Det var under skrivandet av boken det slog mig hur brutalt mycket pengar man kan spara genom att se över barnens garderober på ett mer hållbart sätt (hållbart: Inte handla röva varje månad). Observera att jag inte är toksnål med barnakläder. Det händer att de får såväl nytt som märkesplagg. Men jag lägger verkligen inte de pengar som Konsumentverket anser att en trebarnsfamilj ska lägga varje månad ( i vårt fall: 2 000kr/månad). Vi snittaar kanske 600 kronor och då handlar det ofta om punktutlägg av typen att ett barn får kläder för en tusing en månad för att det behöver en ny vinterjacka och ett par gympashorts, snarare än en generisk post "pengar-som-rinner-iväg-när-vi-råkar-vara-på-stan-och-barnet-får-ett-habegär".
Ovan bild från minstingens rum är från slutet av januari. Det var en rätt deppig lördag eftersom hennes hamster hade dött torsdag kväll, det var slask ute och, ja ni vet, januari/corona-trist. Jag föreslog då att vi skulle ta och storstäda hennes rum, byta lakan, gå igenom garderoben, sortera ut bland brev och dagböcker och förpassa färdigskrivet till "minneslådan" på plan två (som inte är en papperskorg vill jag bara påpeka utan en flyttkartong med memorabilia, en för varje barn, som de får ta med sig när de flyttar hemifrån). Förslaget mottogs i vanlig ordning inte med entusiasm, men jag har varit med förr, det skulle vända.
Redan några minuter in i projektet började hon hoa och tjoa: "Kolla, här är den HÄR jag har letat efter" och "Hihi vilket roligt brev jag fick av kusinen förra året" osv. Fröjd och gamman. När skrivbord och lådor var rensade tog vi oss an klädstången enligt Kondo-metoden: "Älskar/älskar inte". Jag försöker verkligen att lära henne att det inte duger att behålla plagg för att "min storasyster sydde det åt mig" eller "jag fick det ju i födelsedagspresent". Det enda argument som duger är "Jag kommer att använda detta framöver". Ungefär 1/3-del av plaggen åkte till tvättkorgen för att kunna lämnas in på loppis. Kvar var en slimmad basgarderob med vissa glapp. Dess glapp fick hon själv anteckna på en lapp under tiden vi rensade.
Jag tog då upp henne till plan två där jag i en stor garderob sparat tvättade plagg som de äldre syskonen vuxit ur men som hon, minstingen, fram tills nu inte vuxit i. Men den här dagen hittade hon två tröjor, en skjorta och ett par jeans som satt perfekt och som hon verkligen gillade. Katching!
Därefter tog vi glapp-lappen med oss till datorn och klickade hem saknade varor. Ett par köpte vi på Sellpy (morgonrock och skärp), men underkläder, mjukisbyxor och ett par tröjor, köpte vi nytt från en av fast fashion-leverantörerna. Hon ville även ha ett sorts produkt kallad "comfy-hoodie", en tingest så ful att jag inte ens vill klippa in bild på'n. Den fick hon köpa själv, för sina julklappspengar.
Fyra timmar tog projektet och runt 1 200 kronor kostade det. Det är första gången sedan skolstarten i september jag köper något åt henne och det kändes att det var dags. Nu är hon så nöjd (hur jag vet det? Hon sa "Nu är jag så nöjd") och vi kan vila på hanen ytterligare något halvår innan det kan bli dags att skaffa ett par nya sommarplagg (helst från andrahandsmarknaden).
Jag skulle tro att hennes klädbudget ligger på ungefär en tredjedel av snittet as stipulated by Konsumentverket. Om man lyckats/lyckas hålla nere en trebarns-klädbudget på detta vis under hela deras uppväxt och lägger mellanskillnaden i indexfonder, har man en halv miljon när de närmar sig utflytt. Pengar som kan användas till körkort, språkresor, utlandsår et cetera.
En sekundäreffekt med att tidigt lära barnen ovan metod ("rensa först, identifiera behov, handla sen och helst secondhand") är att de för resten av sina liv kommer att vara vaccinerade mot det vansinne en extensiv nyshopping innebär. Och om de prompt VILL ägna sig åt vansinnes-shopping är det i så fall ett val de måste göra aktivt, inte bara fortsätta glida med i.
Hur handlar ni kläder till era eventuella barn?
Mvh/
FruEfficient Badass
Jag har en märklig känsla av att tjuvläsa eller kika in i framtiden - var det tänkt att detta inlägg skulle publiceras framåt vårkanten? Flinka fingrar i bloggfabriken?
SvaraRaderaFör att svara på frågan så har vi en liten filur på nio månader, och vi har nog lagt ett par hundra på bebisklädkontot hittills. Dessa har spenderats under dåligt inflytande av en vän från BB, som är vår raka motsats och ständigt "behöver" (!?) nya gulliga kläder till sin bebis. Annars hade vi legat på noll.
Allt vi använder är ärvt och kommer gå vidare. Mycket som vi själva gett som presenter till syskonbarn kommer nu tillbaka. Cirkulär ekonomi.
Det kan tänkas att vi börjar handla mer när barnet nått en mognare ålder, men fram till dess minskar vi vårt klimatavtryck så mycket vi kan och gör något roligare för pengarna (läs: köper gröna aktier).