Year of FI

Gott nytt år bitchas! Som ni vet brukar jag beställa kalendrar via personligalmanacka.se and I love it. Förra året döpte jag min kalender, la till en tag line: Year of FI. Varför? För att jag är en tönt och att det var mitt första år som [semi/soft] FI, vilket jag kände för att fira gm denna benämning.


Hade jag suttit med facit i hand hade jag kanske övervägt denna undertitel: "Year of Health". Varför? Jag har aldrig varit så frisk som under föregående år (minus en liten svacka på slutet). Ni som varit med ett tag vet att jag i direkt anslutning till själva heltidsjobbsslutet i juni 2018 inte mådde helt hundra då jag drabbades av post-laborativ stress med en massa märkliga symptom bland annat ont i en arm, helt utan orsak.

Under samma höst repade jag mig och var inte sjuk eller sjuklig en enda gång. Detta härledde jag emellertid främst till det faktum att jag inte satt instängd i mötesrum med småbarnföräldrar och att jag rörde mig ute under flera timmar varje dag. Men även under den höst som nu gått - där jag suttit instängd med 50-talet snoriga journaliststudenter i föreläsningssalar - har jag varit frisk. Jag har inte ens känt av den där molande, halvfebriga känslan av immunsystem på högvarv.

Förutom att slippa vanliga förkylningar och influensor har jag erfarit en mängd andra hälsofördelar. Eksem, magsmärtor, huvudvärk, yrsel och annat jag tidigare trott varit en del av livet, är puts väck. Jag sover löjligt bra (och kanske i överkant mycket, som en sju månaders baby ungefär). Efter fem månader med Intermittent Fast har jag inte längre mina komatiska efter-lunch-svackor och jag har gått ner ett par kilo på kuppen. Nu är ju inte IF något som endast är förbehållet folk som inte heltidsarbetar. Tvärt om, du hinner ju med en TPS-report extra om du skippar frukost och kommer in en kvart tidigare. Men jag märker ett tydligt orsakssamband mellan minskad förekomst jobb och bättre hälsa. Jag tror att Scott, Taylor & Jones gjorde en graf på detta:


Jag kommer att tänka på mötet med en före detta kollega vid en busshållplats i dussinförorten där vi bodde för cirka sju år sedan. Hon hade ett par år tidigare bytt arbetsgivare som var känd för att bränna ut medarbetare på löpande band och hon hade tilldelats den förhatliga mellanchefspositionen på logistiksidan. Liksom "trolla, trolla då för helvete!" utan budget. Jag lärde känna henne när hon var en sprudlande, positiv och utåtriktad person. Nu var hon en spillra av sitt forna jag. Inte bara såg hon ledsen ut. Hon var överviktig, hade ont i lederna och hade börjat kedjeröka igen (hon slutade under tiden jag jobbade med henne). Hon beskrev sin tillvaro som ett ekorrhjul där hon inte hade tid för någonting annat än att jobba. Träna, laga mat, sova, umgås med familjen, allt fick stå åt sidan. Det enda hon hade tid med var att röka, men det var nog framför allt för att hon kunde kombinera det med Outlook på mobilen.

Ett år senare hörde jag via barnen (som gick i samma skola som hennes barn) att hon sagt upp sig, sålt huset i dussinförorten och startat eget på landet så slutet gott.* Så långt som för min gamla kollega behöver det på intet vis gå. Det var otur att just hon hamnade just där - snäll och servil person på buffligt bolag. Men jag tror att de allra flesta blir bättre på att ta hand om sin hälsa när man har gott om tid i sitt liv. Ytterst få (åtminstone inte av de präktiga A-personligheter som befolkar FIRE-communityn) kommer efter en tids initial vila inte att låta sig nöjas med drönartillvaro utan man kommer att:

- Ta sig ut i naturen (varje dag?)
- Laga sin egen mat (från grunden?)
- Prioritera umgänge med verkliga människor (framför de platta på Netflix?)
- Sova mer (på nätterna?)
- Kanske till och med vuxenmysas mer (när man inte har huvudet fullt med TPS-reports?)

Det är vad jag tror tralala. Och med det önskar jag ditt ett synnerligen gott 2020, må din ISK öka och din hälsa stärkas.

Mvh/
FruEfficientBadass

*Ibland känns det som att arbetslivet är som maffian. Man måste klippa alla band (och gärna skaffa skyddad identitet, jag får fortfarande mail av Michael Page och jag svär att jag avprenumererat flera gånger) för att klara sig undan.

27 kommentarer:

  1. Ja det är ganska lustigt detta med fastan. Jag äter ingen frukost utan tar en kaffe och ibland en kaffe med en klick kokosolja i och är inte hungrig. Äter jag typ gröt till frukost så kan jag vara vrålhungrig runt 11 snåret. Himla trevlig början på 2020 att läsa ett av dina inlägg. KÄnner mig peppad mot ett mer sparsamt årtionde. 2020 here we come :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kanske kokosoljan som är lösningen. Jag klagade precis inför IGMR om att jag fått magkatarr av att bälga i mig svart kaffe före 12. Just nu dricker jag kamomillte men jag saknar kaffet så att jag kan gråta.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    3. Theresa, jag skulle vilja ta kontakt med dig , men bara om FRU EB, bekräftar att du inte är en scam

      Radera
  2. Vad gäller bättre sömn tror jag förutom FI att en stark bidragande orsak är luften som är bättre på landet än igengasad innerstad. Gummi och bensinpartiklar i överflöde i städerna. Kvaliten på syret är viktigt för välmåendet. Detsamma med ljudnivån, den enda gången jag talat med normal samtalston var under fjällvandringen i Jämtland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "uften som är bättre på landet än igengasad innerstad" Kan vara. Vi sover alltid otroligt djupt de första två nätterna uppe på landet - det kanske är symptom på att luftkvalitén är bättre. Och absolut är min avsaknad av siestor ett skäl till att jag sover bra på nätterna.

      Radera
  3. Hälsa ska alltid vara prio ett, man ska aldrig snåla där :)

    SvaraRadera
  4. Gott nytt år och tack för bästa bloggen på www!

    SvaraRadera
  5. Härligt att höra att hälsan är på topp! Väldigt bra och inspirerande inlägg och kul med korttidsfastan. Jag har kört lite 16:8-upplägg vilket jag också tycker funkar fint. I slutet på 2019 testade jag på några 24-timmarsfastor. Jag hade ganska stor "respekt" inför min första 24-timmarsfasta och var orolig för om jag skulle klara av det eller inte, men det gick bättre än förväntat.

    Jag har lite snöat in mig på autofagiprocessen på senare tid och skulle vilja testa på någon "one-off" längre fasta under året för att se hur jag upplever det samt att få mer exponering mot autofagiprocessen :)

    Stort tack för all inspiration och hoppas att ni får ett fantastiskt 2020!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men tack själv DS! Kul att höra att även du testat life turbo via IF. Autogrejen du pratar om låter läskig men kanske är det den typen av utmaning jag behöver inför året som kommer.

      Radera
  6. Fin kalender, och coolat att du mixar FI och IF. Min senaste lyx är att hugga ved från gamla torrträd till vår nya kamin. Timpenningen för värmen är skyhög men fringisarna motion och harmoniär fantastiska.

    //Ingolf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å jag längtar ihjäl mig till klyvsäsongen. Vi eldar varje dag nu, dock med mindre vedåtgång efter YouTube-tips i kmmentatorsfältet i december, men nu börjar de två kubikerna jag köpte i somras bli märkbart mindre. Ved, ved, vad är det med ved...Doften av koda, klicket när en feting knäcks itu, jag älskar allt med ved. Skriver detta i spraket av en brasa.

      Radera
    2. Man kan inte köpa lycka för pengar, men däremot ved, och det är ungefär samma sak ❤ vad vore livet utan eld?
      God fortsättning förresten, ser fram emot att fortsätta läsa din blogg även 2020

      Radera
  7. Tack för en fantastisk blogg, fint att läsa om att du är friskare än på länge!
    Vad är det för youtube-klipp för mindre vedåtgång??

    SvaraRadera
  8. https://www.youtube.com/watch?v=44dVp5sRu0c

    SvaraRadera
  9. Jag måste också dela med mig av detta klipp, det är geniskap:
    https://www.svtplay.se/video/12673516/djurens-brevlada/djurens-brevlada-avsnitt-7 (fjärilslarvens sång)

    SvaraRadera
  10. Jeg er her for å dele mitt vitnesbyrd om hva et godt pålitelig låneselskap gjorde for meg. Jeg heter Nikita Tanya, fra russisk, og jeg er en nydelig mor til 3 barn. Jeg mistet midlene mine på å prøve å få et lån. Det var så vanskelig for meg og barna mine. Jeg gikk online for å søke om lånassistanse. tapte til en trofast dag da jeg møtte denne vennen av meg som nylig sikret meg et lån fra Le_Meridian Funding Service. Hun introduserte meg for dette ærlige låneselskapet som hjalp meg med å få et lån i løpet av fem virkedager, jeg vil for alltid være takknemlig overfor Benjamin, for å hjelpe meg med å komme meg igjen. Du kan kontakte Mr Benjamin via e-post: lfdsloans@lemeridianfds.com, de vet ikke at jeg gjør dette for dem, men jeg må bare gjøre det fordi det er mange mennesker der ute som trenger låneassistanse. kom til dette selskapet og bli lagret. WhatsApp: (+ 1 989-394-3740)

    SvaraRadera
  11. Detta rör lite samma ämne men jag kan inte minnas om du har skrivit om det innan. Äter ni annorlunda nu än när ni bodde i stan? Tänker mer tid, mindre utbud (kanske inte 2020 men på restaurangfronten i alla fall), händer det att ni äter ute? Har ni vänner däruppe ni bjuder hem? Kunde bli en riktigt kul bloggpost tror jag!

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte så värst annorlunda. Restaurang var inte ett topic då och är det heller inte nu. Lidl håller samma priser. Den stora skillnaden är väl att vi generellt gör av med mindre pengar på annat och DET kära Hanna får bli en separat post.

      Radera
  12. ÄLSKAR personlig almanacka �� jag har en och dottern snappade upp tänket så hon önskade sig ett sådant presentkort i julklapp. Den kom med posten idag ��

    SvaraRadera
  13. Jag skulle själv vara så duktig och säga upp mig från ett riktigt tärande jobb som mellanchef då jag fick tillräckligt av signaler från kroppen på att ”lämna eller stryk med”..
    Med tillräckligt FU-kapital så kändes det som ett någotsånär vettigt beslut som skulle föra något gott med sig. Till saken hör att arbetsgivaren gärna hjälper medarbetare som vill lämna på traven, för att slippa problem (bara det ett riktigt dåligt tecken)
    Så jag såg fram emot att vara arbetslös ett tag och fundera över vad man ska göra härnäst...
    Men ibland blir det inte som man tänkt sig. Skrev på avslutet samma dag som det signades ett nytt jobb på ett litet företag (där man förhoppningsvis slipper en del corporate BS).


    Det jag vill ha sagt med deras är att för ett år sedan hade jag aldrig tagit steget. Men nu vet jag bättre, inspirerad av denna blog samt FI-rörelsen i stort. Det värsta som skulle kunna hända är att man får prova på att vara ”temp-fi” under tiden man funderar på vad man vill göra med livet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt fin kommentar, tack GoFi. När pengar inte är huvudsaken längre öppnar sig många dörrar. Tack för att du tog dig tid att skriva om detta och låt oss veta hur det går på nya stället. Hoppas du fortsätter att kommentera lika flitigt 2020 som 2019.

      Radera
  14. Haha! Äntligen någon som skriver om vuxenmys-aspekten på att ha mer fritid! Amerikanska bloggar är så klart alldeles för familjevänliga för att ens andas något liknande men jag har i mitt stilla sinne alltid tänkt att en extremt hälsofrämjande aspekt av att sluta arbeta samtidigt som sin partner måste vara att man har "mer tid till varandra" blink blink blink..

    SvaraRadera