inte gör något på min lektion - det är deras ansvar.... Men jag försöker verkligen ha en hållhake på dem med frånvaro om de inte gör lektionsuppgifterna. Vet ej vad jag föredrar.. Lugnet hemifrån, jag blir mycket mindre trött efter en meet lektion eller att faktiskt få träffa mina elever.. Tror det är den dåliga lektionen som speglar in i mitt svar just nu. Hade jag haft en bra lektion hade nog svaret sett annorlunda ut - påminner mig själv om att djupandas och inte ta det personligt. Ska bli skönt med helg.
SvaraRaderaPerfekt! Du sammanfattade precis mina tre barn i åldersordning.
RaderaNej, snarare tvärtom, inget fan av att jobba hemma. Några fördelar finns ju men upplever inte att jag sparar någon direkt tid (måste ändå iväg med barn), och missar dessutom vardagsmotion när jag cyklar till jobbet som måste tas igen på annan tid. Trivs mycket bättre på kontoret än att sitta hemma under arbetsdagen. Det finns liksom tid för allt, och mer tid hemma är inget jag känner att jag behöver.
SvaraRaderaIntressant! Det är klart att det blir tydligare uppdelning mellan "hemma" och "jobb". Eller? Man jobbar ju ändå alltid i dagens "kunskapssamhälle". Fick Unge Herr Ludvigs översättning av "Pengars Psykologi" och kan läsa att "År 1870 var 46% av jobben inom jordbruk och 35% inom tillverkning (...). Få yrken förlitade sig på en tjänstemans hjärna. Idag är det omvänt. 38% av jobbet klassificeras nu som chefer, tjänstemän och yrkesverksamma. (...) Vi arbetar ständigt i våra huvuden, vilket gör att det känns som att arbetet aldrig tar slut. Du kanske funderar på ditt projekt under tiden du pendlar från jobbet, medan du lagar middag, när du lägger barnen och när du vaknar upp och är stressad klockan tre på morgonen. Du anske är på jobbet i färre timmar än på 50-talet. Men det känns som att du arbetar 24/7."
RaderaJag tänker att det blir ännu mer utblurrat när man jobbar hemifrån.
Ja, är det något jag inte behöver så är det ännu svårare att släppa jobbet när jag inte jobbar. Finns inte de praktiska fördelarna (pendlingstid/kostnad) så ser jag inte någon större vinning i att sitta hemma istället för på kontoret. Tycker dessutom man missar otroligt mycket småprat, både om jobb och annat, när man sitter hemma. Optimalt hade varit flexibelt 1-2 dagar hemma och resten på en arbetsplats.
RaderaJag tror inte riktigt, som vissa började säga nästan redan innan pandemin klassats som pandemi, att vi kommer "överge" kontoren efter pandemin. Förhoppningsvis lite mer flexibilitet dock.
Hej allihopa. Jag såg kommentarer från människor som redan fick sitt lån från CHRISTY WALTON FINANCE och sedan bestämde jag mig för att ansöka under deras rekommendationer och för bara några timmar sedan bekräftade jag på mitt eget personliga bankkonto ett totalt belopp på $ 30 000 som jag begärde. Det här är verkligen en fantastisk nyhet och jag råder alla som behöver riktigt lån att ansöka via sin e-post (christywalton355@gmail.com) Jag är glad nu när jag har fått det lån jag begärde
SvaraRaderaSom IGMR och flera andra: Trivs fint, saknar att träffa folk (helst vänner). Kommer nog att vilja jobba hemifrån 3-4 dagar per vecka även när detta är över och det verkar arbetsgivaren vara ok med.
SvaraRaderaHar inget konkret exitdatum. Om jag var helt ledig skulle jag troligtvis lägga mycket av min tid på att jobba för mina hjärtefrågor. Nu har jag lyckats knåpa ihop arbetslivet så att jag får jobba med mina hjärtefrågor, tillsammans med andra som brinner för samma saker, och får betalt för det. Ingen brådska att skjuta ut mig alltså. /M
Sweet!
RaderaUnderbart med distansjobb enligt mig av följande anledningar:
SvaraRaderaSlipper bli störd och slippa pendling (som tidigare uppgick till nästan 3 timmar/dag).
Har tid för promenader och annan utevistelse och träning dagtid.
Har välstädat hemma, allt under kontroll (har gått från en 9 till en 10 på min hemmasnickrade 10-gradiga skala för perfektion).
Har mer tid på kvällar för läsning, filmer, serier osv.
Pengar som tidigare gått åt till pendling (och uteluncher – det enda jag saknar!) har i stället kunnat gå in på ISK och fylla på mitt exitkapital.
Har haft mer tid att ägna mig åt mina investeringar och ekonomi i stort (och ska beta av alla Fru EB:s inlägg har jag tänkt.)
Gillar arbetsuppgifterna och har bra kolleger och chef. Jobbar halvtid (självvalt). Har förstått att det är ganska ovanligt med 50 %-tjänster för akademikeryrken, men det är som jag ser det optimalt. Några gånger har jag fått frågan: ”Hur klarar du dig?” Förstår då att det är det ekonomiska som avses. Men till de som är någons bitch i 40+ timmar skulle jag vilja ställa samma motfråga. Kanske man inte syns eller märks lika mycket som någon som jobbar heltid, men jag har inget behov av det. Känslan att vara utloggad och sticka ut på en skidtur en ledig solig dag eller till och med en rutinpromenad en regnpissig dag (när andra sitter i videomöten eller något annat kul) slår den typen av karriärsbekräftelse.
Skulle gärna fortsätta med postpandemiskt distansjobb. Har lovat mig själv att inte tänka för mycket på hur det blir med återgång till kontor och pendling och när det skulle bli, utan bara tänka: NU är det bra.
Den sinnesfrid jag känner när jag tittar på mina konton och excelark gör att jag – trots att det kanske inte är total FIRE på gång inom kort – kan ta egna och andras beslut med ro. Skulle något inte passa avseende jobbsituationen i framtiden så känner jag mig fri (och det är det viktigaste ordet/begreppet för mig) att fatta det beslut jag känner för.
Som ljuv musik i örona mina.
RaderaSå otroligt ovanligt med den sortens självinsikter. Måste citera ytterligare ett stycke Pengars Psykologi. Det handlar om när Kurt Vonnegut och Joseph Heller var hemma hos någon snajdig fondförvaltare och KV nämner att förvaltaren tjänar lika mycket per dag som Heller drog in på sin roman "Moment 22", varpå Heller svarar: "Men jag har något han aldrig kommer att få - nog."
RaderaMin plan är att kunna jobba deltid kanske halvtid max. Och det har inte ändrats... men att jobba på distans är perfekt för mig. Har för första vintern INTE varit dödstrött, brukar annars gå ner i tid nov-jan för att orka. Behövdes inte i år. Räknade ut att det jag slipper pendla motsvarar att gå ner till 80%. Plus tiden för att man hinner slänga in en tvätt eller nåt annat under dagen (istället för dötiden på rasten på jobbet).
SvaraRaderaSå jag hoppas det nya normala blir att jag får jobba mer regelbundet hemifrån.
Själv har jag kommit närmre mina kollegor och pratar oftare med min chef nu än när vi jobbade på kontoret. På kontoret satt vi utspritt och sågs sällan, nu har vi en kvarts möte varje morgon där de flesta är med. Det är alldeles lagom för mig som är introvert och inte orkar för mycket sociala engagemang.
Däremot kan jag sakna att ex äta lunch ute med närmsta kollegorna.
Precis som Fri2032 har jag börjat skruva på min tänkta exitplan. Att tänka sig ett liv som består av en 60%-ig tjänst där sisådär 50% av den tiden arbetas hemifrån skulle ge mig en hel del frihetskickar samtidigt som en väldigt fin lön hade fortsatt ticka in.
SvaraRaderaFaktum är att jag hade överlevt alldeles utmärkt på 60% av min nuvarande lön redan nu, men jag vill gärna spara ihop en vettig pengafabrik som kan dryga ut lönen och möjliggöra ännu mer frihet i form av resor och en allmän känsla av att vara trygg och säker när det kommer till det ekonomiska.
Älskar bloggen, keep it up.
//Clas
Flamingo FI!
RaderaJag vet! Lärde mig om begreppet på den här bloggen :)
RaderaMin arbetsgivare har haft lite "gör som ni vill" under förra året, men under julhelgerna skruvades det åt till att alla ska försöka vara hemma så mycket som möjligt. Vissa arbetsuppgifter funkar inte hemifrån så i början av veckan åkte jag in en dag. Av en slump var det några andra kolleger där och förutom "informationsutbyte" (=skvaller) så blev det en trevlig lunch på närmsta lunchhak. Viss nödvändig information fick jag i förbigående och det är vid såna tillfällen man inser att det är mycket "smörjmedel" som missas när alla möten är planerade minutiöst digitalt.
SvaraRaderaJag vägrar sätta på kameran på möten! Skyller på att vi vissa dagar sitter 5 personer hemma och jobbar på distans och de tre yngsta (=de som går i skolan) har obligatorisk kamera på när det är lektion. Vårt bredband hemma fixar inte det. Kanske det gör, men jag har ingen anledning att ta reda på det.
Spargrisen
Haha, smart. Kör samma strategi på universitetet. "Dålig uppkoppling".
RaderaHar jobbat hemma på heltid sedan september, har ingen exitplan eftersom jag kommer jobba fram till pension. Men uppskattar att få jobba på hemmaplan. Har mycket kontakt med mina jobbar kompisar via Skype så har tillräcklig kontakt med folk. Har precis fått besked att vi ska jobba hemifrån iallafall maj ut. Har inget behov av att komma tillbaka till arbetsplatsen, tycker att det fungerar riktigt bra med att jobba hemifrån.
SvaraRaderaJag började nytt jobb samtidigt som jobba hemma-restriktionerna kom. Jag gissar därför att jag säkert gör mer än jag borde och att det kommer bli en chock när jag åter ska infinna mig i ett aktivitetsbaserat landskap och försöka klämma in fika, jobblunch och friskvård i veckoprogrammet tillsammans med pendling. Jag gör inget annat än jobbar och less på att äta uppvärmd ärtsoppa till lunch flera gånger i veckan.
SvaraRaderaJag har suttit på hemmakontor sedan den 12 mars och jag måste säga att det är det bästa som hänt jobbmässigt sen jag gick ner till 80%.
SvaraRaderaFår så extremt mycket gjort både på jobbet och privat. Sparar en timmes pendling varje dag, kan hänga en maskin tvätt på samma tid som det ofta tar att gå till printern på kontoret och riskera springa på någon av kollegorna med mundiarré i korridoren.
Precis som någon tidigare kommenterare sa så har jag numer bättre kontakt med min chef då vi får prata ostört på Teams utan att någon kommer och stör.
Jag är en introvert typ som trivs bäst när jag ostörd får koncentrera mig på mitt. Men jag ska vara ärlig att till och med jag börjar sakna mina kollegor. Men just nu är det omöjligt att träffa dem om jag så hade velat. Pendlar över Norska gränsen i vanliga fall och nu är det inte ens tillåtet för oss att korsa gränsen. Så jag är otroligt tacksam att jag har ett jobb där det är möjligt för mig med hemmakontor.
När hela den här situationen är över hoppas och tror jag att hemmakontors policyn på företaget kommer ändras så vi som vill kommer få fortsätta med mer hemarbete. I min drömvärld ser jag framför mig 1-2 dagar på kontoret och resten hemma.
Vår exitplan är den samma som innan. 80% har jag jobbat sen året innan jag hittade FIRE communityn och sedan dess har också min man gått ner till 80%. Så vi kommer nå målet senare än vad vi hade behövt men att jobba 100% är inget alternativ.
Jobbade hemifrån några veckor med envis hosta och längtade tillbaka till jobbet. Ju för sig var min man hemma med våra små barn, så det var allt annat än lugnt, men tror ändå inte det är något för mig. Kommer vara i upplärningsfasen på arbetet närmaste 5-7 åren och behöver ständig feedback från erfarna kollegor för att lära mig allt jag behöver. Funkade helt enkelt inte alls lika bra online som IRL, men men, var väl ändå en fördel att kunna jobba hemma istället för att vara sjukskriven. Enda positiva var att sova en halvtimme längre på morgonen. För egen del tror jag mer på att jobba varannan vecka och vara ledig varannan (eller varannan månad) och pyssla med andra projekt än att jobba hemifrån, men men, får se hur jag känner när FIRE närmast sig, första steget blir att min man får sluta om en 5-6 år om allt går enligt plan, ser fram emot en hemmaman :)
SvaraRaderaLetar du efter ett skuldkonsolideringslån, lån utan säkerhet, affärslån, hypotekslån, billån, studielån, personliga lån, riskkapital osv! Jag är en privat långivare, jag ger lån till företag och privatpersoner med låga och rimliga räntor på 2%. E-post till: christywalton355@gmail.com
SvaraRadera