onsdag 28 februari 2018

Ditt materiella skelett - det blir inte fett

Innan jag började med bloggen var jag en ivrig dagboksskribent men nu är det ni som får ta emot skiten mina dagliga reflektioner. Efter att jag förra året hittat och inspirerats av Joshua Beckers blogg Becoming Minimalist, befann jag mig i ett minimalistiskt skov som varade hela våren och sommaren. I en nästan febrig dagboksanteckning från 14 maj skriver jag:


"Jag får kickar av att ha en av något. Städade badrumsskåpet - alla mina hygienartiklar ryms i en liten korg. Såg ett YouTubeklipp med en tjej som lätt hade 40 korgar med prylar, och det var efter rensning. Jag gillar att ha en ansiktstvål, en kräm, ett schampo osv. Funderar på att trappa ner till bara en fuktkräm [ointressant dravel kring olika fuktkrämer i en halvsida], en kappa, ett par enkla smycken. Jag har börjat snegla mot nästa 'darling to kill' nämligen bokhyllan". (Se där...det tog bara sju månader och ett stycke Prylbanta för att värka fram det beslutet min kommentar).


Mina tankar när jag läser mina gamla dagboksanteckningar: Är jag i riskzonen för bipolaritet? Har jag en bristsjukdom av någe slag som gör att min hjärna på högvarv bearbetar den här typen av tankar? Eller är jag bara badass på att rensa? Jag landar i det senare och fortsätter i nutid: Har du någon gång funderat på vad ditt materiella skelett består av? Det vill säga, om du levde med bara Bare Necessities och ingenting mer. Hur många prylar skulle du behöva?




Jag menar alltså inte att du ska in och tävla "jag lever med en ryggsäck och en skate board"-lirarna, utan mer hur många prylar behöver du för att din tillvaro ska rulla på utan alltför mycket mankemang och bristkänsla? Som food for thought min egen /smått gränslösa/ lista*:





Jag älskar att hålla på med den här listan. jag tänker på den kanske inte dagligen men väl veckligen. Hmm...om jag bara håller mig till BIB och skruvkorksvin (vilket är det jag oftast dricker av någon outgrundlig anledning) behöver jag ju ingen vinöppnare...plus att det kan ju vara en trevlig bonding med grannen, att be att få låna vinöppnare? Ovan är min rock bottom, ner på skelettet-lista av prylar jag skulle ha om jag flyttade in i den där minimalistiska funkisettan bara jag och levde min utopiska minimalistdröm fullt ut. Ett hundra femtio ett föremål. Haru hört på den! Hur många prylar skulle du går runt på? Betänk att snittamerikanen har 300 000 saker.


Mvh/
FruEfficientBadass


* Nej jag vet, du har inte bett att få veta att jag har bettskena men nu fick du den infon ändå sucker



20 kommentarer:

  1. Boende på 30 kvm har jag verkligen prylbantat, men det som förstör min lista med saker är ju mina tre hästar... De måste förvisso inte ha lika mkt saker som många andras hästar (tex ogillar de täcken allihopa, så det slipper de), men när jag var shoppinggalen köpte jag ju på mig en massa saker och de har jag inte kommit mig för att sälja. Sen har jag ju tre sadlar som alla används, två selar, en vagn etc. Givetvis har de tre hästarna olika storlekar också, så de kan inte samsas om tex träns. Suck och dubbelsuck!

    Men en dag ska jag ta tag i att rensa ut allt sånt jag inte använder iaf. Som de där schabraken som ändå inte passar. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det inte rätt bra andrahandsvärde på hästprylar? Tycker f ö att din livssituation på ett vackert sätt illustrerar precis vad jag vill säga med bloggen: Kanalisera din energi på det du brinner för. Du har tre hästar, men skippar MacMansion och kanske ett par bilar (vet jag iofs inget om) för att bo litet och fokusera på din passion.

      Radera
    2. Haha, ja jag har en bil från -96... :-D

      Det är helt ok andrahandsvärde, jag måste bara få tummen ur. Just nu är de ju inte i vägen inomhus, utan i den (väldigt stora) lagårn och då ser jag inte grejerna lika tydligt.

      Jag tycker själv att jag lägger på tok för lite energi på hästarna, så nu blev jag lite inspirerad och kolla på vad jag kan skala av mer för att ha ännu mer tid med dem. Kanske minska det hopplösa slösurfandet. Hm...

      Älskar fö din blogg, så inspirerande!

      Radera
    3. Ojoj, för ett ögonblick trodde jag du skulle skriva "...så nu blev jag lite inspirerad och kolla på vad jag kan skala av mer av hästarna, ex. skicka två till slakt". Men lyckligtvis var det prylarna du refererade till. Tack för snäll komplimang, men det är, återigen, kommentarerna som gör det. Det säger i alla fall mina vänner som läser och jag håller helt med! :)

      Radera
  2. Vilken bra lista och kul utmaning att fundera över "bare necesseties"! :)
    Spontant skulle jag lägga till ytterligare två stolar eftersom jag gillar att umgås med vänner över en bit mat och lite vin i hemmiljö istf på restaurang. Samt en tygkasse för matinköp och ev en bag/ryggsäck som nåt mitt emellan handväska och kabinväska.
    Ska absolut göra en egen lista, tack för inspirationen!
    //Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja stolfrågan har jag grubblat en del på. Men sen jag läste "Hejdå saker" har jag anammat en annan tankeövning - att se det offentliga rummet som en förlängning av mitt hem. Som jag och min kompis (Anna btw) gjorde när vi drack medsmugglat vin på bibblan. Hela det Asplundska mästerverket, at our disposal, under i princip obegränsad tid en lördag. Men visst hade jag kunnat klämma in ett par stolar till. Eller varför inte en gammaldags kökssoffa med någon skön madrass på - för en gäst att sofa på men också massor av sittplats (och förvaring i). Bäst av allt - den räknas bara som en!

      Radera
  3. Funderar i liknande tankegångar, men det gör ju så ont att kasta saker. Hänger nog ihop med sparsamheten.

    Försöker i stället fokusera på att det inte ska bli fler prylar.

    Minimalist listorna är jag fenomenal på att tänka ut, det är verkställigheten som brister.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska i ärlighetens namn säga att listan ovan är pretty far från verkligheten och jag gör som du - att jag fokuserar på att strypa inflödet. Idag skulle jag åkt till tippen med senaste halvårets grovsopor (men det blev snökaos så jag struntade i det) och det blev en liten papperskasse med grejer. Att jämföra med förr-om-årens kombibaklucka full med mög. Bra betyg.

      Radera
    2. Tanken är född, vet hur frigörande det är efter skilsmässa med junket.

      Du har inspirerat mig här finns ingen snökaos att skylla på heller. Bilen fylls och styr mot tippen i morrn.

      Radera
  4. Jag som är svenska boende Usa kan erkänna att det blir svårt att anamma en sån lista. Fast vissa saker är jag bra på tex en-in-en-ut när jag köper kläder. Problemet är väl maken. Han typ samlar på tshirts och har ganska svårt att göra sig av med saker. Vi har ett hus som inte är så stort med amerikanska mått mätt men jo vi har tre badrum (shampoo, tvål osv i varje). Så givetvis går det att dra ned på allt men ändå är mitt kök för litet utan tillräcklig förvaring. Hallen trång, garderobern för små. Ja, det blir svårt att tänka om till minimalism även om jag i teorin gillar ideen.

    SB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja herregud, tre badrum - så många toaletter att städa (suckar jag avundsjukt som har ett badrum/toalett på fem pers). Jag tror att man kan anamma minimalism precis på sin egen nivå. Din man kan få samla sina T-shirts och självklart ska du ha tvål i alla badrum, men du kan ju försöka hålla nere inflödet precis som du gör, en in en ut är en hedervärd regel. Min man samlar kulspetspennor (ofrivilligt tror jag) som jag brukar ösa ner i "hans låda" som han får disponera fritt (snäll är jag).

      Radera
  5. Jag hade nog velat lägga till soffa, soffbord, bokhylla och böcker i din lista. Träningskläder är nog också ett måste liksom fler än en BH. De håller längre om man växlar dessa och sedan måste den ju tvättas. Sådana här listor är intressanta. Jag håller på att fundera på med hur liten väska och grejer jag kan resa upp till ett år. Efter att ha sett några listor är nog min slutsats med mycket mindre än jag ursprungligen tänkt mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju detta som blir fascinerande, att även med dina luxuösa requests i form av soffa, soffbord etc, så är listan bara uppe i kanske 200-250 saker. Att jämföra med, återigen, snittamerikanens 300 000 saker. Resande är nog ett bra sätt att bena ut vad man egentligen behöver i livet. Vart ska du?

      Radera
    2. Jag kan inte fatta mängden prylar. Om jag kommer ihåg ska jag räkna antalet prylar när det blir dags att magasinera grejerna. Transmongoliska till Kina, Hongkong, Vietnam och sedan lite vart jag känner för. Troligen Laos, Kambodja, Thailand, Indonesien, Malaysia och sedan Centralamerika.

      Radera
    3. WOW vilken resa! Låter livsfarligt, säger mespropp FruEB. Jag har iofs varit i Hong-Kong, men då bodde jag tryggt inbäddad in en expat community ute på en ö utanför staden och åkte bara hop on hop off-buss :). Tur man är olika.

      Radera
  6. Gud. Jag är precis likadan. Och din lista är oerhört tillfredställande. (Jag gör självfallet också listor). Jag har haft ständigt pågående utrensningar sen jag flyttade hemifrån. För två år sen drog min stora dödsbostädning igång, eller, det var var mina kompisar förskräckt tyckte att jag gjorde. Jag skänkte bort en stor mängd av mitt redan lilla bohag. Alla områden kunde minimeras. Mm. Myser. Och själv mådde jag utmärkt. Ju färre grejer jag ägde, desto lättare blev det att andas. Sen blommade min bipolära sjukdom ut, javisst, det är helt sant. Alltså, jag säger inte att det finns ett kausalt samband, men visst har jag funderat på om mitt rensande är riktigt friskt. Vad jag har kommit fram till? Oja, fullständigt friskt. Jag rensar liksom både i uppåtskov, neråtskov och i de friska perioderna däremellan (som jag befinner mig i majoriteten av tiden). Mmm. Bara en tvål i badrummet. Jag vet exakt hur många strumpor och hårnålar jag äger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är precis så jag känner med rensningar - som att luften blir lättare att andas. På samma sätt får jag nästan fysiska stressutslag i hoardingmiljöer. Drömmen om minimalistlyan är på något vis en nästan andlig längtan till viktlöshet- att bara glida genom tillvaron utan att besväras av onödiga, materiella bryderier. Intressant med din bipolaritet. Att jag har någon diagnos på lut är säkert, frågan är bara vilken. Jag har, som sagt, testat terapi för mitt stora ordningsintresse en gång (det var på den tiden HerrEB ännu inte rättat sig i ledet och vi bråkade en del om hygienfaktorerna kring ordning i vårt gemensamma hem), men det var verkligen inte min grej. Eller så var det fel terapeut. Själv tycker jag att det är väldigt terapeutiskt att just röja och rensa...#Noll-självinsinkt-men-glad-ändå

      Radera
  7. En diagnos är helt klart ett pikant sätt att piffa till sin personlighet, jag kan rekommendera det. Alla ba "hmm är hon glad eller hypoman? Ledsen eller deprimerad?" I'm keepin them on their toes, hehehe.
    Och oja, håller med om det terapeutiska i rensandet. Alltid när jag är stressad eller får ångestpåslag måste minaaaa saaaaaaker väck och golvet såpas. Turligt nog är min sambo en axelryckare till innehav av prylar så han har hittills inte satt ner foten. Jag hoppas du har bättre lycka om du någon bestämmer dig för att hitta en ny samtalskontakt, de kan onekligen fylla en funktion. I små doser. Om man själv får styra samtalet. Ja, jag är en sån där "bra kvinna reder sig själv". Inte alltid praktiskt att vara så stoisk. Men glad ändå!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! You made my day. "de kan onekligen fylla en funktion. I små doser. Om man själv får styra samtalet." Är du min okända tvilling?

      Radera
    2. I wish! Din blogg bereder mig stor underhållning! Snälla sluta aldrig med dina festliga beskrivningar av the simple life.

      Radera

Fem minuter om dan som renderar dig en mille

HOHO! Innan jag börjar, The Escape Artist publicerade (igår) ett inlägg som tangerar ämnet vi diskuterade igår.  Alltså, ibland undrar ja...