Tips 37: Skaffa barn innan 30

Tips # 37: Skaffa barn innan du fyller 30

Lev loppan efter studenten och gör det rejält, för du bör skaffa barn innan du fyller 30. Varför? För att fertiliteten (din förmåga att skaffa barn) sänks efter detta. Och är det så att du inte kan få barn och  genomgår konstgjord befruktning och/eller adoption, är detta processer som tar tid, ibland flera år, och då är det bra att inte vara för gammal. Provrörsbefruktning funkar sämre på äldre och många länder vill inte adoptera bort barn till par som är närmare 40. Många gör misstaget att fokusera på karriär och annat jox år ut och år in och tänker att ”barn fixar jag sen”. Barn är inget man får på beställning. Är det så att du vill ha barn, börja i tid.


Mvh

FruEfficientBadass

20 kommentarer:

  1. Bra tips, men du skulle börjat blogga tidigare ;)

    SvaraRadera
  2. En annan fördel med att skaffa barn tidigt är att mor-och farföräldrar är piggare, mer troligt i livet längre och därför kan hjälpa mer med barnen. Samt naturligtvis att barnen bättre kan lära känna dessa i takt med att de växer upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de vill hjälpa till... Ett orimligt krav kan jag tycka ibland.

      Radera
    2. Man Kan argumentera tvärtom - om man skaffar barn senare så har kanske mormor och morfar hunnit gå i pension och Kan lättare hjälpa till

      Radera
  3. Kan bara hålla med av egen erfarenhet. Blev föräldrar när jag och min sambo var 35 efter ett par missfall. Levt tillsammans sen vi var runt 25.

    SvaraRadera
  4. Bra tips, särskilt om man levt ut innan man skaffar barn. Har sett alltför många som skaffat barn tidigt och parallellt ”måste” göra allt samtidigt som de dessutom har barn. I vissa fall har mor- och farföräldrarna ännu varit länge i arvetslivet så inte mycket hjälp därifrån. Själv satsade jag på fel häst och åren gick. Hittade min prins vid 35, fick två barn efter 40. Inga som helst problem med fertiliteten. Det är inget man kan ta för givet MEN DET KAN GÅ och det det pratas väldigt lite om det. Vi har haft bra ekonomi, ingen stress med självutveckling och överlag mer tillfreds med att ge upp mycket för barnen jämfört med vad vi sett yngre föräldrar göra. Energinivån är förståss inte samma efter 40 som dem var kring 30, men samtidigt håller det oss ungdomliga. Det finns för- och nackdelar med allt. För mig blev det så här och jag skulle faktiskt aldrig byta bort de erfarenheter sent föräldrarskap har möjliggjort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amen syster. Samma för mig, förälder vid 39 år och ingen stress med karriär eller ekonomi. Lugnare och tryggare överlag som person. Dock bara 2 av 4 mor-/farföräldrar i livet
      Anna

      Radera
    2. Lugnare och tryggare definitivt. Den största nackdelen är förståss att mor- och farföräldrar blir äldre och går bort. Man ska samtidigt hantera barnen och åldrande föräldrar som kan behöva hjälp. Men som sagt, det går inte alltid som man tänkt. Vacker tanke dock att man skulle haft det all figured out by 30 :)

      Radera
  5. I dagens svenska samhälle hade jag inte skaffat några barn.Nu är min dotter 31 år och jag hoppas att hon inte skaffar barn i det samhället vi har, men det är hennes val.Mvh Peter Jansson

    SvaraRadera
  6. Är över 30, då ska jag inte ha barn ❤ tycker jag får tillräckligt med kärlek av min fru.

    SvaraRadera
  7. Blev pappa vid 45 första gången och 48 när andra barnet kom. Min fru är 11 år yngre. Vi borde försökt tidigare. När vi väl försökte tog det tre-fyra år innan det gick. Enda positiva är möjligtvis att ekonomin är bättre men den var tillräckligt bra för oss när vi var yngre.

    SvaraRadera
  8. Kan nagon förklara för mig varför man vill ha barn överhuvudtaget? Ar det för att man vill bli älskad av nagon som inte har ett val? Jag fattar inte. Det kostar pengar, det är ett livslangt atagande, och det är ju inte precis som att barnen tar hand om föräldrarna när de blir gamla och oföra. Nej da, in med dem pa ett hem som förhoppningsvis tar hand om dem.

    Jag undrar verkligen. Om man vill ta hand om en unge finns det manga oönskade barn att adoptera fran länder som inte har upptäckt preventivmedel. Tycker ni som har barn verkligen att era gener är sa speciella att de är värda att föras vidare? Det är en fraga värd att ställas nu när det gar utför för Sverige.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ha barn handlar inte om att BLI älskad, utan om att älska någon annan. Den kärlek som en förälder känner till sitt barn kan inte beskrivas utan måste upplevas. Dessutom är det en fantastisk upplevelse och livsresa, och ger en mycket tydlig mening med livet. Dessutom tycker jag personligen det känns bra (i själen för brist på andra ord) att veta att när jag dör så lever en del av mig vidare genom mina barn. Men visst, vill man bara hänga på nattklubben hela livet så bör man givetvis INTE skaffa barn.

      Radera
    2. Om folk skaffar barn eller inte det lägger jag mig inte i, men att fördomsfullt tro att det enda barnfria vill är att hänga på nattklubb, så borde man inte ha fått några barn med den intoleranta människosynen.
      Hur många barn far inte illa i världen, för mig som inte har några är det obegripligt om nu kärleken är så stor till sina barn så borde ju rimligtvis insikten vara att andras är lika stor. Medkänsla borde vara självklart.
      Det startas krig och elände av barnafäder ständigt, inte sällan påhejade av barnamödrar. I koncentrationslägren slängdes små barn i ugnarna sen gick kommendanten hem och gullade med sina egna små hjärtegryn.
      Om nu denna livsresa med att ha barn är så fantastisk och omvälvande, borde inte det gjort en till en bättre människa?

      Radera
    3. Varför skaffar man barn? Barnalängtan och biologins finurlighet! Mänskligheten hade dött ut annars. Jag kan förstå att många inte vill ha barn och såna ska rimligtvis inte ha barn. Men att ifrågasätta de som har barn eller vill ha barn är väl ändå lite konstigt. Varför skulle man inte få skaffa barn? Att skaffa barn är ganska egoistiskt, men vem är inte egoist? Om jag har möjlighet att få egna barn, varför skulle jag välja att adoptera? En process som är lång, dyr och du blir granskad i sömmarna. Du får under förberedelsekursen veta att man får kryssa i vilka funktionshinder du kan tänka dig. Downs? Något annat genetiskt? ADHD? Autism? Svåra hjärtproblem? Barn till alkohol- eller drogmissbrukare? Kryssar du inte i något så får du inget barn för det adopteras inga friska barn. Alla länder har interna adoptioner, det är dit de ev. friska barnen går. Dessutom har det varit stora skandaler inom adoptioner, mammor som blivit bestulna på sina barn. Papper som förfalskats. Allt annat än en etisk bransch generellt. Så om jag har möjlighet att bära mitt barn, kontrollera vad jag äter och dricker under graviditeten så är det inte så konstigt att jag hellre väljer hemmagjort, om det är möjligt. Funkar det inte är det fantastiskt att man kan adoptera. Men adoption är inte för alla och det är ofta hårda prövningar för adoptivföräldrarna. För att inte tala om livet för adoptivbarnen.

      Radera
    4. jag tycker såhär: genom tidslinjen har människor slitit hund i mitt släktträd såväl som i andras. att jag då som lever i den bästa av tider, inte skulle tycka det värt att föra generna vidare är jäkligt ego.

      Radera
  9. Nja - Jag menar vill man ha Tex 3 barn med 7 år mellan första och sista så måste man i så fall blir gravid vid 22 och ihop kanske redan vid 20 vilket låter rätt tidigt att ge som råd till ett barn

    SvaraRadera
  10. Oavsett ålder, ekonomi och annat sladder pladder. Barnet/barnen kommer när det är meningen och då ska de vara välkomna.

    SvaraRadera