Är fast fashion Djävulen?

I många år har jag hört att klädindustrin skulle vara den andra största "pollutern" (vad säger man, nedskitaren?) av alla industrier. Det är tydligen inte så enkelt. Jag läste nyligen ett inlägg från bloggen med det fantastiska namnet Ethical Unicorn, ett namn jag fortfarande inte är säker på är ironi. Skribenten* menar att man enligt nya beräkningar antar att klädindustrin hamnar på någonstans runt 6:e plats på Bad Guy-listan, efter såväl uppvärmning, jordbruk, vägtransport och produktion olja/gas. Klädindustrin hamnar på ungefär samma plats som boskapsbranschen (säger man så - köttindustrin kanske?) så låt oss hoppas att veganerna inte trycker upp sina budskap på textil.

Han till vänster är dum. Nej, hon till höger är dum. Men hon bakom har en missklädsam frisyr. Vem filmar?

Any heuw, det är ju inte riktigt så enkelt som att peka på en isolerad industri och säga aja baja för saker tenderar ju att hänga ihop. Ethical Unicorn:
"What is bizarre about doing this sort of analysis is that the fashion industry involves all the industries I just mentioned. Electricity (often from dirty sources like coal and diesel generators) powers the garment factories. Cotton is an agricultural product. A small portion of clothing’s journey is done by road transportation. Polyester is made from plastic, which is a petroleum product. Leather is a byproduct of livestock raised for food. Which just reaffirms the power of fashion. If you could fix fashion’s supply chain and lower its emissions, you would be lowering the emissions of the four most polluting industries on the planet. Fashion, could in fact, save the world."
Visst kan man hos de stora aktörerna med makt vrida och vända på hela kedjan genom att vikta om till återvunnet och mer hållbara material och produktionssätt. Jag ger stor cred till åtminstone vår svenska klädjätte som till skillnad från många andra i samma affärssegment engagerar en stor mängd personal i hållbarhetsfrågor samt bedriver vissa personalpolitiska diskussioner i produktionsländerna**. Men jag kan inte komma ifrån min magkänsla och det är att vi dessa åtgärder till trots måste sluta konsumera sådana vansinniga mängder kläder. 

I början av min sparresa handlade min minimalistiska garderobssträvan om i första hand estetik/bekvämlighet och i andra hand om ekonomi (jag slutade ju inte knarka 2nd hand förrän en bit in på 2016). Efter att ha sett Netflixdokumentären True Cost handlar det även om hållbarhet. Jag ska inte säga att jag köper allt i den filmen - den är likt alla dokumentärer hårt vinklad och visar naturligtvis de göttigaste bitarna för att få ut sitt budskap. Vidare tycker jag att man har en rätt historielös syn på hur länder rest sig ur extrem fattigdom. Det huvudpersonan går igenom i - tror det var Bangladesh - är vad gemene svensk bondflicka gick igenom när de flyttade in till städerna på 1800-talet. Historiskt har en gereration fått "offra sig" för nästa generation som med stor sannolihet kan ge sina barn möjlighet att gå i skolan och få ett bättre liv. Inte rättvist? Nej, man kan tycka att vi borde ha kommit längre än svenskt 1800-tal. Om det är någon tröst går transitionen snabbare idag på grund av globalisering och digitalisering. Dessutom är alternativet till fabriksjobben för de textilarbetande kvinnorna sällan pastoralidylliskt lantliv. Hon kommer i merparten av fallen från kvävande patriarkala förhållanden med litet eller inget inflytande över sitt liv parat med såväl fattigdom som hopplöshet. Livet i staden är hårt och stundtals farligt, men hon lever friare och ges chansen att skapa ett bättre liv för sina barn.

Det som störde mig mycket i filmen var bilderna från textiltipparna i Afrika. Tonvis med västerländska kläder skeppas dit för att "återvinnas" på stora landområden där lokalbefolkningen förväntas få problemet att försvinna, på samma sätt som de förväntas att ta hand om vår elektronik när Apple lanserar en ny mobil eller vi tröttnar på att ha ett rostfritt kylskåp utan vill ha ett retro i orange. Lite som Jack Blacks uppfinning "Vapoorize" i filmen "Envy".***


Klädbergen i fattiga länder finns där eftersom vi:

a) Är mottagliga för tillverkarnas löften om ett du version 2.0. i just deras plagg
b) Har för få riktiga hobbies
c) Är onda

Jag skojar bara, man är inte ond för att man okynnesshoppar. Man har bara dålig koll på statistiken. Exempelvis den som gör gällande att ett plagg inhandlat i västvärlden används i snitt sju gånger. Eller undersökningar som visar att ungefär en tredjedel av våra garderober är aktiva, sjuttio procent är bara hyllvärmare****.

Lösningen. I vanlig ordning kommer den från Frankrike***** och det stavas "French capsule wardrobe". Varför fransk? Varför inte en annan sorts capsule warderobe? Men snälla du, det står dig helt fritt att skapa en "Norwegian Capsule Wardrobe" eller en "Polish Capsule Wardrobe" eller varför inte huaaaa en "American Capsule Wardrobe"******, men just jag råkar tycka att fransmännen är bra på just stil. Och mat. Och film. Och parfym. Och vin.

Bunad, oljeplattdress, koseli mysse å ein luse er gott nok icke sant?

Innan du hugger tag i morgondagens action plan kan du ju omkalibrera dina sinnen genom att se True Cost eller - i det fall du saknar Netflix - åtminstone trailern på YouTube. Återigen, vinklat men gör jobbet. Åtminstone mitt sinne stod vidöppet för förändring efter att ha sett den så se det som en Clockwork Orangesk omprogrammering av din hjärna.


Mvh/
FruEfficientBadass

* Londonbaserade dansösen Francesca Willow så hon passar väl in i miljödiskussionen lika väl som en ann.
** En vän med nära anhörig som jobbat ett par decennier för samma kedja ställer sig emellertid frågande kring det faktum att HM aldrig anskaffat egna fabriker. Enligt hen är det inte kostnadsbiten som är problemet, de hade kunnat skaffa både en och tjugo fabriker i Asien. Det är - enligt min bekant så tag det med en nypa salt - kring ansvarsfrågan skon klämmer. Att ta helhetsansvar för byggnader och arbetsmiljö på plats är mindre bekvämt än att författa en exemplarisk kravspec och skicka ut folk på snitslade kontroller då och då. Hens hen jobbar produktionsnära och menar att man vid materialval oftare än inte väljer det mindre hållbara men billigare alternativet. Man har ju konkurrenter och aktieägare och affärsidén är trots allt att sälja kläder med vinst.
*** Spoiler alert: Skiten försvinner inte för alltid.
**** Dessa siffror gäller emellertid bara kvinnor. Motsvarande för en man är 296 respektive 98%.
***** Ironi. Men i det här fallet får det väl vara undantaget som bekräftar regeln för är det något fransyskorna kan så är det att skapa stil med få, hållbara plagg.
****** Enkelt! Fem Juicy Coture-sparkdräkter och ett par Uggs!

24 kommentarer:

  1. Man kan hur många hållbarhetsmänniskor som helst anställda även om man tillverkar av skitkvalitet. Jag köpte från några stora svenska kedjor t-shirts inför min trip. Efter några månader började det bli pinsamt att använda t-shirtarna för de såg för jävliga ut. Sista veckan körde jag fingret genom en av dem när jag skulle dra ner t-shirten. Mina t-shirtar av bättre kvalitet överlevde resan medan de billiga från ett flertal svenska märken slängdes efter användning den sista veckan.

    SvaraRadera
  2. Såg den dokumentären för nåt år sen och mådde rakt ut illa medan jag tittade. Men väl investerade minuter av mitt liv dock. Alla borde såklart se den för att etablera någon form av automatiska kräkreflexer vid tanken på fast fashion och all j*la konsumtion. Självklart tillspetsat innehåll i dokumentären, men det behövs tyvärr ibland för att nå fram som en käftsmäll och leverera någon form av bestående lagring i långtidsminnet av bad examples.

    Försöker tillämpa någon variant av Project 33 / Capsule warderobe i min vardag även om jag inte riktigt lyckats avyttra så mycket gammalt som jag önskat. Dock säger min "Cladwell" app just nu att innehållet i min garderob är 84% worn så det är jag nöjd med. (packar dock undan sesongskläder fortf eftersom vi lever i detta klimatet) Sitter oxå och försöker komma ihåg vilket plagg och när jag senast handlade ett klädesplagg och det är väl bra att första reflexen är "NO" i stället för "Yes" eller "Must Have" när jag ser något intressant.

    Pluspoäng för det Norska capsule warderobe förslaget :D även om det finns mer ur-typiska bunadsbilder att välja på. Det ultimata norska plagget är dock kanske den Onepiece med Marius eller Lusekofte - mönster som finns framtagen. Den önskar jag mig. På riktigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så mycket i din kommentar K:
      1) Cladwell-appen. Det ringer en klocka så någon har säkert nämnt den tidigare (du?). Blir sommarens teknologiska projekt. ÅHG att kunna i procent mäta användhet, hur ljuvligt? Vi skulle kunna ha en Cladwell Contest på Insta!!
      2) Onepiece med Mariusmönster. System overload. Jag måste bearbeta det här i enrum.

      Radera
    2. 1) ja troligen jag. Från början en bra app, nu har det tillkommit shopping funktioner och att inspireras av andras outfits vilket är helt ointressant. Men det går att ignorera än sålänge, så det gör jag. Blir det mer sånt tjaffs så kanske den generella informationen att jag varit duktig på att höja nyttjandegraden får räcka och jag avinstallerar. Så trist när en bra grej bara blir sämre med tiden.

      Radera
  3. Norwegian capsule wardrobe, jag döööör! Kör själv just nu Sickleave/unemployed Capsule Wardrobe. Den är lite jobbig pga varierar från nypressad kostym till jeans som inte tvättats på 14 dagar. Jobbar också aktivt med att inte slita mer än nödvändigt på "presentabla vardagskläder", så ska jag inte utanyför dörren ser jag ut som en luns. Hur som - jag har en guru på området hållbarhet och kläder: Johanna Nilsson www.slowfashion.nu - hon har även en svinbra podd https://play.acast.com/s/slowfashion. Klok och nyanserad kvinna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Kör själv just nu Sickleave/unemployed Capsule Wardrobe" Hehe. Kostymen för intervjuerna antar jag. Ska definitivt kolla in Johanna Nilsson.

      Radera

  4. Klädminimalism är något jag strävar efter. Frågan är vilka märken som är pålitliga och har bra kvalité? Finns mycket dyr tunn skit där ute.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaaaa! Kan inte nån skriva om detta och ge lite tips.
      Jag har inte alls koll på vad som är bra. Fast fashion = dåligt det fattar jag, men vad är bra?

      Radera
    2. Se mitt tips ovan om blogg och podd, det är en väldigt bra början.

      Radera
  5. Ska kolla in True Cost innan jag slutligen tröttnat på att betala min Netflix-faktura (tycker det är ont om bra filmer och serier numera).

    Jag är annars lite trött på vinklingen att "det här släpper ut mer CO2 än det där", som går att använda i alla möjliga varianter beroende på vad man vill slå ner på. Glädjande eller oroande, men Sverige står bara för 0.1% av världens CO2-utsläpp, vilket inte alltid märks i den allmänna debatten.

    Magnus

    PS. Håller med om allt som Frankrike är bra på, utom film. En del guldkorn, visst, men också många märkliga "komedier".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sveriges låga CO2-utsläpp beror ju också på att vi har "exporterat" våra produktionsutsläpp - merparten av det vi konsumerar produceras i andra länder, vilket inte blir synligt i vår statistik. Men håller helt med dig om att debatten om koldioxidutsläpp är onyanserad och att statistiken alltför ofta vinklas efter avsändarens syften. (Håller dock inte med om franska komedier!) / Irene

      Radera
    2. Ja det kan vara missvisande. Men det man inte kan sopa under mattan är ju de giftiga utsläpp som blir en konsekvens av exempelvis industriell bomullsodling. Det är i min mening mer oroande. Byn i Indien med fosterskador på grund av bekämpningsmedlen, männen som tar livet av sig en mase när deras odlingsföretag går i kånken för att de måste köpa dyra medel för att bekämpa ogräsen av samma lverantör som säljer utsädet. En ond cirkel. Där lösningen som jag ser den är att vi börjar konsumera mindre textil och mer ansvarsfullt framtagen sådan. Dyr textil m a o.

      Radera
    3. Absolut. Hade hoppats att HM och andra stora aktörer kunde ta mer ansvar. Men det kanske måste börja "underifrån" men finns det ett sätt att veta att dyr textil är bra textil. Att köpa lite och gärna second hand är i alla fall bra. Och helt sant att det finns skadliga gifter som är direkt skadliga på ett sätt som CO2 inte är.

      Jag vill påstå att våra låga CO2-utsläpp främst beror på att vi har en fantastisk, nästan helt CO2-fri elproduktion och att vi bara är 10 miljoner människor.

      Magnus

      Radera
    4. "Att köpa lite och gärna second hand är i alla fall bra" Ja där har man ju fast mark under fötterna åtminstone, även om fundamentalisterna menar att även 2nd hand är en sorts konsumtionsyttring som bör stävjas (aldrig kan man vara nöjd). Håller med dig att eko har blivit ett modeord och jag vet alltför lite om vad ekologisk textilproduktion är för att ha en åsikt. Förändringen måste komma underifrån, från konsumenterna. Vi måste omprogrammera våra hjärnor att konsumera textil så som vi gjorde för ett par generationer sedan. Ha enkla basgarderober, laga trasigt etc. HM tar, om man ska vara krass, ett ansvar i det att man uppfyller SITT existensberättigande d.v.s. leverera vinst till ledning och aktieägare i enlighet med affärsmodellen samtidigt som man i viss mån jobbar med arbetsrätt i de nivå 4-länder man producerar. Men att be HM att vända den textilbulimiska trenden i världen skulle vara som att be...tobaksbolagen att sluta sälja tobak. Det skulle framstå som mycket märkligt och inte i enlighet med affärsmodellen.

      Radera
  6. Eh alltså ni hånar väl ändå inte den norska capsule garderoben? 30% av plaggen där är ju min vardagsklädsel höst/vinter/vår.. Egengjord dessutom. Sen att jag har typ 5 stickade tröjor gör väl att jag aldrig kommer klassa in mig på capsule, men å andra sidan använder jag dem flitigt och ingen har iaf behövt slava (mer än jag själv) för dessa tröjor. Kanske något får och ullproducent, men visa mig den icke-nudisten som inte påverkar någon/något med sitt klädval.

    Om jag skulle okynneshandla något skulle det vara exakt en bonad också. Tror man får en störd patriotism när man är uppvuxen borta från sitt ursprung och jag älskar det plagget, men har inte känt att de tiotusenlappar det kostar att köpa det är värt det för de noll gånger om året jag faktiskt skulle kunna använda det. Men om jag hade obegränsat med stålars vore detta nog det första jag skulle köpa. På riktigt ja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du pyntar väl en trettio tusen för en schysst bonad. PPA blir väldigt högt om du använder den noll gåner per år dock haha.

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  8. En kommentar från någon som endast av misstag råkar vara moderiktig ibland....

    Bra kläder och skor håller länge men ett problem med att cykla varje dag är kostnaden för hål i baken. Inte ens jeans håller när man cyklar 1,5mil om dagen. "glatta" friluftsbyxor håller bäst. Kalsingarna har samma problem. Det är dött lopp mellan slitage i baken eller dålig resår pga torktumlare. Har kommit fram till att det inte riktigt är värt det med dyra byxor/ kalsingar....märker ingen större skillnad.

    Efter kläderna använts tills de är trasiga eller "hustrun har dömt ut dem som icke acceptabla till användning ute bland folk" så kan de oftast fortsätta som byggkläder/skor eller trasor.


    Hustrun och döttrarna har minst 3ggr så stora garderober men brukar högljutt kommentera att de inte har något att ha på sig. Jag brukar då påpeka att man kan ta det som är överst i lådan för att sedan snabbt retirera in på hemlighuset och låsa dörren (tänk ikonisk scen från Emil i Lönneberga)

    Så även om jag inte använder upp jordens resurser så mycket så tror jag nog familjen som helhet inte ligger så bra till. Men om garderobernas storleksförhållanden är 1:3 så är det inget mot burkarna och flaskorna på toaletten. 1:20 är nog bara början......


    Med vänlig hälsning
    THZ

    SvaraRadera
  9. "Hustrun och döttrarna har minst 3ggr så stora garderober men brukar högljutt kommentera att de inte har något att ha på sig" Kan du försöka placera begreppet "capsule wardrobe" i deras hjärnor? De flesta - även fashionistas - brukar gå igång på det. CW leder till större usage OCH större nöjdhet hos ägaren. Winwin. Och så win för plånbok och miljö. Och man som slipper höra tjatet.

    SvaraRadera
  10. OT, FruEB på landet brukar det förekomma djur av olika sorter, vissa sorter önskar man som ägare och boende inte ha inomhus, inte ens i uthus. Om din händiga man HerrEB ser denna mycket effektiva lösning på problemet ("utmaningen") så kan han säker göra en egen, då tex med tomma läskeburkar.
    Googla/Youtuba "soda Can mousetrap" och det börja säker klia i gör-det-själv-fingrarna

    11 mice in one night, best mouse trap ever:
    https://www.youtube.com/watch?v=6SIlYiiCGLI


    Anonym

    SvaraRadera
  11. Ha ha ha, ja den Norwegian capsule’n er som hentet fra garderoben min :-D

    SvaraRadera
  12. Legger ved lenke til en ekte norsk bunad, koster bare 48 000 X-D
    https://www.norskflid.no/bunad/bunader/telemark/oest-telemark-beltestakk/
    Egentlig er ikke en bunad nødvendigvis kostbar - den blir anvendt på nasjonaldagen og i julen, dåp og bryllup, og man får den til konfirmasjon, ved ca 14/15 år. Jeg giftet meg i min. Så om du anvender den 1,5 ganger * 60 år vil den være nedbetalt flere ganger. Siden den er tilvirket for hånd av naturlige materialer er miljøavtrykket begrenset. En "normal" bunad vil koste 20-25 000, mange syes av slektninger. Og ja, ingenting gir meg mer angst enn nasjonaldag med flagg, bjerk og bunad, men jeg hadde gjerne gått i min hver dag :)
    Nok bunad - 5 dager i uken har jeg på meg hvit skjorte, jeans, grå ullcardigan og svarte joggesko med hvit såle. Hadde tatt den røde arbeidsdressen any time, mye freschere
    - Ann

    SvaraRadera
  13. Dr Noble (templeofjoyandprosperity1@gmail.com) Tack för att du tog dig tid att lyssna på mig och svara på alla mina e-postmeddelanden. Jag känner mig känslomässig stark igen. Mitt självförtroende är tillbaka och jag ser tydligt fram min framtid. Jag är alltid tacksam för din hjälp för att återförena mig med min gamla kärlek.
    Kontakta honom via templeofjoyandprosperity1@gmail.com
    Whatsapp nummer +1 {405} 990-5764

    SvaraRadera