Ett läsarmail från Fredrik

I början av maj fick jag ett mail från en läsare jag sedan tidigare haft lite kontakt med så jag vet att han och hans fru siktat på FIRE inom överskådlig framtid. Rubriken löd: "T-0". Nedan vår mailkonversation:

Fredrik: Dag T-0 kom och dator och passerkort inlämnade.1,500 bitars pussel förberett för nedvarvning.

Jag: GRATTIS! Okej så måndag den 4 maj är den Egentliga Dagen D, d.v.s. den måndag då du inte behöver vakna till klockpipet. Jag ryser! Du må tro att saker kommer att hända i ditt liv nu. Tror absolut på nedvarvningsperiod om MINST ett år. Men sen kommer idéerna och lusten krypande och då är det Fredrik 2:0 som får chansen. Jag tänker på min tillvaro nu vs. för tre år sedan. OMG. Min man nailade det i veckan: "Tänk vilka liv vi lever. Inget som skaver." Det är bara ett radband av mer eller mindre gemytliga dagar som puttrar på. Minimal stress, massor av tid för roliga projekt. Bästa life hacket! Om någon knackat på i konferensrummet för tre år sedan och bara "Psst...om tre år kommer du att ha förverkligat din dröm att extraknäcka som journalist och bo på landet med höns" hade jag bara fnyst. Men allt är möjligt! Och det är stashet som gör't. De som säger att man inte blir lycklig av pengar har fel.

Fredrik: Att nervarvningsfasen tar minst ett år är säkert helt sant och jag tror det gäller nästan oavsett vilket jobb man haft. I mitt fall avslutade jag med en inköpsroll med ansvar för blabla i hela den blabla. Har jobbat 24/7 sedan i höstas och sedan jag blev fast hemma 8-12 timmar i Zoom och Teams-möte varje dag. Det blir ett väldigt abrupt slut och det måste det bli. Samtidigt har jag varit med i så många beslutsprocesser så risk finns att man fortsätter att höra av sig och då måste jag komma på en strategi för att hantera det ... Inser att det kommer att ta tid. Lyckligtvis har jag aldrig identifierat mig med mitt arbete. Har varit lutheranskt ansvarsfull och driven men aldrig ett med mitt arbete. Jag tror det kommer att göra omställningen lättare.

Samtidigt känner jag en enorm glädje redan från idag. Tar upp mobilen (brukar vara en massa mail och WhatsApp meddelanden direkt när man vaknar och nästa veckas kalender full redan innan veckan startat) och noterar att än så länge är det bara tomt. Har faktiskt aldrig hänt tidigare ...Idag gick vi en lång runda i blabla (fantastiskt ställe) med vänner och medhavd lunch och fika och sedan bara pusslande och vänner resten av helgen. Vill hoppas att man i alla fall ska kunna komma i en semesterliknande stämning fort - behöver tid bara för att andas ut. Min fru tänker hålla ut på jobb fram till jul och sedan göra mig sällskap - det är en resa vi gör ihop. Ger mig lite tid att fundera över vad jag vill göra och känns mindre abrupt att klippa en inkomst i taget. Har anmält mig på [gymnamn] i grannbyn att jag är intresserad av att börja som instruktör på timmar och det verkar intressant. Stor fördel är att inget hindrar mig från att ta dagpass mitt i veckan... Funderar också på om jag vill ta någon roll som mentor till VD/CFO eller rådgivare. Utmaning med det är att det lätt glider iväg i tid och det är jag definitivt inte intresserad av. Vi har båda sagt att det skulle kännas skönt om vi kunde hitta någon liten form av sidoaktivitet som bidrar lite för att inte äta för mycket av den mest likvida stashen - i alla fall initialt. Lite som ni gör med din man på deltid och dig med vikarieroll. 100 sant att pengar är lycka! Men på ett annat sätt än vad som visas i t ex "my lottery dream home" på tv ...

Jag: Du låter exakt som min man. Han var blabla på en blabla innan han drog ur pluggen, en massa fancy uppdrag och han var 100% dedikerad. Men precis som du beskriver, likt en lutheran och inte riktigt där i själen, så som man ser en del andra vara. Därför gick omställningen väldigt bra. Och precis som ni gick vi i etapper, jag ett drygt halvår innan honom så på så sätt blev det mer organiskt och odramatiskt, särskilt om man har barn. Hör gärna av dig i framtiden med uppdateringar för jag är väldigt spänd på utfallet (no pressure!) OCH jag undrar om jag kunde avidentifiera delar av din berättelse och göra ett inlägg därpå? Du kommer inte att vara igenkännbar på något sätt, jag kan göra dig till kvinna med rött hår och anställning inom PR...

Fredrik: Japp finns verkligen likheter i vår planering och vad ni har gjort. Så många människor med bra jobb är fast i ett konsumtionsträsk där alla alternativ upplevs som orealistiska ... Så fortsätter man att bara konsumera blint ... Oavsett om man trivs med sitt liv eller ej. Klart du får använda vår historia - nu när jag är hemma och har tid ska jag också aktivera mig i kommentarsfältet.

Jag: Sweet, tack! Du får heta Fredrik och vara inköpare.

Fredrik: Drömnamn och drömyrke!

Vad säger ni om det va, vilken kille. Nu handlar ju inte FIRE om prestation. Det är ju själva antitesen egentligen, man gör slut med prestationen. Men det är ju bara ett faktum att många som väljer bort ordinarie yrkesliv faktiskt tar sig för något annat, ofta mindre lönsamt men ändock något mer än att bara sitta hemma och dricka vin framför Bolibompa. Så det ska bli intressant att följa Fredrik med familj framöver. Passa på att ställa frågor till hen, tror han läser allt som oftast.

Mvh/
FruEfficientBadass