Jag blir Långkjol

"Långkjol"= Hälsingeslang för stockholmare som flyttar upp till området kring Dellensjöarna, klär sig i långa, gärna färgglada kjolar och sätter barnen i Waldorfskola.

Den vanligaste frågan vi får från folk såväl på orten som besökare är "Ska ni renovera nu eller?". Jag är inte helt säker, men jag tror att det som åsyftas är det faktum att huset till 60% inte är vinterisolerat och att vårt uppvärmningssystem består av fyra kakelugnar och fem bärbara eldrivna element. Men allra mest tror jag att det beror på syner av nedan slag:


Tapeten i salen. Den snygga delen.
Vårt "spissystem". Om alla plattor används samtidigt går det en säkring.


Jag skulle kunna fylla på med mängder av bilder på vår 30 år gamla hammock, vårt badrumsgolv som förvisso är nytt, men som utgörs av en linoleummatta i form av stenläggningsimitation*, våra 80-talsspräckliga sovrumsväggar kompletta med bård upptill, våra på 70-talet orangelackade furugolv, den brunmurriga plastmatta som lades in i salen på 20-talet (och har massor av sprickor och hål), hålen i taket i salen där man ibland kan skymta en musnos, avsaknaden av fläkt i köket, köksskåpen från 50-talet och så vidare, det hade blivit en inläggsserie utan slut. Jag roade mig en morgon med att skriva en lista på saker man potentiellt skulle kunna göra med huset för att få det i Sköna Hem-skick och listan blev två listor lång:


Jag har inte gjort ens en överslagsräkning, men jag skulle tro att vi med våra ISK:ar och eventuellt ett litet banklån skulle ro projekten i hamn. Vi skulle då kunna njuta av en praktfull matsal, komplett med nytillverkade gammeldags tapeter från Duro, originaltrogna strömbrytare från Schneider Electric, nyslipade, varma breda plankgolv i hela huset, behagligt dimmade ljus, ett lantligt kök med såväl bevarad charm som tidstypiska detaljer, utan att för den delen försaka det moderna kökets funktion, kanske det här från Marbodal för endast 109 249 kronor? Vidare skulle vi skänka bort hammock och de fem gånger ommålade utemöblerna på Blocket och skaffa en ny, stilig utegrupp från Grythyttan. Det är trots allt ett boende som ska finnas kvar i släkten i många år så det är verkligen värt att investera i kvalitet. Inga kompromisser!  

Förutom en kompromiss då. Kan du gissa vilken?


Tiden såklart. Och då menar jag inte primärt att vi skulle behöva lägga åt sidan allt vad umgänge internt och externt heter under ett par års tid, vi hade också ätit upp vårt prematura pensionskapital ganska omgående. Så i valet mellan att fixa upp huset till ett Residence-reportage och att leva ett liv befriat från svala konferensrum (där jag f ö inte kommer att ha tid att vara i mitt Residence-hus), väljer jag att bli Långkjol. Det vill säga en aningslös Stockholmare à la 70-tal som flyttar upp till en luggsliten gård, försöker bruka sin jord (men använder fel plogaccessoar**) och eldar egenklyvd ved i kakelugnarna när höstmörkret lägger sig över åkrarna. Det enda som saknas är Waldorfskolan så det momentet får vi sköta hemma (d.v.s. måla väggarna med äggtempera och tillverka våra egna leksaker). Kanske plockar jag ett par stänglar höstglöd och sätter i en vas på köksbordet, men längre än så går jag ej. 

Det kan tyckas självklart att jag skulle göra det här valet, givet att jag ju är en frugal weirdo. Men det är inte lätt ska ni veta, när man i sitt umgänge kanske inte dagligdags, men säg flera gånger per kvartal, vistas i miljöer som ser ut exakt som glossy inredningsmagasin. 4 real doll! Jag hade utan att behöva anstränga mig nämnvärt kunnat intala mig att det enda rätta vore att fixa iordning huset till denna standard. Inte heller hade någon lyft på ögonbrynen då ett sådant beteende skulle vara att betrakta som helt enligt regelboken.

Så fort renoveringsreflexen slår till med efterföljande googling av retrotapeter eller "hyra slipmaskin", går jag därför och sätter på den loppisfyndade kaffehurran på någon av våra husvagnsspisar och nynnar sakta för mig själv: "Jag är en Långkjol jag, tralalalala" och hittills, ta i trä, har det varit en framgångsrik strategi. Om det inte funkar sätter jag mig och mediterar en stund över agendan på ett typiskt måndagsmöte (kvittar vilket möte, det var alltid samma agenda och ingenting blev någonsin struket) och sedan går jag in i salen, knäböjer och kysser det bruna linoleumgolvet från 1912.

Vad säger du, får du renoveringshugg då och då och om ja, hur väljer du att reagera på dem?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Varför skaffa en linoleommatta i form av en stenläggningsimitation, undrar kanske du. Då ska jag förklara hur det går till när man renoverar badrum i Hälsingland. Man har noll (0) att säga till om gällande materialval. Din  hantverkare gör nämligen de valen åt dig, beroende på vad som råkar finnas inne på Dahl den dagen och vad han har lust att bära på. Har du tur kan du haffa honom i farten när han kommer kånkande på en lysrörsarmatur han godmodigt tänkt installera i ditt badrum. Räkna då med en försening på 2-8 veckor i projektet då han måste lägga "en beställning till Stöckhölm" vilket tar sin tid (troligtvis är det en instinktiv straffaktion så att du ska knipa käft framledes så att han kan få göra sitt jobb i fred). 
** Som min vän Ankan som ibland lämnar sitt demeure på Djursholm för umgänge på en pietetsfullt renoverad gård i Sörmland (elknappar från Schneider) som berättade om första året då hon och maken skulle plöja upp den till huset medföljande åkern (traktor från 40-talet kom med på köpet). Men plöjmojängerna nådde inte ner i marken varpå maken ropar: "Ställ dig på plogen Ankan!". När hon så står där bakpå traktorn kommer grannarna gående, stannar upp och skuggar med handen för ögonen. De kan inte tro sina ögon. Stockholmarna har ju satt fel [insert glosa för jordbruksrekvisita] på traktorn för ändamålet. Den mojäng de hängt på avsåg något helt annat, typ kupning vad vet jag. 

32 kommentarer:

  1. Jag jobbar nästan aldrig med listor, men jag tyckte om din enhet på att beskriva omfattningen av önskemål, "en lista som var två listor lång".
    Jodå, vi drabbas också av renoveringbegär ibland, men det går ganska fort över när jag tänker på att behöva hantera alla eländiga hantverkare. Så ger jag mig på en långtur och vips så är spåren bortblåsta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "men det går ganska fort över när jag tänker på att behöva hantera alla eländiga hantverkare." Alla har vi olika motivatorer. Älskar "Så ger jag mig på en långtur och vips så är spåren bortblåsta." Fokus på bollen bitch, vad handlar livet om? PGriftetalet: "Frihetskraft hyste också ett stort intresse för sitt boende och projektledde vid ett flertal tillfällen totalrenoveringar av sitt hus."

      Radera
  2. Hej!
    Vi har inte ett nyrenoverat hus. Det är lite jobbigt ibland. Mest för Mamma betalar?, tror jag iaf.

    Varje gång jag är hemma hos någon slår det mig hur fint alla har det. varje år är det något "projekt" som fixad med att låna upp på huset.
    Alla jobbar såklart heltid och har därför inte tid att vara fotbollstränare eller hjälpa till med barnens aktiviteter.

    När jag tänker på hur mycket jag gör med mina barn istället (jobbar deltid), då är det inte lika jobbigt att mitt hus inte är lika fint som deras.

    Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi

    SvaraRadera
    Svar
    1. "varje år är det något "projekt" som fixad med att låna upp på huset." jag tror att det är när dessa projekt tar slut som folk skiljer sig.

      Radera
    2. Det tror jag du har helt rätt i.

      Radera
  3. Alltså värme och isolering skulle jag fixa direkt, i ren självbevarelsedrift Samt en spis. Övrigt skulle jag göra allteftersom (dock ej med Residence/Gods & Gårdar/[valfri inredningstidning] som mål). Men så är jag road av byggnadsvård och inte intresserad av att sluta lönearbeta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får se hur den här första vintern går. Det är ju inte helt oisolerat, men stora delar av huset (övre plan och nedre hall) är ju inte beboerligt vintertid. Tänker på Maribel Lindberg som berättade hur hon går rutn och svettas på besök i Stockholm. "Ni har ju så hög temperatur inomhus!". För oss blir det en omställning som nog kommer att ta en vinter. Jag har googlat och OK temperatur verkar vara 20 grader. Nedåt 17-18 blir kroppen stressad, äver 20 är bara för gamla och sjuka. Det ska nog gå.

      Den vedeldade spisen kommer av prepperskäl aldrig att lämna huset (så länge jag bestämmer i alla fall). Med lite planering löser det sig ofta ändå, än har vi inte svultit ihjäl.

      Tänker på det där med byggnadsvård, min man fick en bok om detta i avtackningspresent. Ironiskt nog verkar byggnadsvård ibland vara synonymt med att inte göra någonting alls. Den fula mattan i salen och den spruckna tapeten på bilden ovan var skyddsmärkt av Länsstyrelsen fram tills för ett par år sedan. Till och med de orangelackade furugolven i TV-rummet anses av fundamentalisterna som sparvärt, eftersom det visar på transitionen en gammal fastighet gör över årtiondena.

      Nu lät min kommentar defensiv men det var inte meningen. Vad jag säger är att hade någon erbjudit mig gratis uppgradering av kåken hade jag tackat ja alla dagar i veckan. Men i brist på detta hemfaller jag till romantiseringar.

      Radera
    2. Om den vedeldade spisen funkar förstår jag inte varför ni har försökt dränka den i bänkspisar. Sälj dem så är spisproblemet löst för några hundra år.

      Radera
    3. @Sparo: Vi försökte att bara använda den vedeldade ugnen under en av våra prepperövningar för två somrar sedan. Det är inte så pittoreskt som man kan tro, liksom inte att kasta in ett vedträ och sen har du kokande vatten om fem minuter. Du måste hålla den igång 24/7 (vilket funkade på den tiden man hade en kvinna som stod posto vid spisen 24/7) och det tar en timme innan man bränt på till koknivå. Och då är det kokläge på ALLA plattor samt ugn, inte bara en. Å andra sidan ger det stugvärme. Den dag Putin kommer till makten och skär bort elen ska vi sluta dränka den vedeldade spisen och använda den som på förr i ti'n. Och jag ska bära huckle.

      https://www.youtube.com/watch?v=pIrysVrt5Sk

      Radera
    4. Äsch, det låter ju som mindre skillnad än mellan bänkspisar och induktionshäll. Du vänjer dig. Fast kanske inte vid huckle ;-).

      Radera
  4. Jag vill bo fint och prydligt, det behöver inte vara dyrt. Se på farbror fris renovering via återbruk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt enig. Jag vill ha det fint runt mig men det kan man göra för en spottstyver. Renoverade vår tvättstuga för dryga 60K och då är allt nytt, el, vatten, allt. Jag har grannar som lagt nästan 400K på samma manöver.

      Radera
  5. Om jag hade känt till FIRE innan sjösatt alla renoveringsprojekt hade jag varit fri idag :)

    SvaraRadera
  6. Projekt kan man inte låta bli, men det var länge sedan några pengar lånades till detta.
    Skatteåterbäringen får finansiera eventuella små projekt, då sker dom ju dessutom i en bra takt eftersom pengar bara fylls på en gång per år.
    Bra takt är viktigt eftersom jag ej anlitar hantverkare om det inte är nödvändigt (läs flytspackling av golv, vilket jag misslyckats med tidigare och inser min begränsning) och då måste man ju själv ha tid, ork och lust att jobba.

    Men det ÄR svårt att inte spinna iväg och tänka; vad härligt det vore med ett uterum - det MÅSTE vi ju ha. Och vips är isk’n lemlästad..

    Jag tror dessutom att det blir ännu svårare att hålla händerna i styr när man blir fri, för då finns ju tiden.

    Ärligt talat, just detta var bättre förr! Då lagade man det som måste lagas och lät resten vara.
    Snacka om att vi förstör för oss själva med nuvarande beteende! Oj vad jag kommer att ångra på min dödsbädd att jag inte renoverade köket oftare!

    Fram med slavkalkylatorn:
    Ett stycke köksrenovering á (säg) 100tkr = ett års frihet om 10år.
    Fortfarande sugen?
    Svenne banan: ”men så kan man ju inte räkna, det är ju en ineeeesterrrring i huset”


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är mitt uppe i en köksrenovering kan tillägga att jag är glad om det hela stannar på 300t. Då har jag ett litet kök och inte valt några exklusiva inredningar. Medräknat i detta är allt nya ytskikt, el ,rör m.m galet dyrt. Flyttar jag någongång skall badrum, tak och kök vara i ok skick för man lär sig av sina misstag^^ ATT DET ÄR snordyrt att rusta upp ett hus!

      Radera
    2. "Flyttar jag någongång skall badrum, tak och kök vara i ok skick för man lär sig av sina misstag^^ ATT DET ÄR snordyrt att rusta upp ett hus!" Det lustiga är att man gärna ser mellan fingarna på detta som spekulant. Om man faller för läget och den övergripande charmen kan man så lätt luras att tänka att "Jamen, det där fixar vi lite pö om på, inga problem, behöver inte bli så dyrt!" och precis som GoFi skriver: Vips så är ISK:en länsad. Jag har vänner som köpte ett hus "billigt" av en man som inte lyft ett finger sedan 60-talet. De har ägnat varje ledighet och slant de senaste tio åren med att kvadratmeter för kvadratmeter remnovera kåken. Samtidigt som de fött två barn, roddat två karriärer på heltid etc. Jag blir helt matt bara jag tänker på det. Tur hon inte läser bloggen för jag är entusiastisk varje gång jag ser ett nytt badrum/kök/källarplan.

      Radera
    3. Vi renoverade vårt kök men med budget. Nya luckor via GDS kök och alla ytskikt fixade (förutom golv som ligger kvar). Jag DIYade en inbyggnad av kyl/frys eftersom jag inte ville byta dem. Arbetsytor fick också vara desamma då de är i massiv ek och rostfritt. Vi gick inte över 15 laxar och det ser fab ut. Det vi la pengar på var handtag.

      Radera
    4. Eftersom jag sett ert kök måste jag säga Kors I Taket. Det trodde jag inte, att det kostade 15 laxar för det är ju uuursnyggt. Jag minns faktiskt särskilt kyl och frys i ljusa träribbor.

      Radera
  7. Ett visst löpande underhåll måste man ju göra, tänker på all gammal el, rökgångar o s v, man vill ju inte att drömmarna ska gå upp i rök,blir lite orolig.
    Gillar också familjen Fri och deras inställning till renovering

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaja, sotarna kommer ju vare sig jag vill det eller inte. Och jag är bortskämd på det sättet att mina föräldrar bekostade och roddade renovering av badrum med modernt VVS-system (jag tänker aldrig dela med mig av det tidigare upplägget, tror inte ens det var lagligt) samt rivning av vissa ekonomibyggnader som höll på att rasa och därigenom utgjorde fara för ex. lekande barn.

      Radera
  8. Är 50+ vi totalrenoverade huset när vi flyttade in 2000. Oj så fint tyckte grannarna, jag sa då att nu ska vi ALDRIG renovera mer, så här kommer det att se ut tills vi åker in på äldreboendet. Och ja ,det börjar vara omodernt nu och då brukar folk sätta igång och renovera ett andra varv, men ICKE, kommer inte på fråga. Jag var nöjd 2000 och är det fortfarande, brukar intala mig det om jag skulle få för mig något annat, NÖJD, NÖJD, NÖJD ! Kommer inte att renovera igen. Brukar säga till de som undrar att det är så jobbigt med hantverkare som aldrig kommer när de lovat (vilket ju stämmer) och då tystnar folk. Folk i min ålder förstår också när jag säger att jag inte ORKAR, vänta tills ni blir 50+, då ska ni (tyvärr) se att man blir tröttare. Man bryr sig också mindre om vad andra tycker ju äldre man blir.../ Catarina

    SvaraRadera
  9. "Man bryr sig också mindre om vad andra tycker ju äldre man blir.." Allt det du beskriver ovan har redan inträffat för mig, jag kanske är prematur 50+?

    SvaraRadera
  10. Det är rätt, undvik den onda cirkeln att fastna i uppgraderingshetsen.
    Steve McQueen hade koll: https://i.pinimg.com/736x/e7/29/27/e72927e5eb9a21270be28160ae4bbf8e.jpg

    SvaraRadera
  11. När jag blir sugen på att renovera så brukar det räcka med att storstäda så är jag jätteglad med huset igen. / Mika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma knep fungerar med bilar!

      Radera
    2. Verkligen? Har aldrig suktat efter ny bil men det är klart, är man lagd åt det hållet kan jag tänka mig att så är fallet.

      Radera
  12. Åh tack, nu får jag styrka att stå för mina anti-renoveringskänslor som dykt upp efter att vi har ägnat stor del av vintern till att planera och genomföra renovering. Jag har sedan i början av sommaren sagt ifrån till mannen att det räcker på ett bra tag, vi ska snart ha ett till barn och det sista som då behövs är fler projekt. Han har mest hållt sig till att strukturera upp i garaget sedan dess, men verkar hela tiden leta efter saker att göra, häromdagen hade han ritat upp en potentiell altan i olika nivåer. Jag påminde honom om att vi har tre uteplatser i olika väderstreck, han försöker desperat "men den här skulle få bästa utsikten" Jo, tjena, ofta man släpar maten uppför en bergssluttning... tillsammans med en bebis och en tvååring. När vi flyttade in var vi däremot överens om att det var med förutsättning att renovera vissa saker och hade budget för det.

    Tänker att det beror på mycket var man bor om det är "värt det". I orter med högre bostadspriser än rikssnittet, stabil inflyttning och stigande priser är det större chans att renovering till viss gräns lönar sig än i typ Värmland eller Dalarna... No offense :) Vi fick vårt hus nästan en miljon billigare än ett liknande på samma gata. Inkluderat var trasiga plastmattegolv, smutsiga tapeter med bård och stora märken efter tavlor/väggskåp och gillestuga i furupanel (bara att vitmåla!) på hela bottenvåningen, att fixa det och nytt elskåp
    + fiberindragning för en femtedel av prisskillanden mot det redan renoverade huset (från samma år - tak, fasad och värmesystem var likvärdigt eller bättre här) tyckte jag lätt var värt det! Kök däremot fick vara kvar hyfsat i 40/50-talsstil med en fin grön nyans på skåpsluckor och stor rostfri diskbänk. Badrummet får vara kvar i 80-talsstil ett tag till...

    Så ja, jag är nöjd med renoveringen, men hur får jag min man att sluta med det nu? Jag har föreslagit att han ska börja träna istället, får se hur det går med den saken...
    /L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som att ni prioriterade rätt vad gäller husköp/renoveringar. Jag ser tydligt vad det är som händer med din man. Det är boar-fasen (nesting phase) inför bebin. Vi kvinnor (om jag får anta att du är kvinna) jagar lena filtar i butik och äter fett, vårt sätt att förbereda för avkomman. Mannen däremot, måste projicera sin boarinstinkt på andra sätt. För vissa manifesterar det sig genom att starta ISK:ar och kapitalförsäkringar, för andra kan det visa sig i en omotiverad uppgradering av bil ("den är Volvon är ÄNNU säkrare") och för ytterligare en grupp kan det som i fallet din man, yttra sig som renoveringslust. Men det säger sig självt att det blir kontraproduktivt att bygga en högt belägen uteplats.

      Jag tycker att du är inne på helt rätt spår med träningen. Då får han ut mycket av sin energi och eventuella oro inför det nya barnet (minns att även positiv förändring är en stress). Du kan ju nudga honom med insinuationer om att han med en bättre fysik bättre kan bära det nya barnet, skydda det mot faror osv. Lycka till!

      Radera
  13. Alltså, plötsligt händer det som jag minst anade! Igårkväll sa han att han tycker vi ska börja spara 200K/år till ISK:en, lägga undan först varje månad och att det som bli över efter det och våra levnadskostnader får gå till konto för "renoveringsspar/bilspar etc". Jag bara "hell yeah!" Tror det som utlöste detta var första jobbveckan efter semestern. Till slut kanske något av mitt prat gått fram om att man faktiskt kan sluta jobba tidigare/jobba mindre om man sparar istället för att bränna det mesta på Byggmax/Jula eller var det nu är allt köps in... Ska säga att vi har varit bra på att spara tidigare, det är mest sista halvåret/året som det blivit mindre i och med renoveringen samt att vi har slarvat med matkostnaderna (det ena kan leda till det andra, lättare att köpa hämtmat om man är trött efter renoveringsjobb hela dagen). Nu verkar det bli lite återgång mot sundare vanor, idag var han ute och sprang och gjorde storkok, fantastiskt! Bra idé där med träning och bära bebis, ska peppa med det! (sedan att jag själv har fått världens foglossning och precis kan gå en kilometerlång promenad i gubbtempo... det är en annan sak, förhoppningsvis övergående)
    /L

    SvaraRadera
  14. Ordningsfråga L, han menar alltså att FÖRST in i långsiktigt frihetsspar i ISK:en, SEN till levnad och renoveringskonton? Det är i sanning vackra nyheter, grattis! Den första jobbveckan kan göra storverk för folks arbetsmoral (i sluttande bemärkelse vill säga).

    SvaraRadera
  15. Ja, precis! "Så kan man renovera för det som blir över", sa han, lite oklart vad det skulle resultera i (en halv altan?), men det känns otroligt bra att sparandet i alla fall ökar!

    SvaraRadera