Projekt odlingslådor

Intressant att notera trenderna i samhället i kristid. Stefan Lövbiff vinner popularitet på walk-over, vi hamstrar byggvaror, börjar baka surdeg, komposterar (har själv blivit biten av bokashiflugan) och odlar som aldrig förr. Det är som om vi kollektivt försöker teleportera oss tillbaka till den gamla goda tiden och jag har, som jag tidigare nämnt, tagit ett rejält omtag kring detta med odling. Jag har ett mycket dåligt track record på området, minus några enstaka potäter, men i år är det allt eller inget. Bidragande till motivationen är att jag fick veta av Åsa A att det kan komma att bli grönsaksbrist till hösten. Inte för att corona tar död på grönsakerna, utan för att gästarbetarna, som plockar våra grönsaker, kanske inte kan ta sig hit. Thus, mitt hörn av späda plantor i TV-rummet:

Växterna som inte ser så späda ut är dessvärre fuskköpta tomatplantor från Lidl.

I påskhelgen byggde min fantastiske make också ett antal odlingslådor längs med en del av fasaden. Här huserade tidigare en tragisk liten rabatt som inte gjorde någon glad, och min kravsepc (i den mån man kan ge en sådan till någon som lägger in 16 mantimmar gratis mot en klapp och en och annan Finkbräu) var att de skulle vara långsmala och höga. Detta för att vara lätta att jobba i OCH att djupodling enligt utsago ger mer skörd. Dessutom - och detta är nyckel - hamnar lådorna två meter ifrån vattentappen till trädgårdsslangen vilket gör att det kommer att bli minimal tröskel att vattna dem (tror att det är där skon klämt tidigare år, jag pallar inte gå med vattenkanna kors och tvärs).

Det fina var att han använde säkert hundra år gammalt virke som legat på logen samt lite gamla innerglas från gammelhuset, så den enda kostnaden var lite reglar och en bytta falu rödfärg (och där köpte jag givetvis den generiska "slamfärg" som enligt mig är lika bra minus att den inte har "Falu" skrivet på burken).

Allt gifte sig perfekt. Den bit av gräsmattan jag grävde upp en bit ut till vänster finfördelade jag och stoppade in i skarven mellan lådorna och ordinarie gräsmatta. På så vis gömde jag den transparenta plastflärpen som jag på IGMR:s inrådan klätt insidan av lådorna med i syfte att öka livslängden. Nu är de runt 80 cm höga och när man stänger glasen blir det en ventilationsspringa på några centimeter. Jag fixade en sorts grova lås av trä så att man kan öppna upp glasen i sommarhettan alt. när grönkålen växt sig meterhög dregel dregel. Två dagar tog det hela och kanske en livstid av vegetabilisk förnöjelse?

Jag gjorde också något jag vanligtvis inte gör. Jag bad om råd. Jag konsulterade fem badass growers omkring mig: IGMR, svärmor, Stina Vini, min konstnärliga ledare och Åsa A. Koncentratet av deras visdom lyder:

1. Bygg på höjden. Djupodling is the shit.
2. Gör fina lådor som du kommer att gilla att ha i din trädgård, länge. Sätt reglarna på insidan, måla i fin färg. Om du vill täcka med glas: Skaffa vackra gamla innerglas, inte växthusplast. I vårt fall var det viktigt att lådorna skulle smälta in med huset som är från tidigt 1900-tal.
3. Gräv även en bit ner under själva ramen för ytterligare djup. Jag uppskattar att det totala odlingdjupet blir dryga metern, vilket är nyckel. Stefan Sundström menar i Stefans lilla gröna att djupolding kan ge runt fyra gånger mer skörd. Nu tror jag inte att jag kommer att lyckas med detta, men kanske får jag en normalskörd i alla fall, och inte de där Barbiemorötterna jag tidigare fått fram?
4. Klä insidan med plast så håller lådorna längre.
5. Luckra upp jorden i botten med en hacka.
6. Fyll med ett lager grövre grenar och kvistar.
7. Addera övrigt trädgårdsskräp av typen uppkrattade löv, småkvistar, gräsklipp, fjolårsäpplen, mossa. Själv fick jag ta hö från grannens övergivna lada. Enligt experterna kan man köra så här upp till 70% av låddjupet, men i skrivande stund har jag bara kommit halvvägs (har ändå öst i sju säckar trädgårdsmög):

8. De sista 20 centimetrarna bör vara jord. Jag har sparat lerig fuljord från utgrävningen som jag tänkte blanda med några säckar köpejord samt resultatet av min framtida bokashikompost. Eftersom jag bor i Norrland tänker jag inte sätta ut mina späda plantor förrän till tidigast slutet av maj så jag har lite tid på mig att skapa bokashijord, återkommer till det i ett kommande inlägg. Men det går som sagt bra även med bara köpejord, enklaste sorten som du köper 4 för 100kr på Byggmax.

En i min expertpanel brukar förädla jorden genom att låta ett bildskönt barn pinka i vattenkannan då och då (spädes 1:10) men jag inser att det måste vara just ett sådant upplägg för att det inte ska ta udden av den fräscha primörkänslan. Den dagen jag ertappar min man med att slå en drill i lådorna blir det skilsmässa.

Om du varken har tid, lust eller plats att bygga lådor, eller som jag - hatar att gräva - fick jag ett par bra tips av Åsa A:

1. Lägg ut sättpotatis direkt på gräsmattan.
Häll över en hink jord på varje.
Fortsätt täcka med vad du har: löv, halm, gräsklipp etc under sommaren.
Blev utmärkta potatisar - utan minsta spadtag.

2. Lägg tidningar på gräsmattan. Skyffla ev över lite löv, små kvistar eller annat trädgårdsskräp. Jord på toppen. Nu har du fått en upphöjd bädd på ca 15 cm. Första sommaren odlar du saker med korta rötter, t ex dill, persilja, sallad, rädisor. Sommaren därpå har tidningarna och grässvålen luckrats och du kan plantera vad du vill.

Va? Vavavavava? Och för dig som bara har lägenhet: Odla ärtskott i glasslådor (ställ dem gärna i anslutning till element, de gillar värme), plocka ur ett par chilikärnor och sätt i en kruka (mina kom upp på rekordtid och är kraftiga och fina vilket är lovande), odla krasse på hushållspapper, potatis i odlingssäck på ev. balkong. Bara fantasin sätter gränser (och närhet till butik där du kan köpa jord förstås, även om jag förstått att potatis går utmärkt att sätta i just halm som är lättare att bära hem från Arken Zoo om man nu inte bor i rural miljö där folk kastar halm efter dig). Och tidningar hämtar du förstås på återvinningen.

Har du några odlingstips inför nödåret anno domine 2020?

Mvh/
FruEfficientBadass