Pausfågel

Kära läsare. Tillåt mig att vara helt transparent (till skillnad från vanligt då jag med stor integritet undanhåller detaljer ur exempelvis mina föräldrars byråinnehåll). Under sommaren har jag tappat skrivsuget en smula. Det sägs att man ibland får tvåårskris när man bloggar och det är då man ska fortsätta. Jag vet int' jag, tycker att det är rent sakliga skäl som ligger bakom nämligen:

1) Jag upplever att jag fått ut mitt huvudsakliga budskap flera gånger om som, om du inte redan fattat det, är: Betala för dina verkliga behov, spar resten i breda indexfonder, köp ingenting som säljs aktivt på dig (förutom om jag postar en affiliatelänk) och njut av detta livet för det är med stor sannolikhet det enda du får. 

2) Jag lever numera mitt drömliv och har inte samma kliande behov av att skriva av mig min ångest som jag hade i början av bloggandet då jag fortfarande var fast i hamsterhjulet. Egocentriskt kanske men så är det.

3) Jag kommer som ni vet att börja plugga om ett par veckor vilket kanske åtminstone delvis kommer att tillgodose mina intellektuella behov. Det kanske blir lika kul att diskutera Språkriktighetsboken med mina kursare som det är att få sin dagliga dos Magnus i kommentatorsfältet?

4) När jag började blogga hösten 2017 fanns det, med undantag för FFF och någon till kanske, få svenska ekonomibloggar som talade om akronymen FIRE. Ett av huvudsyftena med FruEB-bloggen var att smyga ner medicinen (det samhällsvidriga FIRE) i sylten (quick fix sparknep samt frugala fyllor). Det senaste året har tiotalet FIRE-bloggar dykt upp och det finns till och med ett ChooseFI Scandinavia på Facebook. Från att initialt ha bespottats i dagligmedia skrivs nu även nyfiket om ämnet, parat med systerämnen som minimalism, köpstopp etc. Jag ser helt enkelt inte så stort behov av just denna blogg längre och skulle kunna tänka mig att bli kommentator på era bloggar istället. 

Och PRECIS när jag hade formulerat ett inlägg med innebörden att jag kommer att gå ner till ett inlägg i veckan, får jag ett bedårande mail av en av "di tysta", d.v.s. en läsare som läser men inte kommenterar. Av integritetsskäl nämner jag inga personkaraktäristika för då kanske ni känner igen henne på stan, men låt mig säga att jag har befriat en 47-årig akademiker ur hans motvilliga tjänstemannatillvaro. På vägen har hen dessutom gått från att ha en magister i consumer suckerae till att bli en riktig frugal weirdo med allt vad det innebär. Och detta var ju min interna avsiktsförklaring när jag började blogga. Kunde jag bara få en (1) person*  att släppa sargen och vinka adjö till ett premierat men själadödande liv för att istället anamma ett enklare men mer äfventyrligt dito, då var jag i mål. Nedan formulering värmde mitt bottenfrusna riddar-Cato-hjärta mer än Bollinger**:
"Hade det inte varit för att jag i februari upptäckte din blogg hade jag nog inte på riktigt räknat på vad jag redan har och vad jag behöver (jag menar, på riktigt behöver. Inte en massa [insert random fancy varumärken]...). Då kunde jag på allvar dra slutsatsen att ”nej, nu har jag försökt gilla att jobba i tjugo år, men det suger faktiskt livsenergin ur mig, så fuck it!”  Som XX-årig akademiker kändes det otroligt skönt att se att det fanns en regel, 4% regeln, som gjorde att jag kunde göra det jag har drömt om sen jag slutade plugga: leva ett liv jag själv vill leva. Inte en massa externa krav (jäg har tillräckligt många inre krav själv), inte en massa hemska kollegor, inga fler chefspositioner (gud, jag DÖR om jag måste ta ett till jobb där jag ska försöka få andra att prestera) och inga fler MÖTEN og FASTA arbetstider. Det tog mig drygt tjugo år, och inte minst din blogg, att inse att jag kunde välja en annan väg, att jag FICK välja en annan väg. Min egen."
Med sådana mail kan man ju inte sluta blogga, även om henun i mailet lika väl kunnat frälsas av någon av er andra FIRE-bloggare. Det finns fortfarande folk därute som behöver räddas ur sina gyllene burar och varje blogg på temat drar till sig en viss målgrupp. Och så länge det finns folk som  är öppna för den frugala enkelhetens bliss behövs samtliga frugalbloggare. Jag insåg att jag med endast ett inlägg i veckan kommer att spottas ner till avskrädeshögen av sökresultaten (d.v.s. sid två) så det blir till att bita i och tvinga mig förbi tvåårskrisen. MEN med det sagt kommer jag att gå från att publicera varje dag till att publicera varje veckodag och därmed lämna helgerna fria. Start imorgon.

Därför bjuder jag på en pausfågel nedan. Hon är granne med mig och heter Anki och fick precis i veckan små ankungar med sin sambo Joakim. Som du ser är ungarna helt bedårande, ser ut som om vore de formade i marsipan. Jag var SÅ NÄRA att spontanköpa två (man kan äta deras ägg och de äter upp mördarsniglar, inte för att vi har några, men jag var i det läget då man kan motivera sitt habegär med vilka USP:ar som helst) tills ägaren visade på deras hägn och den lervälling som där rådde. De gillar att ha blött omkring sig nämligen så det blir sörjigt och jävligt. Inga ankor för mig.



Mvh/
FruEfficientBadass

* Disclaimers av vanliga slaget d.v.s. inte den del av halva arbetsstyrkan som de facto gillar sitt jobb så du som tillhör den delen behöver inte känna dig träffad utan den andra halvan, den som vantrivs på sitt nuvarande jobb i en ofta poänglös tjänstemannakultur ("bullshit job") och hellre hittar en livsbalans där hen får jobba med något för hen mer meningsfullt, kanske i perioder, det forskarna kallar gigekonomin. Plus att du ju med fördel kan läsa bloggen utan att aspirera på FIRE. Det gör mina vänner. De läser och sen börjar de riva sin egen tvål. 
** Vasa? Du börjar tröttna på att jag publicerar grandiosa fanmail? Men sluta läsa bloggen då din narr.***
*** Narr! Ett så fantastiskt ord, fick fram det när jag synonymgooglade "fjant", ska genast inkorporeras i dagligt tal.

71 kommentarer:

  1. Tack för att du fortsätter! Du är en av få svenska bloggar jag följer och du skriver väldigt fångade.

    Mvh,
    Frihetsfonden

    SvaraRadera
  2. Jag blev riktigt orolig där ett tag, men nu kan jag andas ut. Att du pausar varje helg kan jag acceptera och jag hade till och med varit glad för endast ett inlägg i veckan :)
    Tack för all inspiration!

    Mvh
    I-US

    SvaraRadera
  3. Kul att du fortsätter önsemål från mig är att skriva om hönsen.
    Mvh aktiemamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rara ni. Smiley smiley emoji emoji. Jag tackar för alla fina kommentarer och skäms lite för det känns som att jag gått med hoven, inlägget var tänkt som en information inte som ett rop på bekräftelse men tack. Tack också Aktiemamma för ämnesönskan, det tycker jag är kul och ni är alla välkomna att komma med önskningar. Ni får också gärna maila mig fallstudier. Jag har slarvat bort ett par mail på temat så om ni önskar får ni gärna skicka om.

      Radera
    2. Gått med HÅVEN. OMG hoppas Magnus inte läser idag.

      Radera
  4. Tack för att du fortsätter. Jag läser de inlägg som publiceras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du läser inte de inlägg som inte publiceras.

      Radera
  5. Åh, LÄTTNADEN när jag inser att det bästa i min morgonrutin kommer att finnas kvar :) Att få ett nytt inlägg varje dag (och på en fast tid dessutom!) är oerhört lyxigt, och jag är så sjukt imponerad av dig! Älskar både innehållet och ditt sätt att skriva, men behövde visst få hjärtat i halsgropen en stund för att komma mig för att berätta det. Man saknar inte kon osv.
    TACK för en fantastIsk blogg!
    //Pollux

    SvaraRadera
    Svar
    1. "När krubban är tom börjar hästarna bitas" var ett annat uttryck jag lärde mig i veckan som jag tycker beskriver vissa samtida fenomen väldigt bra.

      Radera
  6. Nu höll jag på att sätta kaffet i halsen. Usch, så du skräms! Du är ju ljuset i tunneln, när jag sitter framför jobbdatorn och tjuvsurfar i 2 minuter. Om du visste hur många skratt och fniss du framkallat. Och inte alla goa kommentarer att förglömma! Hoppas du får ny inspiration och orkar stanna kvar och blogga för oss som fortfarande sitter fast i ekorrhjulet. Vi behöver dig! / Horsewood9

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja kommentarerna i denna bloggosfär (ink. alla andra bloggar på temat taht is) är underbara. Stringent, hög nivå, inga smileys, jag älskar det/er.

      Radera
  7. Enbart ett inlägg/vecka skulle varit trist. Vad skulle jag då göra mellan 08.00-08.30 på jobbet varje morgon? (Om du minns mitt livsschema).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart jag minns ditt livsschema, otroligt smickrande att få vara del av någons Excelsammanställning. Nej tanken slog mig också att det får bli helgerna som friläggs, annars kommer Bagarn bara att hitta på dumheter första halvtimmen (?) på jobbet.

      Radera
  8. Nej du får aldrig sluta blogga! Vilken tur att det nu landar i en paus om helgerna. (= tid att läsa om gamla inlägg ; ) ) Jag är också en tyst läsare, som har integrerat din blogg i min dagliga morgonrutin. Jag vill dels hålla med i allt som sagts i kommentarerna ovan och dessutom lägga till några saker. Klart att det finns andra bloggare om FIRE, men de är inte du - det är så inspirerande att följa din FIRE resa, du skriver så rakt-in-i-mitt-liv, din blogg med andra ord beroendeframkallande. Tack. Njut av helgen. /S

    SvaraRadera
    Svar
    1. "din blogg med andra ord beroendeframkallande" Jag kanske borde lägga till en varningstext (smiley som skrattar så hen gråter). Det var snälla ord. Jag tackar anonymiteten för att det finns anonymitet, då kan man ta ut svängarna mer och skriva lite mer rakt-in-i-livet till folk. Notera att jag tar starkt avstånd från bloggen som civil person.

      Radera
    2. Ok, lite bakläxa. Tydligen behöver jag läsa mer noga, hur hade jag kunnat missat smiley-etiketten?! Så kan det gå. Dagens inspo handlar om jag tänker göra slag hittati saken och köpa en begagnad slow-cooker. Mat-effektivisering för veckan. Håller även med andra som pekar på att det är din lust som skall styra, och samtidigt som läsare är det skönt med förutsägbarhet u frekvens. Det blir en strålande höst. /Susanna

      Radera
  9. Hur mycket vi än uppskattar dina blogginlägg så bör det inte få styra omfattningen, tycker jag! En förväntan från läsarna att publicera varje (var)dag är enligt min mening inte sunt, du borde publicera precis så ofta som DU känner är lagom, oavsett om det är en gång i veckan, varje vardag eller något annat. Personligen har jag svårt att förstå att man kan komma på något nytt att skriva om varje dag och är sjukt imponerad av dem som gör det. Jag älskar din blogg men tycker du ska skriva precis så ofta eller sällan som du mår bäst av! Då blir det också bäst kvalitet och innehåll. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis vad jag satt och tänkte, och så formulerar du det så snyggt, Alice! Tack för det.

      Du är fantamig värd att få höra en låtjävel:

      https://www.youtube.com/watch?v=mLGQuT_B_lE

      Radera
    2. Tack Newman, bra låt! Riktigt synd att Alice inte är mitt riktiga namn, då hade det ju verkligen varit min låt...

      Radera
    3. Ja du tänker så Alice. Det är ju inte så att jag suttit och gråtit fram inläggen, men det har bara varit trögare mot tidigare då jag ibland kände för att lägga ut flera inlägg om dagen för jag hade så många ämnen på kö. Tror att fem dagar i veckan blir lagom ett tag sen får jag se. Men då vet jag att jag har ytterligare slack från er framöver känns bra.

      Radera
  10. Helgerna ska man ju leva på. Veckodagarna på jöbbet kan man gott ägna sig att låtsasjobba* på morgonen.

    *läsa fru EB och andra goa blöggerz.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så tänkte jag när jag jobbade. Exakt allt, ink. städning, tvätt och handling (man jobbade ju hemifrån ibland) skulle vara klart till helgen då det var maxat med natur och umgänge enbart. Kontaminerade aktiviteter var bannlysta. Tur man är anonym så att man inte får kicken retroaktivt. Eller vänta, jag fick ju kicken. Men inte på grund av hemmastädningen.

      Radera
  11. Håller med Alice om att det är viktigt att du publicerar så ofta som du känner är lagom. Även om jag av egoistiska skäl gärna vill att du publicerar varje dag, för jag tycker inte att de andra FIRE-bloggarna är lika roliga och tankvärda som din. Visste du att i parterapi där par har tappat sexlusten (OK, jag är psykolog, så jag vet lite för mkt om sånt här...) så kan parterapeuten göra en övning med paret: ni får inte ha sex på en månad. Ofta brukar det sluta med att paret efter några veckor fnissande erkänner att de har fuskat. Så om du lyder mitt råd (haha, jag är en dålig psykolog som ger råd och inte lägger pannan i djupa veck och säger "vad tycker du själv") så försök sätta upp som regel att du ska publicera ännu mer sällan, men var inte alltför hård mot dig själv om lusten skulle falla på och du börjar fuska...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så busigt. Ja, det är kanske där det slutar, att jag ger mig bloggförbud och sen i smyg drar iväg ett inlägg som jag sedan försöker mörka för mig själv. Smart råd! Och jag tror verkligen på att terapeuter ska ge råd. Det är väl därför man går dit? Är man särskilt under isen eller i ett dödläge är det kanske inte öppna frågor och grubblerier man vill ägna sig åt utan handfasta knep. Har en vän som åstadkommit underverk i sin terapi senaste året och det är just en sådan hands-on terapeut som vågar sticka ut hakan och ge henne i pricip ORDER om hur hon ska hantera vissa situationer. Från jamsande i långbänk till att min vän lyckats bryta ett livslångt dödläge.

      Radera
  12. "...inse att jag kunde välja en annan väg, att jag FICK välja en annan väg. Min egen."

    Det får bli lite 90-talsnostalgi på det:

    https://www.youtube.com/watch?v=u0S8RNkL5Wg

    SvaraRadera
  13. Tack för att du fortsätter - du är i min rangering överst av alla bloggare! Det är ett sant nöje att få ta del av dina relevanta, lagom långa och otroligt välformulerade inlägg!

    SvaraRadera
  14. Hmmm.... Din blogg är en av få sidor jag dagliga läser och är lika självklart som en kopp kaffe och en snus på morgonen. Så är tacksam så länge du vill skriva. Men förstår att det mesta i ämnet är sagt och att det inte är lätt att få ut ett inlägg varje dag.

    SvaraRadera
  15. Jag tänker också att färre inlägg kan leda till att vi som kommenterar får fundera ett varv till på inläggen och kanske komma med fler insikter. Som hermeneutik. Om vi läser inlägget två gånger istället för en så får vi en annan förståelse och lägger in mer input och så kan kommentarsfältet bli längre och ”djupare”.

    Och nu när jag följt dig så länge har jag, dels fattat budskapet, men också fattat så mycket tycke för dig och sin familj att de är er jag vill följa på frugalresan. Som familjen Frugalwoods.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men som andra skriver - helt upp till dig hur mycket du vill skriva!

      Radera
    2. "Som hermeneutik", märkts att du börjat studera igen Ingrid. Eller ska? Hmm...djupt smickrad över den höga ansatsen men för guds skull, intellektualisera inte inläggen. Jag skriver i genren tvätta håret med hundschampoo du minns...

      Radera
  16. Ha ha, jag tror jag är kvar i din punkt 2), men som tur var med ett litet inslag av punkt 3).

    Skriv när du vill, det är ju ditt liv :-)

    SvaraRadera
  17. Låter ju helt rimligt att ta ledigt på helgerna. En väldigt läsvärd blogg med välskrivna inlägg som alltid upplyser och roar.

    SvaraRadera
  18. Din blogg är uppskattad av många inklusive undertecknad! Toppen därför att du fortsätter. Men jag håller med de som säger att din lust att skriva måste väga tyngre än vår lust att läsa.

    Jag har också full förståelse för att skrivtrycket avtar när man träder in i det friare livet. Jag upplever precis detsamma även om min produktivitet redan från början var löjligt låg.

    Hur som helst: Keep upp the good work!

    Skriv vad du känner för. Återanvänd skamlöst gamla inlägg. Besök gärna kommentarsfältet när du orkar och har lust för det skapar minst lika mycket värde som själva inlägget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Återanvänd skamlöst gamla inlägg". Jag tror kanske att jag gör det. Ögnade exempelvis om igenom inläggen jag skrev efter att ha läst The Art of Frugal Hedonism förra sommaren och slogs av att där finns det ju massor att diskutera fortfarande. Från boken alltså. Och nu har vi ju en massa nya läsare som inte var med sist. Känner att mitt försök till Deep Year förra året fortsätter in i någon form av Deep Life (d.v.s. flera Deep Years i rad) och behöver mer input för att till fullo krama skiten ur det. Livet alltså.

      Radera
  19. Det är din blogg och sparo jag läser hela tiden. Nu kör ju sparo bara varannan dag, nu när du minskar ner så får jag vara noggrannare när jag läser (läsa långsammare eller nåt)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag och Micke kanske kunde ha ett vuxet samtal och likt frånskilda föräldrar bestämma vilka dagar vi kompletterings-skriver så att barnen (ni) alltid har något att läsa på morgonen.

      Radera
  20. Tack för att du fortsätter, du har blivit en del av min vardagsrutin men du måste själv känna efter hu mycket du vill skriva, det är väl det som är meningen med FIRE./kram Catarina

    SvaraRadera
  21. Jag är en av dom som läser med njutning men inte skrivit något än. Precis som inläggen så håller ju ditt kommentarsfält så hög kvalitet att man inte vill skriva vilket nonsens som helst liksom...

    Måste bara stämma in i hyllningskören, du och din blogg är den största inspirationskälla för mig som befinner mig i uppstartsfasen till FI. Så jag tycker av helt själviska skäl att det vore fantastiskt om du orkade fortsätta skriva, oavsett frekvens!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men om du befinner dig i uppstartsfasen har du säkert en uppfattning i detta: Tycker du att jag/vi som skriver om FIRE med jämna mellanrum borde gå tillbaka till grunden? Eftersom de flesta varit igång ett tag blir det ju att man redan harvat igenom 4%-regeln och de största sparknepen (även om de flesta i PC-läge nog har en "mest läsa" eller "börja här"-sektion) och skriver nu om detaljfrågor som kanske inte är intressanta för en som är ny? Svårt för mig att säga som tänker FIRE, lean och hedonism 75% av tiden, men vad anser DU? Det är inte helt lätt att komma ikapp hundratals inlägg menar jag.

      Radera
    2. Jag började läsa din blogg för ganska exakt ett år sedan och läste ifatt på bara några dagar eftersom dina texter var så fantastiskt roliga och inspirerande. Min stackars man fick rodda hemmet och tre barn samtidigt som jag återberättad allt jag läste och gjorde långgående planer för vår framtid...

      Sedan dess har jag nog läst det mesta som finns på ämnet inom de svenska gränserna (endast lite utländska bloggar) så jag har lärt mig otroligt mycket. Att få veta hur olika människor tänker kring belopps- och procentgränser är intressant, men då vill jag ha det i lite mer detaljerade sammanhang. Tex, vad räknar man in i den totala förmögenheten, hur ser fördelningen ut mellan tillgångslagen, hur ser pensionsförväntningarna och så vidare.

      För min del är det just den saliga blandningen av grunder, handfasta spartips, mode, städinstruktioner, recensioner och allt däremellan som gör bloggen så otroligt inspirerande och rolig! Att som du tänka FI (nästan) varje vaken minut är liksom målet och du är ju gudinnan att se upp till (smiley med blinkande öga).

      Radera
  22. Puh, vad rädd jag blev. Det finns ju massor av bloggar om ekonomi och FIRE så det tar ju inte lång tid att fatta principen. Men din blogg läser jag för att den, till skillnad från de flesta andra, är sjukt underhållande. Jag skulle fortsätta läsa även om du gick över till att bara skriva om höns (dåligt exempel, jag är osunt intresserad av höns) eller mimare (ett ämne jag annars kommer att lämna outforskat).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha DDT nu ska jag bara skriva om höns. Höns och mimare. Mimhöns. Jag sökte på Mimhöns på YouTube och det var ta mig tusan första gången jag inte fått träff.

      Radera
  23. Pausfåglar hittar man nuförtiden på twitter ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant att notera f ö att Sverige nu till slut börjat uppmärksamma det destruktiva med Twitter. Det har ju varit en diskussion i USA i flera år att Twitter förhårdar debatten och att folk hugger på allt i allt mer aggressiv ton (varför jag inte är intresserad av att delta), men nu verkar det ha blivit debattämne även i svenska medier. Parallellt med vår ledares utspel om knark som dagligmedia villigt högg på. Lyssna på och läs Kvartal!

      Radera
    2. Vår Stora Ledare.....

      Radera
  24. Ett tag var jag och säkert många med mig oroliga att det var en låååååång paus vi skulle få läsa om. Men Hej ett inlägg i veckan från dig låter helt ok så länge vi få samma höga kvalite :=)

    Stort Tack för din blogg, du gör en stor skillnad på hur jag numera väljer att leva mitt liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å men har man sagt A får man säga B som vi sa på skolgården på 80-talet. På vilket sätt har du gjort skillnad? Det här är mumma för mig förstår du.

      Radera
  25. Men du, varför inte skriva när du känner för det? Om det sedan är 1 eller 10 inlägg en vecka och något annat antal nästa spelar väl ingen roll. Låt lusten styra, då blir det kvalitet också på innehållet. När jag bloggade körde jag inlägg med ojämna mellanrum i kombination med Instagram. Funkade fint. Men jag hade inga ambitioner iofs att tjäna pengar eller ligga högt på Google. Det senare löste sig ändå, vissa inlägg var omåttligt populära (lakritsknäck tex).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lakritsknäck, gimme!

      Jo självklart kan man skriva med ojämna intervall etc. Problemet är att jag själv verkligen uppskattar en viss förutsägbarhet när jag följer någon så det är kanske därför jag har detta behov av kontinuitet. Det, och min 5% asperger. Får se hur det utvecklar sig.

      OCH inte att förringa, det blir inte samma sökresultat om jag gör ett inlägg per vecka det är ett faktum. Har inte helt slutat vara prestationsjunkie som du märker.

      Radera
    2. Du gör ju som du vill, men jag kör på mer Maria-stil. Det blev för mig bara jobbigt att försöka hålla uppe frekvensen, även fast jag vet att regel nummer ett i bloggandet är att skriva dagligen. Tjänar du så pass mycket på bloggen att det blir kännbart om du nu ändå skulle sluta?

      Radera
    3. "Tjänar du så pass mycket på bloggen att det blir kännbart om du nu ändå skulle sluta?" Absolut kännbart, det blir ett kinder egg färre per månad.

      Radera
    4. Ja, de vill man ju inte missa. :P

      Radera
  26. Hallå där fru EB! Höll på att bryta ihop fullständigt i början av läsandet av dagens inlägg. Har aldrig skrivit kommentarer för jag tycker inte jag kan skriva särskilt underhållande, men har läst precis varenda ett av dina inlägg. Var helt sjukt trött på att vara fast i ekorrhjulet 2017 och visste inte hur jag skulle orka jobba i över tio år till innan pensionen skulle komma som en befrielse. Hittade lyckligtvis din blogg och har slukat allt du och dina bloggkollegor skrivit om FIRE och investeringar. Tack var detta har min man och jag börjat arbeta halvtid och tröskar målmedvetet vidare till att inom en snar framtid kunna sluta arbeta helt. HADE ALDRIG VARIT MÖJLIGT!!! Utan din lärorika, inspirerande och inte minst fantastiskt underhållande och roliga blogg. Jag har skrattat högt många gånger. Så, för att komma till sak: självklart kan ingen få dig att fortsätta blogga om du inte vill och det är ju tiden i ditt liv det handlar om och väljer du att dra ner eller sluta så vill jag bara säga TACK från hela mitt hjärta för alla dessa härliga blogginlägg! Jag mår så mycket bättre idag med alla omändringar och energigivande framtidsplaner. Men...jag skulle verkligen uppskatta fortsatta regelbundna blogginlägg så länge det inte tär på dig och din livkvalitè. Med all respekt/EME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wow, vilken grej!!! Du måste uppdatera när ni rycker pluggen eller gör "patron ur" som IGMR säger.

      Radera
  27. Jag har skrivit det förr men jag skriver det igen. Jag gillar din blogg. Läser den nästan alltid på morgonen och sedan en gång på kvällen för att komma åt dagens kommentarer.
    Jag har en period nu då jag detoxar från bloggar generellt men jag har satt din blogg som mitt enda undantag. Uppskattar verkligen ditt jobb med att skriva.
    /JS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så hedrande. Aproå detox har IGMR fått mig att närma mig köpknappen avseende Cal Newports Digital Detox. IGMR har bara sms kvar nu, kollar inte ens Avanza-appen och han menar att denna bok, tillsammans med Vicki Robins och Art of Frugal Hedonism, är nyckeln till ett lyckligt liv. jag blev verkligen sugen på en riktigt digital detox. Inte bara den psuedodetox jag sysslar med nu som mest går ut på att jag saknar notiser.

      Radera
  28. Fattar ärligt talat inte hur nån överhuvudtaget kan peppra fram ett inlägg per dag om man inte har bloggandet som ett heltidsjobb så inlägg fem dagar i veckan är ju grymt imponerande det med. Älskar din blogg och din humor så är riktigt glad att du planerar att köra ett tag till!

    SvaraRadera
  29. Visste ju att du skulle bli en topp-bloggare! Grattis till 2 år. Själv firar jag 10. Kram fr sö Dalsland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack underbara 1st reader, vänligen posta din länk så att fler kan gå in.

      Radera
    2. https://nouw.com/thejeanettishway

      Radera
  30. Dra ner frekvensen till en nivå som du känner ger tid till annat, bind inte upp dig vid ett nytt jobb nu när du tagit dig ut ifrån ett annat ��

    Inläggen med dina egna erfarenheter och bekanta är otroligt intressanta och gör dig till en unik röst i vår del av bloggosfären.

    Inläggen där du kapitel för kapitel sammanfattar böcker och andra bloggar känns helt meningslösa, som att du ger dig själv läxa.

    SvaraRadera
  31. Tack för det som varit och det som kommer, oavsett omfattning!

    SvaraRadera
  32. Här kommer otroligt mycket kärlek från mig till dig eftersom du gör det enda rätta och fortsätter blogga....

    SvaraRadera
  33. oh...jag höll på att få dåndimpen när jag trodde jag fattade att du skulle pausa...den stora behållningen i mitt datorliv är ju dina inlägg.

    SvaraRadera
  34. Tack FruEB - så mycket igenkänning, tips och roliga formuleringar som du bjussat på (queen of fantastiska fotnötter). Härligt att du fortsätter!

    Magnus

    SvaraRadera
  35. Jag förstår verkligen att det kan kännas dödande med att "tycka att man måste prestera" ett inlägg/dag. Däremot är jag väldigt tacksam för att du lägger all den tiden på det (ja, 5 inlägg kan jag kanske gå med på...)
    Även om det finns en väldans massa andra bloggar inom området så uppskattar jag ditt sätt att uttrycka dig på (även om jag inte håller med om allt) och dina tips. Skala löken som är nämnt tidigare är ett bra exempel på inlägg där du visar på bra tips som kan göra en hel del skillnad i slutändan. Denna typen av tips inspirerar verkligen och ibland ger de även en liten ögonöppnare inom områden som man inte har tänkt på tidigare.
    Det är omöjligt för oss att komma med "krav" på dina prestationer. Men vi är nog många som är tacksamma för att du orkar fortsätta inspirera oss
    /Lotta

    SvaraRadera