Utplantering, the horror

Jag har ju tidigare berättat att jag under våren satt min man i arbete att göra odlingslådor på ett stycke land tidigare använt till nada. Sen har jag ägnat min ångestvår med att pyssla om den på alla upptänkliga sätt genom att addera bokashis, importera maskar och vattna den (jorden). Parallellt med detta har jag pysslat om mina plantor inomhus, skaffat av er rekommenderade produkter (tänker på Turex mot kålmask, tack läsare) och spänt väntat på dagen D, när frosten ger vika och haglet slutar ösa ner över Hälsingland. Kring nationaldagen bestämde jag mig för att den dagen var kommen. Men först en rekapitulering av mina lärdomar under våren:

1. "Odling är lätt, man stoppar bara ner lite frön och sen skördar man" är en lögn.
2. Ingen sajt, bok, YouTube-kanal eller blogg ger hela bilden på en gång. Man måste korsköra dem alla, prata med visa gamlingar, lägga upp saker på Instagram för att sen få feedback och gå med i konstiga sekter (min vän Stina Vinis koloniträdgårds-hangarounds) för att ha en rimlig chans att lyckas. Påfallande ofta känns det som att jag är med i någon form av dataspel där ledtrådar sticks till mig lite från sidan, pö om pö, som en ständigt pågående gåta.
3. Växter ska ha ljus. Men inte för mycket för då dör de.
4. Växter ska ha vatten. Men inte för mycket för då dör de.
5. Växter ska stå i [insert alla åtta väderstreck, ett i taget samt gärna kombinationer därav]. Men inte växt x, y, z, för då dör de (försök räkna ut de olika kombinationerna av den variabeln, jag har kommit fram till att talet blir oändligt).
6. Frön ska stå varmt för att gro, annars dör de. Förutom gällande växt x, y, z, de ska stå kallt, annars dör de.
7. Potatis ska gros i mörker. Förutom art x, y, z, de ska stå ljust.
8. Grönsaker ska sättas i näringsrik jord. Annars dör de. Förutom potatis, den ska sättas i mager jord, annars dör den. Sen måste man låta potatislandet vila i fem år annars angrips allt av aliens och alla dör.
9. Om man sätter potatis från vanlig mataffär, d.v.s inte certifierat utsäde med "giltigt växtpass och försluten förpackning" hotar minst apokalyps.
10. Växter ska härdas, vilket på gröna fingrar-språk först verkade betyda "vänja sig vid kylan vid utsättning" genom att bära in och ut på plantjävlarna så att de får stå och stärka sig en timme om dagen. Men sen, tack vare rådigt ingripande från Morsan, fick jag klart för mig att de även ska härdas mot ljuset, UV-ljuset. Så det är därför mina "sommarblommor" (förr om åren brukade jag med en dåres envishet ställa ut mina krukväxter i trädgården när vi åkte på semester, för att sen förvånat konstatera att de var helt gula när jag kom hem) dog. Därför behöver man fiberduk.

Okej. Så med detta i bagaget insåg jag att den här utsättningen av plantor skulle bära med sig ett gäng fallgropar. Utan att någon sagt det till mig började jag nu ana spelets regler vilket skulle göra gällande att man inte bara kan spontanblanda växterna med varandra. Man måste pussla ihop dem likt en rubicks kub så att varje växt får en matchande partner där i lådorna. Annars dör de. Och mycket riktigt, på den här sajten listas vilka grödor som trivs med vilka. För om man inte passar sig sätter man en salvia bredvid en tomat eller en jordärtskocka bredvid en potatis och då är man rökt. Haha, jag ligger steget före, odlingsbitch! Så här såg mitt pussel ut när jag efter en timme googlat klart:


Från vänster till höger: Kålplantor, besprutade med de goda bakterierna i Turex - nailed it fucka. Sen zuccini, gurka och prydnadspumpa (fråga inte). Inblandat i dessa ärtor, som verkar vara något av trädgårdens diplomater - funkar med alla. Därefter, i lådan närmast i bild, mangold, spenat, rädisor, sallad, lök.

Och nu trodde ni att jag var klar men det är jag inte. Några punkter:
- Jag har av varje utplanterad stickling även satt frön direkt i jord. Detta för att detta första år köra en kors-referens. Har jag att vinna på att joxa runt med förgrodd eller kommer direktsådd att ge samma resultat?
- Som synes har jag fäst fiberduk på insidan av glasen. Yes box, här ska inte gulas några blad.
- Nattetid täcker jag lådorna med en presenning. Över min döda kropp att en otippad frostattack ska ta död på de här. Jag var en hårsmån ifrån att lägga mitt duntäcke över hela konkarongen, men hejdade mig.
- Tomaterna fick inte plats så de står i stora krukor inne i hallfönstret. Krukor är tydligen att rekommendera med tomat eftersom "man då kan kontrollera gödslingen".


Jag inser att jag blivit besatt. Inte på det där positiva och bejakande "å-det-är-så-härligt-att-se-saker-växa"-sätt som min vän Stina Vini upplever i kolonilotten. Nej, jag är besatt på det där destruktiva, konspiratoriska sättet. Det är jag mot biologin och när jag går på vakt ska samtliga överleva, hör ni det. HÖR NI DET PLANTOR!?!

Och apropå Stina Vini. Jag hade precis lagt upp en Instagrampost om den fantastiska ekologiska växtnäringen jag fått tips om hemma hos henne. Jag hade öst på av detta i flera dagar när jag fick ett sms där hon länkar till en av dessa trädgårdsgurus som på sitt Instagram höjer ett varningens finger:

"Varning för flytande eko och kravmärkt gödsel! Flera märken är kontaminerade med rester av ogräsmedel som gör att tomaterna blir missbildade. Vanligt gödsel kan ha samma effekt ifall grödorna djuren ätit har sprutats med dessa ogräsmedel, det finns då i gödslet. Tagga dina vänner som odlar!"

Fallgropar överallt. OM jag mot förmodan lyckas med någonting denna sommar blir det den grödan som får dominera resten av mitt liv. Trial and error. Fast just det ja, man får inte odla samma sak på en och samma plats två år i rad...

Mina babies. Nu återstår bara att offra något levande till gudarna.
Hur går det för dina ev. odlingar?

Mvh/
FruEfficientBadass

Ps. Ge gärna din feedback på allt jag gjort fel ovan så att jag kan lägga dessa till min lista på fallgropar, en lista jag spottande och fräsande kommer att kverulera över på nästa fredagsdrink. D.s.

35 kommentarer:

  1. Shit att det ska vara komplicerat. Nu kommer jag nog aldrig våga prova odla något! Lycka till iallafall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mynta är okomplicerat. Och gott som te eller i drink. Doftar gott när de spridit sig över till gräsmattan och man kör över dem med gräsklipparen å.

      Radera
  2. Ounkt 1-10 gör att jag inte odlar något. Jag lyckas aldrig komma ihåg alla regler och undantag.
    Klarar av ruccola, det sprider sig som ogräs och inte ens sniglarna gillar det. Inte vi heller i de mängderna.
    /C

    SvaraRadera
    Svar
    1. C- jag har efter din kommentar inhandlat ruccola för direktsådd. Tack!

      Radera
  3. Har för första gången i mitt liv lyckats hålla växterna inomhus levande under ett par månader. Jag är fortfarande skeptisk till att det ska fortsätta så men fint är det. Plantera, njae håller mig till lite slingerkrasse det får räcka. /Mika

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Har för första gången i mitt liv lyckats hålla växterna inomhus levande under ett par månader." Haha. Kaktus?

      Radera
  4. Du har ju helt missat blommor som "drar till sig bin och dylikt" så att allt kan bli polinerat :P

    Även här finns det en uppsjö av alternativ som passar olika bra med olika växter..

    Sen ett tips om du hittar nyckelpigor försök transportera dem till dina växter (eller rent skapa en odling av dem). Nyckelpigor är biologisk-krigsföring på högnivå de dödar i princip alla typer av löss och dylikt du kan tänka dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aaaha! Nyckelpigor! Ska genast gå på jakt med håven.

      Radera
  5. Jag skulle vilja säga nja. Det är enkelt att odla MEN många av de tips som ges gör det krångligt. Vi odlar allt på friland och så på friland eftersom det är för jobbigt/meckigt att inomhusodla. Upplever också att för många plantor dör i flytten ut även om man gör enligt konstens alla regler. Tomatplantor köper jag av grannar som driver upp för många.

    Det gäller bara att hitta sorter som tål att sås på friland och då kan jag rekommendera Sara Bäckmos fröserie hos typ Odla.nu.

    Det är verkligen inte med än att göra en ränna i jorden, förvattna, lägga i frö och täcka över med jord. Vattna igen och täck eventuellt med fiberduk (det gör vi oftast inte).

    Kålfjärilar har vi och de äter en del men inte allt. När deras säsong är över tar kålen fart igen.

    Näring? Jag ber sonen kissa då och då i vattenkannan. Easy peasy.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har ni inte problem med mördarsniglar? De förstör mitt liv och gör frilandsodling närmast till en utopi...

      Radera
    2. Jo vi har en del men vi har satt snigelkant på våra pallkgragar och detta trick på våra andra odlingar

      https://gds.se/tradgarden/rabatt/snigelfri-rabatt

      Dessutom verkar de inte gilla att klättra på ohyvlat virke behandlat med roslagsmahogny som våra odlingslådor är av. Det kanske kliar på deras små magar.

      + ser jag en snigel dödar jag den skithårt, minst.

      Radera
    3. "+ ser jag en snigel dödar jag den skithårt, minst" Jag dööör. Trodde inte du gjorde sånt. Tack för pepp. Friland. Vi har inga mördarsniglar i H-land vad jag vet.

      Radera
  6. Herregud! Det är INTE lätt med odling, inte för hobbyfantaster som oss i alla fall. Vi har provat oss på gurka och tomat i år, har hört att de ska stå ute för lite naturligt vindfång om inte ska man gärna skaka på de ett par gånger i veckan för att de ska kunna pollinera sig (samt gödsel vid i stort sett varje vattning). Vi får väl se om vi lyckas! Har skördat första minigurkan för året, oh yeah!!
    I övrigt kör vi på persilja och mynta, växer som ogräs och behöver ingen tillsyn överhuvudtaget.

    Sist men inte minst har vi fått ohemula mängder basilika, sen jag snodde inte tips på instagram. Som löd enligt följande: köp en planta på valfri livsmedelsbutik, stoppa i den i någon form av vas/kruka, fyll upp det valda objektet med vatten, fortsätt vattna regelbundet (alltså addera ingen jord). Vår basilikaplanta är numera åtminstone 30 cm hög och det kommer dagligen nya små blad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "om inte ska man gärna skaka på de ett par gånger i veckan för att de ska kunna pollinera sig" Okej, eftersom min gurkplanta står i odlingslådor med vindskyddande glastak adderar jag till listan: "om inte ska man gärna skaka på de ett par gånger i veckan för att de ska kunna pollinera sig". Är det någon som vet om någon av mina listade plantor ovan behöver massage? Nätta fingrar, lillfingermassage?

      Radera
  7. Min Turex är försvunnen. Beställde i mitten av april. Leveransen försvann. Har mejlat och ringt dem varje vecka sen då. Skickat nytt, Postnord ska ha slarvat bort det. Konstigt för alla andra paket når min dörr. Men då ska detta medel finnas på riktigt..

    Får se om mina grönkålar någonsin får flytta ut då :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Linnéa, det var du som gav tipset right? Jag har ju ASMYCKET Turex så om du törs kan du maila din adress så skickar jag 3 tsk som räcker till en säsong om jag fattar det rätt. Vidare rätt kul när jag beställde den och fick ett bisarrt autogenererat mail av Wexthuset som löd något i stil med: "Tack för din beställning. Vi kommer nu att skicka dina nyttodjur. Det är önskvärt att du är hemma vid leverans så att du kan ta emot dina djur." Lite som Eric Ericsons "Korrespondens". Men sen såg jag att mailet går ut även till de som köpt maggottar, humlor (!) etc. Turex ser ut som lite brun sand ungefär.

      Radera
  8. Kunde ha skrivit det här inlägget själv. Hade en diskussion med min man bara för någon dag sen att det nog ändå inte var värt allt jobb (och pengar) som vi lagt ner för en eventuell skörd. Så mycket har redan gått snett och kommer garanterat fortsätta att gå snett. Skulle jag tipsa mig själv skulle jag säga typ: "kör på kryddor och håll dem borta från alla jäkla sniglar". Kanske sallat om man har en snigelsäker plats. Personligen är jag för kräsmagad för att jaga sniglar som en galning och sen ha ihjäl dem, det tar verkligen emot och är inte den gulliga hobbyn jag hade tänkt mig att odlingen skulle vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det bara jag som är naiv som tror att det inte finns sniglar här? För jag har aldrig sett en snigel i Hudik, än mindre en mördarsnigel. Inte så mye TBE heller. Kom till Hälsingland, landskapet utan obehagliga djur (men hagel fram till och med maj).

      Radera
    2. Jo, de har keps och sitter vid ratten i bilen längst fram i kön på E4an

      Radera
  9. Jag är så nöjd med att köpa supergoda, fräscha grönsaker från min Reko-ring. Jag blir ännu mer nöjd när jag läser det här inlägget. ;-)

    Imorgon är det dags att hämta kålrabbi, ÄNTLIGEN är de i säsong. <3

    /Fri2032 såklart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å älskar Reko-ring. Och som du säger, nu börjar grönsakssäsongen, hurra!

      Radera
  10. Vet inte om jag ska försöka tipsa eller tycka synd om - känns mest som ångest utan din vanliga lättsamma inställning och humor? Odling är inte så "svårt" (efter år av lärande), men det är otroligt många små saker och steg att göra och lära sig. Har man höga ambitioner så är det självstudier och trial and error som gäller, för ingenting kommer gratis innan man har lärt sig grunderna, och inte vet man vilka av alla "goda råd" man ska lyssna på och vilka man kan ignorera heller. Man blir aldrig fullärd, trädgården blir aldrig "färdig", och odlingarna blir aldrig perfekta. It's the nature of the beast. Vissa saker går bra, andra inte. Om ett par år kommer du förhoppningsvis kunna le åt dina första trevande steg. Utan rimliga förväntningar på sig själv, glädje, upptäckarlust och nyfikenhet blir allting piss. Växter kommer dö. Av för mycket/brist på omsorg eller kunskap, av vädrets nycker eller något annat. Så småningom blir resultatet lagom bra. Hitta inspiratörer och rådgivare som är mänskliga, villigt erkänner att de inte lyckas med allt och att det inte ens är önskvärt, och som också erkänner att det finns miljoner olika sätt att lyckas på. Jag har hittat en lättnad och ny glädje i odlingen i år. Kombinationen stora ytor, mycket hemmatid, dagliga trädgårdsrundor (med action vid behov, typ vattning, uppbindning, gödsling, snigeljakt, osv.), och idogt studerande av allt material som Sara Bäckmo har producerat var det som gjorde det. Dessutom börjar jag gå ur alla odlingsgrupper på Facebook för stämningen suger... det är som att försöka diskutera barn eller husdjursuppfostran - massa människor som tycker att deras sätt är det enda rätta, att allt ska vara perfekt (enligt dem) för annars är man en dålig odlare/förälder/djurägare, osv.

    Jag sådde mina första tomater typ 2015 och har genomgått alla faser av frustration, och det är först nu jag känner att jag börjar behärska *vissa* grödor. Vissa har jag inte lyckats med än. För vissa andra vet jag bara hur jag ska få dem att överleva men inte mer än så. För ytterligare andra börjar jag få kläm på hur jag ska få dem att växa *bra*, och för just tomaterna börjar fokuset skifta till att dessutom maximera skörden. Det finns oändligt många saker att haka upp sig på för ett fd. prestationsfreak som jag. Saras odlar- och livsglädje smittar dock av sig, och i takt med att jag har hittat mitt eget fotfäste och kan sålla bland informationen så blir det lättare och lättare. Jag jämför ibland med ridningen - jag lade mycket mer tid på att läsa än att göra i början och det gav resultat. Att sedan hitta det sätt som passar just mig och mina odlingsplatser tar flera år. Min glädje är direkt beroende av hur mycket kompetens och erfarenhet jag samlar på mig. Ärligt talat har det varit ett genombrott på alla plan för mig som alltid vill att saker ska gå fort - för att bli bra på något så måste jag lägga ned vad som känns som mycket tid. Göra och göra om. Att acceptera det har varit det svåraste. Och att våga stå för att jag vill att vi ska bli självförsörjande på grönsaker. Folk som dömer, tycker och fördömer får man tydligen stå ut med, som alltid. Samtidigt som man tacklar alla utmaningar som man själv har satt upp för sig själv. Kämpar för genombrotten som gör att det blir roligt. Vi måste tillåta oss själva att vara nybörjare. Vara snälla mot oss själva. Principen frö i jorden till mat på bordet är enkel, men kompetensbanken och allt man måste (miss)lyckas med innan man kommer dit är en helt annan femma.

    Ingenting som är värt att göra är enkelt, men om ingen del av odlandet (inte ens hoppet om framtida resultat) är ens lite roligt, fascinerande eller intressant så skulle jag säga att det kanske är dags att testa någon annan hobby? Som moderna människor så har vi ju lyxen att kunna välja vad vi vill göra. Dessutom verkar vi vara förprogrammerade att tro att allt ska vara lätt eller så är det helt omöjligt, utan mellanting. Svennebanan vs. ekonomiskt oberoende comes to mind, men vi är ju smartare än så ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack VIlla Lugnet för din långa och kloka kommentar. Jag tror du slår huvet på spiken: "Ärligt talat har det varit ett genombrott på alla plan för mig som alltid vill att saker ska gå fort - för att bli bra på något så måste jag lägga ned vad som känns som mycket tid. Göra och göra om. Att acceptera det har varit det svåraste." C'EST MOI! Herregud, jag har läst typ en bok, snabbscrollat den h'är Bäckmo alla talar sig varma om och nu jävvelen ska det bli resultat. Och så blir det inte omedelbart stora fång av egenplockade grödor i en vackert bunden korg, så som jag minns att min mormor håvade hem när det begav sig. Jag ska se det som en övning kanske, en sorts - hua - mindfulness (en hobby jag också var tvungen att ge upp, tillsammans med meditationen på grund av uttråkning). Tack!

      För övrigt: "Dessutom börjar jag gå ur alla odlingsgrupper på Facebook för stämningen suger... det är som att försöka diskutera barn eller husdjursuppfostran"

      Bästa kommentaren! Tur man har blögga, alla andra fora gör mig irriterad.

      Radera
  11. Som med grammatik, finns alltid undantag... Därför ger jag mig varken på språk eller odling men kul att följa med i resan. Försökte mig iof på en liten kryddväxthylla i köksfönstret, planterade om butiksköpt citronmeliss, koriander och basilika, de stormtrivdes och allt var frid och fröjd i ca 2 månader tills jag en dag skulle rensa blad i citronmelissen och i jorden kryllar, myllrar ja formligen exploderar fram små små vita marodörer som jag plötsligt ser överallt på fönsterblecket. Inte tu tal om att skörda bladen inte, jag hävde ned rubbet i soporna och skurandes köket från topp till tå lovade jag mig dyrt och heligt "aldrig igen!" En insekt är ok, ett mindre gäng också men kryllar det, ja där går min gräns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som att du beskriver min kompost förra året. Likmask. Men där har jag lyckats i år, bokashi! Jag kanske inte är någon mästare på att få saker att leva, men jag är, liksom IGMR och hans snigeldödande, en jäkel på att få saker att ruttna! Förlåt, "fermentera".

      Radera
    2. Huva huva, Kommer kunna skörda din egna surströmming framöver?

      Radera
  12. Jag skrattade. Förlåt, men du skriver så sanslöst bra, och då har du ännu inte börjat evighetskriget mot glupska rådjur.

    //Ingolf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får skratta. Skadeglädje är den enda sanna glädjen. Rådjur. Vi har en stam om cirka fem hundra rådjur i närheten, men det var av den anledningen jag instruerade min man att sätta glas på lådorna. HA!

      Radera
    2. Kan det bli bättre än när rådjuren går fram frivilligt inom skotthåll, jag menar rådjursstek är utsökt!

      Radera
  13. Grönkål, spenat, ruccola, squash och sockerärtor växer på. Mangold och morötter på väg upp! Stadsodlar på gården i några Ikealådor och krukor... Jag är nästan helt okunnig. Går och grunnar på om grannarna skulle märka om jag vattnar med lite guldvatten...

    SvaraRadera
  14. Klockrent inlägg- som vanligt! Och så många kloka kommentarer. Hög igenkänning. Så mycket känslor kring detta med odling. Att stå ut med att vara dålig och misslyckas, och tänka att man kanske kan lära något av det. Lättare sagt än gjort... Och som någon kommenterade, förrutom all tid man lägger ned så kostar det ju dessutom en del. Vi kommer inte gå plus direkt.
    Senaste lärdomen fick jag igår när jag upptäckte en råtta i vårt växthus i (centralt radhusområde) där vi grävt ned bukashi i odlingslådor. Bad idea. Sov inte många timmar inatt.

    Ps: Missade att kommentera inlägget om Fire-träffen. Ville bara tacka igen för det fina arrangemanget. Skäms fortfarande för att jag inte hade med något till värdparet. Hoppas jag får chans att gottgöra detta någon gång i framtiden.
    /Frugala foxen

    SvaraRadera
  15. Haha, hatkärleken. Jag älskar att odla men jag skulle inte säga att det är riktigt för avkopplingen jag gör det. Inte första delen av odlingssäsongen. Jag är lite av en prestations sucka så varje år jag stoppar ned frön känner jag en liten stress och hopplösthet, hur SKA de här småfjuttarna kunna bli en planta. Min belöning och tillika avkoppling kommer sen när det är frodigt och jag mysvattnar en fin morgon eller kväll i flipflops (el Nokia depending on typen av sommar).
    Inget i lådan närmast behöver du förgro, jo löken kanske om det är purjo, det andra kommer som skott när de väl buttas i jorden. Å, jag har glömt köpa Turex. Om du har någon mer tesked att sälja kan jag komma och fixa eventuella rådjursproblem när de blir lovliga!
    När du fått muncha din första egenodlade brocolli kommer alla vedermödor vara glömda. Som att föda barn och vara gravid typ. Man avskyr ju inte ungen när det väl är klart. Samma med odling, ett jävla meck i början, asgött sen.
    Morsan
    Morsan

    SvaraRadera
  16. ...och sedan när du efter allt slit skördar dina morötter, rödbetor och potatisar kör Coop rotfruktsvecka och säljer motsvarande för typ 3:90kr/kg...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, typ så! Därför odlar jag inte gul lök tex, för billig att köpa. Men morötter går inte att köpa, som har samma vidunderliga smak som de jag odlar. Går inte jämföra.
      Morsan

      Radera
  17. "Morsans morötter", jag hör varumärke comin' up.

    SvaraRadera