Jag dödar släktens bråte

Jag skrev ju nyligen om en städserie på Netflix och ett avsnitt som fick det att vattnas i mun (inte helt sunt men sant) var där de fixar iordning en familjs garage från totalt kaos (ink. aska från kremerade husdjur bläk) till ett vackert gym (med förvaring). Jag längtade så efter att göra något liknande tills jag insåg att jag HADE ju ett nästan IDENTISKT projekt, bara det att jag förträngt det. Loppisen. 

Bakgrund: I min släkt slänger man inget. Man spar på det, ofta i ett källar- eller vindsförråd. När förrådet hotar att brisera flyttar man det till "landet", det vill säga mitt nuvarande hem. Sen väntar man på att sakerna ska försvinna i tomma intet, vilket inte händer. Och då tar jag tag i det. Genom löpande rensning har jag befriat två rum i vårt boningshus från mög, samt lättat på trycket i samtliga skåp, lådor och andra förvaringsutrymmen. 

För cirka fem år sedan kom jag på idén att ha en gårdsloppis i ett utrymme i "gammelhuset", d.v.s. den parstuga som för cirka åtta generationer sedan fungerade som bostad men som nu är någon form av kombinerad verkstad/soptipp. Första två åren sålde vi rätt bra, ungefär för vad en tjänsteman tjänar under två arbetsdagar. Men nu återstod bara bottenskrapet och inget var sådär vackert färgkoordinerat längre, bara en röra som krypit längre och längre ut på golvet. Nedan före/efter-bilder efter varandra, lyckades ej få till bildtexter i det nya Blogger-gränssnittet:


Hela loppisen efter








Jag har alltid tänkt på kvarvarande prylar som saker som barnen kan plocka av när de flyttar hemifrån. Som ny student i korridor kanske du inte vill investera i finporslin eller ens porslin. Då finns det en del de kan fynda här. Jag upptäckte exempelvis att vi hade tre trattar och fyra sockerströare. Och sjutton vaser och dubbelt så många blomkrukor. Värmeljushållare ska vi inte prata om, vi skulle kunna ha grekisk-ortodox midnattsmässa på varsitt håll i vår familj, utan problem.

Min ursprungstanke var alltså inte att göra mig av med något, men att strukturera upp prylarna och packa dem i flyttlådor för att få mer yta och undvika smuts (det regnar skräp från taket). Men när jag väl började nysta i projektet stod det klart att här behövde slängas. Vad behövde slängas? Ja, inte vet jag, kanske...


...en figurin i form av dekapiterad Krösa-Maja (och hennes vapendragare - en otäck fårskinnsgubbe med armar alldeles för små i förhållande till kroppen)...


...eller en lila porslinsåsna med obehagligt stirrande blick som förföljt mig sen barndomen. Har någon någonsin gillat den? Oklart. 

Samt cirka 200 kilo mässingsgods och ett stort antal objekt i näver - ett material som aldrig, och jag menar det, aldrig kommer att bli trendigt igen. Gör det det kommer jag att gråta blod för jag gjorde mig av med enorma mängder. Minnestallrikar, gamla kläder, fula dukar, obegripliga objekt, skitiga trasmattor, ej kompletta pussel, ej fungerande dammsugare och espressomaskiner (två av varje för säkerhets skull), vinställ till bag-in-box (c'est classe!) et cetera. 

Metoden var enkel. Jag åkte till byggvaruhuset och köpte tio flyttkartonger. Sen torkade jag hastigt av de saker jag ville spara med en dammtrasa och sorterade dem i grova kategorier. En låda för "tallrikar, skålar", en för "koppar, glas", en för "kastruller, kastrullunderlägg" (en omfångsrik kategori btw), "belysningsrelaterat" osv. När jag paketerat det jag ville ha kvar var det en lätt match att hiva ut resten på gårdsplanen. 

Då kom mina föräldrar på besök. Det var som ett sociologiskt experiment att se dem rafsa igenom sitt redan deporterade junk för att rädda det som räddas kunde. Som med barn vars leksaker roterats upp på vinden under ett kvartal (fast nu handlade det om ett kvarts sekel). Mig kan det kvitta, bara jag slapp ha kvar prylarna. Resten, som mina föräldrar inte fick in i bilen, såg ut så här:


Men då inkluderade jag även sommarens skräpsäck från verkstaden samt missfärgad textil inifrån huset och lite annat vardagssläng av typen gamla batterier och glödlampor. Några punkter:

- Jag har nu, efter 44 år i livet, en enda plats för krukor. Tidigare hade jag ett större förråd på torkvinden, ett utanför hönshuset och ett i loppisen. Nu tronar alla krukor uppe på torkvinden. Förutom stora utekrukor som står inne på loppisen. Som ju inte är en loppis längre, men jag kallar det det ändå eftersom jag vant mig vid att kalla utrymmet för det. 

- Rummet kan nu användas på ett mer ändamålsenligt sätt. Förutom förvaring finns där ett dedikerat utrymme för långfärdsskidor så att de inte behöver stå inne i barnets sommarateljé i samma hus. Samma sak för fiskeredskap. Vi får också gott om plats att förvara utemöbler här, istället för att under stort mankemang knöla in dem under huset. Säkert bättre för möblerna också.

- Vidare finns så pass mycket golvyta att jag utan problem kan använda rummet till exempelvis målning av andra möbler. Jag hittade dessutom ett stort plaststycke som kan läggas ut för sådana projekt. 

- Jag gjorde mig slutgiltigt av med gamla böcker. Nu har jag inga böcker förutom det fåtal som står i hyllan i vårt TV-rum. Och barnböckerna på plan 2. Det känns grymt. 

- Jag har stenkoll på vad vi har eftersom jag skrivit detaljerade innehållsbeskrivningar på alla lådor.

- Jag hittade några saker jag behövde i vanliga huset: Ett presentband, tomma plastpåsar att ha som soppåsar, ett skrivbordsunderlägg och en vit linneservett som jag ska tvätta och börja använda. 

- Vi har nu ett dedikerat utrymme till grillen och grillrelaterade prylar såsom grilltändare, tändvätska, engångsgrillar och grillverktyg. Tidigare ställde vi in grillen precis innanför dörren, eftersom det var så knökat med prylar överallt, och grillredskapen spreds som rön för vinden. Men nu har grill sin egen lilla hörna, en grillhörna.

En dag tog det att rensa ut, sopsortera och sopa rent i rummet. En dag tog det att åka till tippen (två resor). Jag är så sjukt nöjd över att jag företog mig det här projektet. Flyttkartongerna kostade 200 kronor, bensinen gick väl på en femtiolapp och min tid är värderad till runt 10kr/h, så det var på det stora hela ett väldigt prisvärt projekt. 

Men detta och sparande då? 

Inte så mycket koppling där, är jag rädd. Mer än att jag blev smått illamående av att se möget och blev ännu mer förtjust i min livsfilosofi att inte handla så mycket. Och naturligtvis potentiellt sparad krona i framtiden eftersom jag nu vet att jag inte behöver köpa varesig vinställ (har två) eller badmintonracket (vi har åtta) om andan skulle falla på. 

Ni som följer mig på Instagram såg hur jag rensade ut verkstaden i slutet av september och där hittade jag en bruksanvisning till ett boulespel. Vid loppisrensningen hittade jag själva boulespelet. Bara en lika störd person som jag kan förstå tillfredsställelsen i att peta in instruktionshäftet i den lilla bouleväskan. Och jag spelar inte ens boule. 

Har du någon riktig surdeg du går och drar på?

Mvh/
FruEfficientBadass

28 kommentarer:

  1. Surdeg? En hel 3-rummare i stan som jag knappt använt på 10 månader! Fortsätter covid i den är takten så blir det bara lättare att rensa ut den och flytta ut i obygden till gubben. Får se vad som händer till sommaren, inte så ekonomiskt att lägga 80 000 kr per år på en brevlåda och ett stort förvaringsutrymme.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara gör't! Om du absolut behöver livrem kan du väl krympa utrymmet till en etta i en övergångsfas?

      Radera
    2. Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i förhållande med Anderson i flera år, slöt han med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag lovade men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformell som skulle kunna hjälpa mig att ge en trollformel för att få tillbaka honom men jag är den typen som aldrig trodde på trollformler, jag hade inget annat val än att prova det, jag mailade spell caster, och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara okej före tre dagar, att mitt ex kommer att återvända till mig före tre dagar, han kastade trollformeln och överraskande den andra dagen var det runt 16:00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom. Det var så vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har ett förhållandeproblem, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda riktiga och kraftfulla trollformeln som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan skicka honom e-post om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat ärende.
      1) Love Spells
      2) lösning och botemedel mot all sjukdom
      3) Växtbaserade botemedel mot någon sjukdom / sjukdom
      4) Äktenskapstavlar
      5) Graviditetsförtrollning
      6) Breakup Spells
      7) Döden
      8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
      9) vill tillfredsställa din älskare
      10) Lotteri
      Kontakta den här stora mannen om du har några problem för en varaktig lösning
      via {drogunduspellcaster@gmail.com}

      Radera
  2. Näverslöjd är helt klart trendigt igen. I vissa loppisfyndar och retrokretsar. Men snyggt blev det och jag har ett garage fyllt av bråte och bör kavla upp ärmarna på måndag.
    Vänligen från Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du har Netflix kan jag rekommendera just garageavsnittet av HomeEdit.

      Radera
  3. Imponerande arbete! Det är en fantastisk känsla när man lyckas frigöra ett utrymme för att använda på ett sätt som skapar livskvalitet.

    Själv lyckas jag bara med det i små utrymmen än så länge tex en låda eller hylla men även i så liten skala kan det resultera i stor glädje.

    Mitt egna stora och skräckinjagande projekt är källarförråd. Kanske det börjar bli dags....

    PS. Jag tycker åsnan verkar cool. DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "PS. Jag tycker åsnan verkar cool. DS." Rätt tempus: Den VAR cool, nu är den troligtvis kross på någon landfill.

      Radera
  4. Vad duktig du är! Jag är lite latare och tycker det är en hel dags arbete att rensa nattduksbordet. Men det är inte en hokus pokus-stol som du kastat va? De är ju poppis på riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du menar den senapsgula plaststolen med brunt galonsäte är det säkert en "hokus pokus", köpte den begagnad för tio år sen. Dessvärre gillar mössen innanmätet så den är inte så fräsch. Ingen har i alla fall nappat under de tre år vi hade loppis.

      Radera
  5. Önskar att jag aldrig sett den där åsnan.
    /Ebba

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är som The Ring, när du väl sett åsnan är du kontaminerad 4life (eller i alla fall i sju dagar, tills du dör en gruvsam död).

      Radera
  6. Det ser allergent ut! Bra att du huttade! Sinnesfrid, headspace och att få vara nöjd att blicka ut öfver blottlagda golv.

    Trevlig helg EB!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag låtsas att jag förstår skånskan och önskar en trevlig helg jag å.

      Radera
  7. Usch,sjukliga lumpsamlare

    SvaraRadera
  8. Åhh tillfredställelsen! Snyggt.

    Jag har/har haft två projekt:

    - Brf:en som vi bor i ombildades för 10 år sedan men är en fastighet från 1935 i ett område som varit ofashionabelt och socioekonomiskt eftersatt sen 60-talet skulle jag gissa. På vind och källare har förråden stannat i tiden efterhand att hyresgäster lämnat efter sig saker pre-ombildning, och endast tafatta försök att tömma har gjorts (VEM bestämmer sig för att tömma typ 7 förråd och lämna kvar 20 förråd med skräp?).

    Jag har under hösten inventerat samtliga förråd så att det är tydligt vilken innehavare som har vilket förråd. Alla förråd som behövde tömmas fick en klisterlapp med ett rött KRYSS. Förrförra helgen var det dags! Vi anlitade en firma som tömde alla förråden.

    Det var så tillfredsställande, men mängden skräp... Det sorgligaste jag hittade var en julklapp som inte ens var öppnad, förstod sen när jag öppnade den att mottagaren inte gillat de andra delarna i servisen och därför inte bemödat sig att öppna alla delar. I övrigt fanns det 5+ resårmadrasser, 5 gästsängar, däck en masse, solarium, soda stream-flaskor från typ 70-talet. Väldigt lite att rädda tyvärr. Förväntar mig en guldstjärna från Räddningstjänsten då vi minskat risken för vindsbrandskatastrof avsevärt.

    - Andra projektet är min mors vindsförråd. Längst in finns mina barnvagnar, alltså som jag själv nyttjade i slutet av 80-talet. Det finns en plan men en källarbrand kom emellan (inget brann upp men behövde flyttas bort pga sanering: prima VHS-band med Disneyinnehåll, verktyg samt LP-skivor hittades inlåsta i brandsäkert skåp - min pappa had his priorities straight som man säger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "prima VHS-band med Disneyinnehåll, verktyg samt LP-skivor hittades inlåsta i brandsäkert skåp" Haha urkul. Du får guldstjärna av MIG i alla fall för den altruistiska orkestreringen av vindsrensningen i brf. När man hör om den där ouppackade servisen blir man tacksam för nutida uppfinningar som Tradera. Den servisen hade legat ute på juldagen om jag varit mottagaren. Sparande av oönskade gåvor, så värdelöst. Fast man blir ju nyfiken på bakgrundshistorien: Någon gång måste ju mottagaren signalerat att den, eller någon, servis varit önskad eftersom givaren så ihärdigt fortsatt.

      Radera
    2. Jag har hittat på en historia för att ge den stackars servisen mening. Tänker mig att julen 1998 (framgick av tidningspappret i inslagningen) så har en mormor tänkt att ett barnbarn av kvinnligt kön, nyss hemifrån flyttad, var i skriande behov av en servis. Barnbarnet, boende i en sliten men vacker 30-talsetta med originalkök, blev ytterst besviken på det gräsliga blommönstret. 1998 var det lergods som var flavour of the day om jag inte minns fel. Sorgset slängde hon ned allt i källaren och råkade "glömma" den förfärliga servisen när flyttlasset gick. Inte en tanke har ägnats åt julklappen sen dess.

      Jag räddade några delar. Vet inte vad jag ska göra med dem.

      Radera
  9. I min släkt slänger man inte heller någonting. Inte ens om det är "bara lite" trasigt! Minns när jag hade flyttat hemifrån och skaffat två stolar till min balkong. När jag berättade det för pappa så frågade han argt varför jag i hela världen inte sagt till så hade jag kunnat ta korgstolarna som står på vinden i villan. "Vilka korgstolar?" undrade jag, för jag hade inget minne av att det fanns några där bland allt annat uppstaplat bråte. Sen kom jag på det: "menar du de där gamla trasiga, vita som inte går att sitta på eftersom de blivit helt sneda efter att stått ute i 20 vintrar?"
    Ja just det, precis dom var det!
    Ungefär 20 år senare så var de fortfarande kvar på vinden, "för de står ju inte i vägen". Men jag slängde dem på eldningshögen då.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Ungefär 20 år senare så var de fortfarande kvar på vinden, "för de står ju inte i vägen". Föräldrarnas vägar äro outgrundliga. The hoarder generation.

      Radera
    2. Ja, mycket konstig generation. Min farmor, född 1913, hade ingenting i sitt förråd och köpte aldrig nåt nytt. Hur kunde det gå snett på en generation? Jävla folkhem.

      Radera
    3. Är nog inte alla som levde asketiskt i generationen födda pre-folkhem. Min farfar född 1916 hade ett 2,5 planshus med källare och garage fyllt med auktionsfynd, bra att ha snickerigrejor och diverse bråte när han dog. Förutom detta var lantstället, en gammal gård med 6 byggnader, fyllt med saker. Bland annat kanske 10-12 icke fungerande kyl/frysar som ställts i ladan efter att de bytts ut från hyreshuset han ägde en gång i tiden. Syfte, det är bra skruvar i såna.. 7-8 tv-apparater låg bakom smedjan.. Ladans och magasinets två våningar vardera var givetvis fyllda. Varannan söndag var han på gudstjänst, de andra åkte han på auktion - kom alltid tillbaka med saker.

      Radera
    4. Ja det är klart, även den generationen hade minimalister och hoarders. Man fyller kanske det utrymme man har? Farmor bodde aldrig större än en tvåa och tyckte en etta hade räckt när hon var själv.

      Radera
    5. Till pappas försvar ska sägas att han var barn under 2:a världskriget och kom till Sverige av en slump vid krigsslutet utan någon packning. Farmor bestämde impulsivt när de var i stan i ett annat ärende "nu åker vi". Så för honom är allt gammalt värdefullt. Men samtidigt så har vi bekanta som var lika tomhänta när de kom hit som just av den anledningen är väldigt duktiga på att rensa bort saker de inte vill ha, eller sånt som är trasigt.

      Spargrisen

      Radera
  10. Alla gamla grejer som du har försökt att slänga, kommer att dyka upp igen när du ska tömma dina föräldrars boende, det har hänt mig. Vet inte hur många grejer som jag har hittat hos en nära anhörig som jag har försökt att göra mig av med, allt kan vara bra att ha enligt denne som är nittio år och planerar för framtiden. Min käre släkting har en stark tro, har försökt att säga - i ditt nästa liv kan du leva på luft och vara helt lycklig, mätt och tillfreds utan att ha med dig en enda pryl. Gud fixar bara nästan allt tydligen... Bäst att få med sig tre skruvdragare, gamla dammsugare och en del annan bråte ifall att./Elsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hu, den där åsnan var hemsk, varför köper man en sån, var det för att man ville skrämma barnen? På en Hälsingegård finns det väl både små illvilliga tomtar och knytt som man kan skrämma barn med, varför var man tvungen att införskaffa förstärkning?/Elsa

      Radera
  11. Jag har tyvärr en fyrarummare plus förråd ganska full med surdegar... Ett knökfullt förråd, flyttlådor i vardagsrummet sedan snart 6 år (de delar av mammas dödsbo som jag vill ha kvar och inte vill förvara i källaren, de får inte heller plats där). Försöker rensa ut annat i skåp och lådor för att sedan kunna packa in prylarna från flyttlådorna där, det är som det där 15-spelet där man måste flytta runt brickorna för att skapa en lucka att flytta en annan bricka till. Säljer lite på Tradera då och då men det går långsamt. Ändå har jag all tid i världen nu eftersom jag slutade jobba i somras, men det är skitsvårt för mig att rensa effektivt märker jag. Sitter hellre och släktforskar eller kollar läget på Avanza. Men nu ligger mina gamla DAM-troll från 1970-talet ute på Tradera och folk budar som galna! Så det går i alla fall framåt med små steg.

    SvaraRadera
  12. Jag heter Linus SAARINEN, och jag är vårdgivare. Jag noterar att jag just nu är som den lyckligaste. Jag vittnar om ett lån mellan individer som jag just har fått. Jag fick mitt lån tack vare tjänsten av Pierre Michel. Jag började med henne förra fredagen och på tisdag 10:45 eftersom bankerna inte arbetar på lördagar, då fick jag bekräftelsen att överföringen av beloppet på min begäran på 400.000 kr skickades till mig. och efter att ha hört mitt bankkonto mycket tidigt, till min stora förvåning var överföringen lyckad. Här är hans

    E-post: combaluzierp443@gmail.com

    SvaraRadera