Camp FI Stockholm

Dagens inlägg skulle egentligen handlat om städning av sovrummet men jag mäktade inte med skiten given überhärliga CampFI igår - den första i ordningen men icke den sista det kan ni hoppa upp och sätta er på bitchas. Två punkter:

1) Ni dök upp! Efter ett antal "sorry-något-dök-upp-jag-kan-inte-komma"-mail under förmiddagen befarade jag att det bara skulle bli jag, mina barn och tio flaskor cava på Djurgården och det hade slutat med orosanmälan till soc. Men vi blev ett 50-tal skulle jag tro som kom och gick under dagen och ni alla var precis så förtjusande, vettiga och härliga som jag hade hoppats på.

MMM-gesten gör sig inte så bra med de svarta rutorna men ni fattar vad vi gör.

2) Något jag funderade på i efterhand var den säregna stämning som uppstår när man träffar frugal weirdos nämligen en distinkt känsla av att vi redan träffats.* Så kände jag första gången jag träffade Katarina (mitt första läsarmöte för ett år sedan, som då lovade att hålla min hand genom första CampFI, ett löfte hon infriade igår), första gången jag träffade även andra inom commjuuunityn. Idel behagligt umgänge, bara att steppa in. Jag försökte tillsammans med min man sätta ord på vad det hela handlar om och vi kom fram till att ni alla besitter några av de egenskaper som jag listade i ett inlägg titulerat "Hemligheter från de riktigt rika" för ett tag sedan. Och då särskilt punkt 7 och 8:

"7. De är öppna
Eftersom de rika och framgångsrika hela tiden strävar efter att lära sig nya saker av nya människor, är (eller blir) de öppna och mottagliga för ny input."

CampFI: Det var som en puttrande gryta av kunskapsutbyte igår. "Så här tänker jag med barnens framtid", "Hur tänker du kring 4%-regeln?", "Så här sångtränar du ditt barn till Adolf Fredrik" (not kidding, detta var de präktiga diskussioner vi de facto höll), "Den här personen tar du kontakt med när du flyttar till land X", "Hur använder man positiv psykologi för att bli en lyckligare människa", "Hur ska jag tänka kring djurförsäkringar?", "Hur många nära vänner har en snittman", "Hur går jag vidare efter det här skitåret på jobbet", "Det här planerar vi att göra när vi når FI", "Så här gör jag mitt eget toalettpapper", ja ni vet, de vanliga diskussionerna. Sällan har så många svenne bananas pratat så lite om väder och renoveringar på så liten yta. Förekomsten av prestige och suffisans var dessutom obefintlig och om du undrar vad suffisans betyder får du svaret på nästa års CampFI.

"8. De är goda lyssnare
Det är svårt att lära sig nya saker om man hela tiden är upptagen med att göra sin egen röst hörd."

Camp FI: ÅHG jag har sällan stött på en sådan stor koncentration av aktivt lyssnande människor. Jag är van vid att det är jag som spetsar öronen när folk pratar (inte för att vara trevlig, utan för att likt en vampyr suga ur dem den info som kan tänkas gagna mina mål och syften). Igår fick jag allt smaka på min egen medicin och ibland trodde jag mig vara med i någon form av dolda kameran när vissa av er (exempelvis den som börjar på P och slutar på atrik) förtjust spände blicken i mig och bad mig utveckla teman på ett så entusiastiskt sätt att jag bara väntade på att han skulle ta fram stenografiblocket för minnesanteckningar. Och såna var ni ju hela bunten! Så till den grad att vissa av er - med totala badasshistorier - satt och tryckte på dem tills någon ställde en aktiv fråga. "Men du då - Y - hur ser din historia ut?". Alltså, bara att höra folk uttala fraser av det slaget gör mig rörd till tårar. Vilka människor ni är!

Visserligen ligger ni i lä jämfört med min nästa man, som även han bevistade tillställningen på grund av misstag (han skulle till ett annat sällskap längre bort). Han heter Mats och han är författare. Jag förstod att det måste bli han och jag i samma sekund som han parkerade sin dramaten bredvid min.

Match made in heaven

Det visade sig att karln pratkiskt taget är FIRE sedan decennier tillbaka och jag fick hans senaste bok mot att jag på blögga ger en recension, så det kommer vad det lider. Lite oklart hur jag ska jämka en thriller i operationsmiljö med FIRE-temat, men det löser sig.

Any Heuw, tack för igår. Tack för att ni kom och materialiserades så att jag inte behöver tro att kommentatorsfältet enbart bebos av ryska troll och/eller obehagliga gamla kollegor, saker man ibland inbillar sig när man skriver för en anonym skara. Ser fram emot att av detta göra en årlig tradition.

Mvh/
FruEfficientBadass

* Vilket ju i de flesta fall stämde eftersom vi redan pratat i nästan två år i kommentatorsfältet. Nu fortsatte vi bara det samtalet, vad heter det, off screen? Print screen? Screentryck?