Learning Fee

En morgon i slutet av maj låg jag i sängen och drog mig och i brist på annan stimulans gick jag in på de två äldsta barnens konton för att se vad de sprätt iväg sina små månadspengar på. Mellanbarnet hade småposter på 10-30 kronor, samtliga till olika second hand-butiker och enstaka kiosker, d.v.s. helt tweenie-compliant. Men hos äldsta barnet, the money hoarder, hade det dragits 900 kronor till något med det suspekta namnet "Skillshare". Orkar inte gå in på vad de sysslar med, klicka här om du vill veta mer och bli lurad. Barnet hade givit sina kontouppgifter för att få tillgång till två gratisveckor utan att fatta (läsa) att det dag 15 skulle dras en hel årsavgift i förväg.

Vad är skillnaden mellan en seriös webbtjänst och en oseriös? Jo, Netflix, YouTube premium, Spotify etc. drar en mindre avgift månadsvis med möjlighet att när som helst säga upp tjänsten. Företag som Skillshare och de där ukrainska ritmallarna vi sprätte iväg femsiffrigt på för ett par år sedan, tar betalt kvartal, ibland ett helt år i förväg. Min femtonåring var förtvivlad - där rök nästan hela saldot. Plus att tjänsten verkade usel och ännu inte använts, bara legat där. Om "Skillshare" varit lite blurriga med sina betalningsvillkor (låg i vanlig ordning inbäddat i spaltmeter av pytteliten text) var de väldigt tydliga med sina återbetalningsvillkor. "No refunds of premium membership fees. Or any other fees." Assh*les. När jag avslutade abonnemanget fick jag frågan: "What have you learnt today?" och då, lyssna på min gruvliga hämnd, skrev jag: "Not to use this scam app ever again". MOHIHAHE nu kommer de allt ligga sömnlösa. NOT! Det här är ju deras affärsidé och min sura kommentar hamnar säkert på "hit list" på kontorets great wall of success på ännu en sucker vars barn godtroget gått in i en fri testperiod.

Jag förde omgående över 900 kronor till mitt barns konto igen och sa som det var: Ja, det här suger. MEN! Se det som en learning fee. Mindre nogräknade företag på Das Interwebz, d.v.s. typ alla som skramlar med fria testperioder och inte är världskända och riktiga bolag, kommer att vilja lura dig. Det är utgångsläget. I framtiden, avstå. Och om tjänsten verkar helt oemotståndlig, läs noga igenom användarvillkoren, låt mig och pappa hjälpa dig om du vill. Men lämna aldrig ut dina kortuppgifter till ett företag som inte känns hundra procent seriöst och har en riktig affärsidé. Och jag såg att polletten trillade ner innanför de rödgråtna kinderna snif.

Detta inträffade dagen efter att jag lyssnade på min nyfunna hatkärlek Spark Joy Podcast och ett avsnitt där en gäst berättade om garderobsrensningar och hur hon såg sina garderobsmissar inte som misstag utan som "learning fees". Exempelvis den jättesnygga röda klänningen som trots perfekt snitt hängt oanvänd i två år. Varför? Hon klär inte i rött. Lärdom: Köp aldrig mer rött. Och ge bort klänningen. Eller: Ett par assnygga Pradaskor på rea. Men ½ storlek för små, därmed aldrig använda. Lärdom: Köp aldrig skor i fel storlek, oavsett deal. Just de här skorna hamnade sedan i skyltfönstret på den lokala typ Myrorna och hon erfor varje gång hon passerade inte nederlag, nej nej, utan glädje: Se, mina skor hamnade i skylten! Och nu kommer de att komma till glädje både för någon med något mindre fötter SAMT välgörenhetsbutiken. Totalt skifte i attityd. Den stora bonusen för hennes del är två: Mer rymlig, ändamålsenlig och inbjudande garderob. OCH hon har lärt sig att aldrig mer begå samma misstag. För begraver du misstagen längst in i garderoben och låtsas som att de inte hänt, kommer du att gå i samma fälla om och om igen vilket i slutänden kommer att kosta dig mångdubbelt mer. Och skornas värde är ju redan nere i botten eftersom du köpt dem, det är ju inte så att de på något magiskt sätt får tillbaka pengarna bara för att du plågar dig i dem ett par gånger per år. Möjligen kan du sälja dem för en bråkdel av inköpspriset, men du kan lika gärna passa på att känna dig god och ge dem till välgörenhet.

Jag har säkert jättemånga exempel på learning fees från mitt liv. Grejen är att jag inte på rak arm kan komma på dem, troligtvis för att jag i samma sekund som jag rått bot på mitt misstag genom att göra mig av med dem, även valt att inte ägna mer energi och tankekraft åt dem. Vad jag vet är emellertid detta: Jag köper aldrig något som jag inte är helt säker på att jag älskar. Verkligen älskar. Är det kläder är kriteriet att jag vill ha på mig plagget samma dag och aldrig kliva ur det. Gäller det tjänster ska det väääldigt mycket till innan jag signar upp på något. Tog exempelvis två testveckor HBO här i våras. Men efter en dryg veckas bulimisk seriekonsumtion kände jag bara: Okej, ännu ett lass serier som aldrig tar slut och vars dramaturgi initialt känns nydanande men efter ett tag mer och mer liknar den i Lost, med enda syfte att hålla mig fokuserad länge nog att gå in i nästa betalperiod så nej tack.

Har du några learning fees att dela med dig av? Snälla snälla snälla?

Mvh/
FruEfficientBadass