Morfarstestet

Nyligen en lördag var jag i en närbelägen galleria för att få ett barn klippt. Klockan var ett och jag satt och väntade på en bänk utanför frisörsalongen. Det var outhärdligt. Ungar som skrek sig vita i ansiktet, vuxna som försökte pleasa barnen med kinaplast från BR, andra vuxna som med tomhet i blick släpade sig fram med sina kassar - vars innehåll kommer att vara glömt vid nästa lön. Och det var då det slog mig; jag har blivit min morfar. Morfar förhöll sig till butiker och shopping ungefär som jag förhåller mig till sport: Jag vet att det finns men jag undviker det. När mormor stack in på TEMPO eller EPA eller var de nu handlade, satt morfar kvar i bilen och rökte pipa.



Jag mjukstartade min shopping detox för ungefär sex år sedan och sedan två år är jag fundamentalist. Jag rör mig i stort sett bara i butik när jag är nödd och tvungen, som när alla barnens strumpor har hål eller jag behöver en förlängningssladd, den typen av grejer. Eftersom jag så sällan sitter och vegeterar i köpcentra har jag aldrig blivit varse den här känslan som kom över mig i lördags - 50% uttråkning och 50% flyktreflex. Det är alltså så här det känns att vara man!? Eller rättare sagt: Man född 1940 eller tidigare!?

Så se morfarstestet som ett sätt att mäta hur långt du kommit på vägen mot shopping detox. Till hjälp har jag skapat en värdeskala. Var du vill vara är naturligtvis upp till dig, men det kan vara intressant att observera mental förändring i takt med att du mentalt avlägsnar dig från shopping som hobby.




Själv har jag gått från nivå 1 till 4 på sex år. Vänta ett år till och jag kommer scora max.


Mvh/
FruEfficientBadass


P.S. Och med det sagt...om du är i behov av ett nytt plagg, exempelvis för att du har ett stort hål som inte går att laga i dina jeans, är NU perioden du ska börja titta efter dem. Om en månad börjar sommarrean och då gäller det att ha kartan klar för sig så att man kan rycka godbitarna på dag ett. 

21 kommentarer:

  1. Så bra! Jag är på nivå 3 i normala fall. Har inte kommit så långt i detoxen, tycker det är trevligt att strosa i min lokala galleria som en tisdag eftermiddag precis före löning är behagligt folktom...
    Men, det finns ett undantag . Då är jag på nivå 5. Det är vid mellandagsrean och andra stora reor och erbjudanden som lockar fölk. Då är det nummer 5. På riktigt.
    Så din sköna taktik att spana in i förväg vad man ska fynda på rean funkar inte hos mig, tyvärr...
    Men på något sätt ser jag fram emot nivå 4 ��

    LottaJ

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt enig med mellandagsrean. Den är dessutom en fejkrea, det är kring midsommar och slut januari det skiftar på riktigt. Det är lite för otydligt avgränsat i tid för att fölk ska simultansynka sig man ur huse.

      Radera
  2. Har nu läst igenom hela bloggen på några veckor och vill börja med att säga fantastiskt roligt och målande skrivet. Så glad att jag hittade hit. Har suttit och fnittrat för mig själv på både buss, tåg och jobb.

    Det enda min morfar handlade tror jag var film till kameran för att kunna dokumentera vägarbeten från balkongen och smör. Han hade en fattig uppväxt och nu när han hade råd skulle han minsann ha smör på mackan varje dag! Så denna skala är fantastisk.

    Själv är jag nog en 5a på skalan när det kommer till köpcentrum. Tror jag utvecklat torgskräck efter 30-strecket. När det kommer till online-handlande har jag dock en bit kvar.

    Oj blev långt men känns som att jag känner dig efter allt läsande och vill gärna dela lite ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Smör och film, för att "kunna dokumentera vägarbeten från balkongen". Vilken hjälte. Min morfar köpte enbart tobak av märket "Hamilton" och någon gång vart tredje år lite skissgrejer. Han dokumenterade emellertid inte vägarbeten utan björkar.

      Radera
    2. Någon var ju tvungen att hålla koll på dem som arbetade och vem bättre än spionen från Ryssland (han var inte spion så vitt jag vet).

      Radera
  3. Jag ligger nog på en fyra i snitt. Jag outsourcar om jag kan, nu har jag bett dottern att inhandla ny Foundation till mig, så slipper jag själv göra det.

    SvaraRadera
  4. Haha, vilket kul inlägg. Jag skulle säga att jag prickar in 30 poäng på din morfarskala. Det är inte så att jag inte kan andas i butiker, men jag går bara in i dem när jag absolut måste och tycker oftast att shopping är ett slöseri med tid. (För att inte tala om pengar!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra Kaizenliv - du verkar vara en person vid sunda vätskor.

      Radera
  5. Fru EfficientBadass, vet du om branschen känner till hur stor del av befolkningen (s.k. (?) presumtiva kunder) som ogillar (=undviker) shopping/inköp och hur stor del som gillar det? Denna kundgrupp kanske man bortser ifrån helt och hållet pga deras aversion?

    Det är väl en bransch som är sifferorienterad och har koll på det mesta vad gäller kunder och presumtiva kunder så det kanske finns?

    Känner du till om branschen ser ett hopp om att kunna nå nya kundgrupper i och med internethandel (de som ogillar att fysiskt shoppa) och därmed totalt kunna öka omsättningen, eller blir totalen kanske mindre då vanliga kunderna köper färre saker/billigare saker då impulsköpen inte är lika framträdande i internethandel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. På a svarar jag nej, på b svarar jag vet ej. På c (sista stycket) svarar jag avgjort ja, då jag har vänner som jobbar med sådant.

      Radera
  6. Spännande med ett inlägg daterat 21 juni om partyis! Misstag eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt och hållet. Så det var du som under nanosekunder det låg inne var inne och kikade? Skaffa ett liv :)!

      Radera
    2. Jag var också ute efter inlägget om partyis. Ge hit!

      /R, originalet.

      Radera
    3. Då får ni snällt invänta 21 juni.

      Radera
    4. Samma här, partyis, visste inte ens att partyis existerade.

      Radera
  7. Jag ser det mer son en glidande skala. Jag kan tycka shopping eller vandrande i butiker är trevligt utomlands där utbudet är lite annorlunda. Däremot skulle jag aldrig åka på en ren shoppingresa.

    För det mesta faller jag in någonstans mellan kategorin jag shoppar när jag behöver och shopping dränerar energin. I och med att jag ofta marscherar in i affären efter ngt specifik så blir det inte så dränerande, speciellt eftersom det mesta kan köpas på internet. Däremot drar jag för att handla vissa saker som nu t.ex en ny mobiltelefon. Kan det finnas något tråkigare. Ikea som för länge sedan var ngt roligt är någonstans i dränerande och vad gör jag i det här helvetet kategorin. Hade en diskussion med deras kundtjänst om att åka och hämta någon del som inte funnits med i deras paket. Totalvägrade. Tror inte kvinnan i andra ändan förstod min ovilja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. IKEA är en bra värdemätare på hur långt man kommit mot en avvänjning. Jag minns tydligt hur jag såg en heldag på IKEA som förstklassigt nöje förr. Gärna med en kompis. Gå och slöshoppa som värsta konsumtionsjunkien "den här kan vara bra att ha?" och sen lite mat på det. Idag kan inte ett gäng vilda hästar få mig till IKEA (särskilt inte efter att jag skapat min eget lilla handlager av ljusen nere i källaren). Och ja Plina, jag håller med om att det kan vara roligt att gå i butik (jag uppskattar särskilt matvarubutiker och apotekt) utomlands. en klädshopping har helt fallit ur för mig. Känns som att allt jag ser skriker "här är fast fashion med 14 säsonger per år för att skinna dig" snarare än "kom hit och köp något som håller dig varm /och lite snygg till på köpet/". Eller vänta nu, värst är faktiskt hemelektronik, så som du nämner (mobil eller tillbehör). Jag får som existentiell värk i kroppen bara jag tänker på det. Gruvar mig redan för den dagen jag får kicken och jag måste skaffa egen dator och mobil. Jag kanske skickar 11-åringen, hon kan det där bättre.

      Radera
  8. Apotek och livsmedelsaffärer, suck! :-) Bagerier gillar jag. Det går ofta köpa lunchen för en billig peng. Viss finkem kan vara intressant att köpa i sydeuropeiska apotek. Priserna är betydligt mer humana än på Åhléns eller NK i Sverige.

    När det gäller dator köper jag en Mac. Även om prislappen är överdriven så har min hållit i 6 år nu och den dessförinnan uppgraderades efter ungefär lika lång tid. En PC variant får mig att vilja skrika några gånger per dag plus att efter ca 2 år börjar felmeddelanden poppa upp. Mac bara fungerar. Däremot har jag hört att den senaste inte är lika bra. Så om man sprider kostnaden utöver använda år så vinner macen.

    iPhone däremot är inte värt pengarna enligt min mening. Så det låter som en bra Grej att låta 11-åringen göra jobbet med en budget. För jag tror 11-åring kan ha en helt annan bild vad som är nödvändigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I teori köper jag Mac-snacket. Dessvärre är mänskligheten tydligen förprogrammerad till antingen Mac eller PC och evolutionen sorterade in mig i det senare. Jag försökte, på grund av de skäl du nämner ovan, att gå över till Mac på nya jobbet men min hjärna klarade inte av det. Scrolla med två fingrar? Ingen deleteknapp? Eb ctrl som ser ut som en ”fornminne”-vägskylt? Efter en vecka kröp jag till korset och bytte med en ung förmåga som av misstag blivit tilldelad en Lenovo (inga kids väljer ju PC) och vi båda var så glada och nöjda. Lite sorgligt men åååå så härligt att känna sig hemma i sin dator.

      Radera