Frugalt tips barnkläder

För någon månad sedan var det mycket bråk hemmavid på morgonen. Våra flickor "hade ingenting att ha på sig" vilket var märkligt eftersom deras lådor knappt gick att stänga.* Jag föreslog då att vi skulle ta ut allt, tvätta, vika Kondo style och se på problemet ur ny synvinkel samma eftermiddag. Vilket de båda med emfas (notera detta) röstade ner med kvalitativa argument som "seriöööööst mamma". Nej, enligt mina döttrar var en shopping bonanza i köpladan den enda kuren mot denna garderobiärt prekära situation. Hade detta varit för en fem-sex år sedan hade jag nog gått dem till mötes. För jag har de facto inte köpt så mycket kläder till barnen på sistone, kanske framför allt för att min vän Hongkong-E levererar ett ständigt inflöde av felfria, avlagda flickkläder av fantastisk kvalitet (one-child-syndrome).

Men nu är det inte fem-sex år sedan och jag är en frugal weirdo tillika capsule wardrobe-fantast. Och även om jag för ett ögonblick kände uppgivenhet vid åsynen av deras rent ut sagt bedrövliga byråinnehåll tänkte jag inte ge mig utan fight. Samma dag bokade jag två tvättider på raken, hävde ut innehållet i deras byråer och sorterade igenom rubbet.** När allt var tvättat, torkat och invikt i prydliga klädrader strök jag skjortor och även vissa T-shirts och byxor. Efter att ha konverterat ett par urvuxna byxor till shorts började jag montera outfits vilka jag fotograferade på nedan sätt, ink. skor och vid förekommande fall - accessoarer.

Ovan ett exempel till 11-åringen, som samma morgon med tårar i blick sa att hon inte hade några shorts att ta på sig i värmen. Jag satte samman cirka sju stycken stilar per man som jag sedan fotograferade till varsin "Style Sheet Summer 2019" med deras namn och bild på. Sen lade jag kläderna i varsin hörna av vardagsrummet med bladen bredvid.

Det blev lite förvirring till en början. Vårt backoffice-barn fastnade på omslagsbilden och jag fick med mild hand tvinga henne i den första outfiten. "Jag väljer den här" sa hon då (det är den på bilden längst upp till vänster nedan) och jag fick förklara att alla kombinationer var hennes. För det var ju hennes kläder. Därefter tvingade jag dem att testa sig igenom samtliga förslag och sätta betyg 1-10. Mellanbarnet var rätt tuff med betygen, medan minstingen delade ut tior som om fanns det ingen morgondag. Hon sa också något oerhört snällt till mig nämligen "Jag fattar inte att du förstår min stil så bra". [OMG emoji med mammahjärta som sväller över av fashion confidence].

Det roliga var att de fortsatte att skapa klädkombinationer hela dagen och jag överhörde fraser som "Jag har mycket mer kläder än jag trodde" och "Äntligen ordning i mina lådor". Återstår: Inköp av ett par shorts till #1 och ett par jeans till #2. Estimerad besparing: 700 spänn? Vet ej, the sky is the limit. Men det är egentligen inte denna besparing om 700 kronor jag tycker är något att snacka om. Det som förhoppningsvis slagit rot i dem är insikten om att stil handlar mindre om antal spenderade kronor och mer om att skapa snygga kombinationer av det man har. #sparad-krona för barnen under resten av deras liv, minskat slitage på miljön och mer harmoniska klädvarelser så winwinwin.

Kurerar du dina eventuella barns garderober på liknande sätt? Om ej - get your shit togetha.

Mvh/
FruEfficientBadass

* OT men enbart en flickmoder kan förstå stressen i att, halv åtta på morgonen, höra deras frustrerade stön från garderoben och "mamaaaaa jag har ingenting att ha på mig varför kan vi inte få kläder som alla andra baaaaaarn". Vad ska man göra liksom? Vaporisera fram en ny outfit? Hade de kommit till mig en eftermiddag efter skolan hade vi åtminstone kunnat vidta åtgärder, men ens handlingsutrymme en halvtimme före skolstart är begränsat. 
** I vanlig ordning var cirka 75% fläckat bortom "skrubba-med-svamp"-åtgärdbart. Redan där en hint om problemets lösning. Vidare ligger allt sammantrasslat som i en stor, oattraktiv textilhög, inte helt olik de afrikanska klädberg som flashade förbi i True Cost.