Varför jag vill bli stalker

Klickbetad! Jag vill inte bli stalker, jag vill bli stoiker. För ett par år sedan skrev min husguru om konceptet stoicism och rekommenderade samtidigt en bok på ämnet som jag läste och blev inspirerad av. Jag blev ”mind blown” som man säger i amerikat. Nu var det ett tag sedan jag läste boken, men kortfattat är en stoiker en som inte vill ha det alltför bekvämt. En stoiker av-bekvämar gärna sitt liv en smula på eget initiativ i syfte att uppnå större tillfredsställelse av enkla saker. Nutida forskning ger visst stöd för detta - man blir inte lyckligare av prylar. Men du kan öka chanserna till känslor av välbefinnande genom att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov (nivå 1 nedan).

                                  Maslows behovspyramid

Så hur tusan tillfredsställer man grundläggande mänskliga behov i västvärlden? Svaret: Skapa brist på egen hand. Det kan vara så enkelt som att du låter bli att dricka vatten när du blir törstig. Härda ut, härda ut, härda ut, härda ut och BAM känn tillfredsställelsen i kroppen när du äntligen får dricka dig otörstig. Kanske relatera till den kicken nästa gång du står på Starbucks och väljer mellan en Raspberry Blackcurrant Frappuccino Blended Juice och en Teavana Iced Shaken Green Tea Lemonade?

Sömn är också ett bra exempel och enbart den som en gång haft spädbarn i sin närhet kan vittna om de närmast deliriska drömmar man utvecklar kring exempelvis konferensresor ("Mmm mörkt rum, inga ljud...mmm hel natts sova zzzz...") - inte riktigt vad du fantiserade om pre kids non?

Mannen på bilden har små barn

Ett annat exempel jag, lite av misstag, utsatte mig själv för nyligen. Jag tog en promenad men hade dålig pejl på vädret. Jag hade alldeles för tunt på mig vilket jag registrerade först tio minuter hemifrån. Men jag tog mig igenom promenaden på en timme och jesus krist vad skönt det var att komma in och dricka en kopp te.

Det mest stoiska jag gjort var för länge sedan när jag åkte till landet mitt i vintern när vattnet var avstängt. Jag hämtade lite vatten hos grannen för matlagning etc, men duscha kunde jag ju inte. Jag höll ut i nio dagar utan dusch. Då låg mitt hår som en platt, död råtta på mitt huvud och jag antar att jag stank ungefär så också (naturen är barmhärtig på det sättet - man upphör att känna sin egen lukt efter ett tag). Då gick jag över till grannen och bad att få låna deras dusch (NB det hade jag kunnat göra innan, vi har världens snällaste grannar, men då hade det inte varit någon sport). Den duschen var i särklass den härligaste spa-upplevelsen jag haft i hela mitt liv och jag kan än idag åkalla känslan av den. Dubbel-dusch var det, mmm...

I höstas iscensatte jag ett stoiskt experiment hemma i sovrummet. Och innan du får för dig några snuskigheter kan jag säga att det har med täcken att göra. Normalt sett byter jag till vintertäcke i oktober, men nu höll jag ut så länge jag bara kunde. Efter tre hutternätter bytte jag i mitten av november och tungomålsramsa vad gött det var! Andra experiment i pipe-line:

• Bara äta kokt potatis till middag i en veckas tid.
• Tvätta håret med handtvålen i en månad. Inget balsam.
• Sova på pilatesmattan tre nätter i rad. 

Jag kan lova att till och med falukorv kommer att kännas lyxigt efter potatisveckan, att jag kommer skratta av lycka när jag kammar mitt hår efter månaden av hårtvålande samt att jag kommer att Sir Väs-gosa-in-mig i min madrass när pilatesnätterna är över.

Mvh/

FruEfficientBadass