Min man tjänar kosing post FIRE

En del av er har hört av sig eller kommenterat kring de annonser som visas ibland, exempelvis dejtingsajter med lättklätt folk. En läsare skrev att hon föredrog när jag hade den gulliga pennreklamen (Pen Store) vilket jag kan hålla med om. Dessvärre genererade den gulliga annonsen absolut noll spänn och på Googleannonserna får jag in ungefär motsvarande min surfkostnad. Om ni har lust att kurera ert annonsflöde kan ni enkelt trycka på det lilla krysset längst upp till höger i annonsrutan så försvinner den och om jag fattat det rätt kan man även rapportera om man tyckte annonsen var olämplig, så kanske den smarta algoritmen fattar att just du är en hederlig tjomme. 

En vanlig oro innan man begår FIRE eller semi-FIRE är "kommer vi att klara oss ekonomiskt". Jag skulle tro att väldigt många på resan sitter och tuggar sina Excelfiler om inte dagligen så några gånger i månaden. Så gjorde även jag. Inte min man, han är mer avslappnad till livet. På den tiden brukade jag störa mig på folk som redan nått FIRE som sa saker i stil med: "Ni behöver inte bekymra er, pengar är det minsta problemet. Det dyker alltid upp saker som ger inkomst, särskilt om ni är semi-FI och är öppna för förslag." Hur kan du säga så? hade jag lust att säga, vilket var svårt då de flesta som "sa" så var bloggare på andra sidan Atlanten vars blogginlägg redan var några år gamla. Exempelvis skissade MMM upp bilden av en kvinna som nådde FI och sa upp sig för att sedan helhjärtat ägna sig åt sin hobby kanot och plötsligt blev hon både sambo och kanot-instruktör och kalkylen fick betydligt mer fluff än i Excelarket. En annan variant är att göra en Mad FIentist, d.v.s. hata att sitta och programmera i bås, säga upp sig för att sedan bli kontrakterad av samma uppdragsgivare till bättre lön och inget bås (något som, när han tidigare hade frågat arbetsgivaren, varit stört omöjligt). Money talks, bullshit walks, rösta med fötterna, ja du fattar, när du visar att du inte är beroende av arbetsgivaren blir det liksom annat ljud i skällan.

Var vill jag komma? Jo, vi har nu erfarit det med egna ögon. Jag har ju nämnt att min man fått jobb på halvtid här uppe* och det är ett okvalificerat ekonomijobb utan personalansvar och han ÄLSKAR det. Han jobbar dessutom bara halvtid vilket i hans värld tyvärr betyder 75% men betalt för 50% (jag lägger mig icke i så länge han verkar må primör för man får ställa det mot hans tidigare jobba 140% till 100% lön). När han kommer hem, rosig om kind, berättar han solskenshistorier som "Idag har jag kunnat sitta och jobba med musik i lurarna hela dagen utan att bli avbruten" eller "Den här veckan har jag ett möte, haha!" (han hade tidigare runt 14-20 möten per vecka). Han ser ut att må så prima och jag frågade honom hur det kändes, om han någon gång kunde ångra att han sa upp sig från Fancy Pancy-jobb i storstan men det gör han inte.

Bara ett par dagar efter att jag ställt den frågan hörde ironiskt nog Fancy Pancy-jobb av sig. Av olika anledningar behövde de ha honom tillbaka, men bara på halvtid och det under en begränsad period. Han behöver dessutom inte vara på kontoret mer än ett par enstaka dagar under den här tiden så det mesta löser han över en kopp kaffe framför brasan i matsalen i vårt nya hem. En set-up som varit stört omöjlig om han bett om den vid uppsägning. Så det kommande halvåret kommer han att jobba heltid, eftersom han behåller sitt halvtidsgig här i stan.

Givet uthyrningen som rullar på enligt plan landar vi under det kommande halvåret netto på ungefär samma nivåer som vi hade under ekorrhjulslivet. Det är ju en högst temporär situation, givet att min mans Stockholms-vik löper ut till våren. Uthyrningen kan vi göra max två år innan föreningen får fnatt. Men min poäng är att jag inte såg att det skulle ha varit möjligt att dra in EN SPÄNN efter det att vi lämnat Stockholm. Inte lär våra nya nätverk minska med tiden heller. Min man har redan stiftat bekantskap med stora delar av Hudiks näringsliv (cirka 50 personer) vilket borgar för framtida anställningar i det fall han tröttnar på sin nuvarande. Han blir bara mer och mer attraktiv för varje månad som går givet att han för första gången i sitt liv lär sig att utföra ekonomiuppgifter som - om jag får vara lite taskig - är användbara på riktigt.** Om allt går enligt plan kommer jag dessutom att göra betald praktik under våren. Sen kan det vankas sommarjobb på samma ställe och så vidare. Saker jag inte kunnat föreställa mig ens i min vildaste fantasi, sker nu. Dessa chanser hade inte uppenbarat sig om vi hade flåsat runt i ekorrhjulen, det är ett som är säkert.

Jag kan inte garantera att chanser av det här slaget kommer att poppa upp som svampar ur jorden den dagen just DU drar i handbromsen och hoppar ur. Jag vill bara tydliggöra att JAG var sjukt skeptisk mot folk som drog sådana här historier förr. Och när en person med sådan nivå av ekonomisk skepsis erfar något av det slag som jag nu berättat, känns det som en plikt att delge dig. Med ett öppet sinne och en gnutta nätverkarförmåga kommer du med stor sannolikhet att kunna dra in några spänn efter avslut. Och du har egentligen ingen aning om hur kreativ din arbetsgivare kan tänkas bli den dagen du låter meddela ditt avsked med ett lojt leende och en dunst av eau fuckez-vous.

Mvh/
FruEfficientBadass

* Eller det kanske jag inte har? Är helt säker på att jag skrivit ett inlägg om det men nu hittar jag det inte.
** För här uppe är man inte lika intresserad av att sitta i halvdagslånga möten om processbeskrivningar och internal audit-resultat utan är mer fokuserad på arbetsuppgifter av typen "betala fakturor", "skicka fakturor" och "betala ut lön" , arbetsuppgifter min man aldrig utfört själv inom ramen för sitt arbete som Viktig Tjänsteman.