Den hänger på insidan av garderoben och en gång i halvåret sätter jag en rund prick där jag befinner mig (i kronor). Den streckade linjen är prognos/plan vilket betyder att jag just nu ligger exakt i fas om jag år 2025 vill gå i tidig pension med 3,5 millar på banken.* Men det är inte grafen som jag ville tala om, även om den i sig är värd ett omnämnande då den är grym som motivator, utan det citat som står ovan den; mitt Leitmotiv: "Stora uppoffringar ger stora resultat." Varje gång någon lägger huvudet på sned när de får höra att vi inte heller i år kommer att dra utomlands eller ägna oss åt köksuppgradering eller musikal på Chinateatern, nynnar jag tyst (och förhoppningsvis utan att röra på munnen): "Stora uppoffringar ger stora resultat." Det är när det svider, som när jag för alltid ger upp en av mina favorithobbies** eller säger upp papperstidningen*** som jag känner något spira i mig, ett jävlar-anamma, en sorts masochistisk tillfredsställelse.
Jag kom att tänka på detta när jag lyssnade på min nufunna favoritpodcast ChooseFI och avsnittet "Skinny Waist, Fat Wallet", som förenar två av FI:s centrala begrepp: Fitness och Sparsamhet. Den ena programledaren, som i detta avsnitt sätter som mål att gå ner i vikt till sitt barns födelse, säger något i stil med: "När du gör saker avsiktligt, når du dina mål. Det är när du låter hjärnan slappna av, blir passiv och bara flyter med, som du i regel tar de beslut som inte gynnar dina mål. Det kan innebära att vi äter skräpmat och ägnar alldeles för mycket tid åt att titta på TV, eller så kan det gälla sättet vi hanterar pengar på. Om du följer varje spontan impuls, kommer du inte att nå dina långsiktiga mål."
Amen to that. Jag kan, utan att ljuga, påstå att jag lever mestadels avsiktligt. Inte 100% av tiden, men säg till 80%. Det mesta jag gör avseende konsumtion, kunskapsintag, hälsa och träning, har siktet inställt på samma sak och det är framtida frihet. Exempel:
- Spara pengar i vardagen genom att inte slöshoppa allt som kommer i min väg.
- Äta hälsosamt, exempelvis verkar min snålgröt med havre varje morgon förebyggande mot diabetes typ 2 som är ett av de mest växande sjukdomstillstånden i västvärlden idag.
- Fixa tänderna medan jag har gott om deg i fast anställning - exempelvis drog jag ut visdomständerna under 2017 eftersom de under några veckor varje år pysslade med någe skit som gjorde att jag fick ett väldigt obehag. Jag vill inte ha obehag när jag är fri, jag kanske liftar i Portugal, har inte tid med tandläkarbesök då.
- Sova som ett spädbarn 9-11 timmar per natt - bra för hälsan/hjärnan/kreativiteten etc.****
- Jag tar varje år ett screenande blodprov för att se tecken på viss ohälsa i tid.
- Jag går och cyklar i princip överallt - dels för att kunna spara till framtida frihet, men också för att jag i framtida frihet vill vara i fysiskt form att göra de saker jag längtar till.
- Jag har en stående ansökan till universitetet så att jag vid avsked i kombination med börsdipp kan hoppa på CSN-tåget och undvika att ta från portföljen när den är lågt värderad.
- Jag
- Jag lär mig mer om att skapa trafik till bloggen för vem vet - en vacker dag kanske bloggen kan leda till andra projekt som gifter sig med min livsvision om att leva geografiskt flexibelt. (För övrigt har jag 105 följare på Instagram nu tack snälla ni!)
- Jag har börjat gå hos en välrenommerad kiropraktor/sjukgymnast för att få ordning på mina ryggslutsproblem så att jag ska kunna jobba på farmen så som jag vill när FIRE är ett faktum.
- Jag umgås bara med människor som ger mig ett genuint utbyte och som jag vet kommer att behandla mig på samma sätt oavsett om jag sitter i ledningsgrupp eller plockar skräp på parkförvaltningen. Varför underhålla ett umgänge jag inte kan ha glädje av efter ekorrhjulstiden?
- Jag läser hönsbloggar, besöker vänner med höns och lär mig om djupbäddsodling - allt för mitt liv i frihet. Tänk bara i veckan fick jag veta att man kan få EU-bidrag om man håller vissa specifika hönsraser! Detta hade jag inte fått veta om jag under den middagen inte dragit upp min hönsdröm.
För 7-8 år sedan levde jag ett liv totalt befriat från avsiktlighet. Jag var som ett rö för vinden*****. Fick jag ett jobberbjudande så tog jag det allt som oftast, utan att tänka efter om det var något jag egentligen ville (några tusen mer i månaden var tillräckligt för att motivera ett byte, även om ett byte per se betyder massiv arbetsinsats åtminstone första halvåret innan det är ok att börja löka). Kunde jag ta bilen någonstans gjorde jag det, även om jag utan problem hade kunnat gå eller cykla. Om vi hade ok från banken att höja lånen gjorde vi det och köpte på oss ytterligare kvadrat - trots att vi inte ens visste vad vi skulle göra med dessa kvadrat. Vankades det home party****** eller realisation var jag där - helt oavsett om jag behövde något som erbjöds där eller ej. För att inte tala om alla menlösa charter vi åkt på eller all onödig take-away och catering vi ätit, helt utan att reflektera kring varför eller ens försöka hitta en annan lösning. Som KAtarina skrev i en kommentar igår - köpreflexen i full action och utan något som helt ifrågasättande. Köpreflexen trivs bäst i toleranta miljöer där ägaren checkat ut sin hjärna.
Jag vill försöka undvika att låta som en präktig messerschmitt varför jag inflikar att jag ibland trillar dit även jag. Jag kan bara inte komma på något exempel just i skrivande stund.
Hur når du alltså dina långsiktiga mål (för dig som skummat igenom röran för att få svaret på rubrikfrågan)? Genom att leva med AVSIKT*******.
Mvh/
FruEfficientBadass
* Dessvärre/dessbättre (?) kommer jag inom kort att fucka upp denna graf genom en förändring i livsstil, återkommer om någon vecka kring detta. I skrivande stund fanns denna förändring emellertid inte i min tankevärld så håll tillgodo bitchas.
** Shopping of course.
*** I retrospekt en mental vinst, men det visste jag ju inte då, det var sorg i hushållet.
**** Plus att det kommer oerhört naturligt för mig och jag har beslutat att inte göra något för att motarbeta denna min läggning. Det är ju så najs att sova.
*****
Ett rö för vinden |
*******Varför låter självhjälpsvokabulären nästan alltid bättre på engelska? "Living with intention" låter coolt. "Leva med avsikt" låter som en affisch hos SYO.
"Stora uppoffringar ger stora resultat."
SvaraRaderaDå handlar det verkligen om uppoffringar och inte vad andra ser som uppoffringar. Då ser man inte heller på dessa resultat som de verkligt stora, de som man med lätthet uppnådde och som i andras ögon kan tyckas smått anmärkningsvärda. Om det gått för lätt hittills, finns större utmaningar att ge sig på alltså. Det gav mig en tankeställare. Har sällan gjort något riktigt svårt även om andra kan tycka det. Har hittills varit alltför bekväm och är lätt nöjd med "små" resultat. /Eva
Intressant reflektion, Eva - uppoffringar enligt en själv kontra vad andra ser som uppoffringar! För egen del ser jag vårt FIRE-projekt som ”stora FÖRÄNDRINGAR ger stora resultat”, för vi känner inte att vi gör några uppoffringar. För oss är det helt ok att ha en lite äldre bil och inte köpa massvis av nya kläder, t ex. För min del tror jag att det är vad som gör oss långsiktiga i detta också - hade det känts som uppoffringar tror jag att vi gett upp innan målet var nått, eftersom det trots allt rör sig om en tidsperiod på 8-10 år med sparsamhet och jag antar att de flesta tänker sig att även sedan leva på ungefär den nivån, även efter FIRE uppnåtts.
RaderaKan det inte vara en kombo? Jag TYCKTE verkligen att ditcha charter, sluta shoppa, säga upp DN osv VAR "uppoffringar" till en början. I retrospekt är de ju, precis som TInga skriver, snarare "förändringar".
RaderaJag har några darlings att döda fortfarande om det ska bränna till i skinnet. Fotvård. Bio. Cava. Boende i innerstan. Men hell, det finns gränser även för en frugal weirdo.
Nja, det finns nog inget jag känner att jag verkligen ”givit upp” pga FIRE. Kanske inte var en riktig consumer sucka after all?!? Eller så är jag ingen riktig frugal weirdo nu! :-)
RaderaEn vecka kvar på semestern och nu är det dags att ta kontroll över livet igen. I sommar har jag gått på köpreflexen, delvis för att det varit den enda lösningen (?) men också för att livet varit jobbigt och jag har inte orkat stå emot. Till mitt försvar får jag säga att jag varit medveten om mitt agerande men det är ingen ursäkt som duger i de här sammanhangen.
SvaraRaderaSå nu är det dags för förändring. Startar redan denna veckan, sista på semestern, med matförrådsrensning. Kyl, frys och skafferi skall ätas ur, oavsett vilka konstiga maträtter barnen och maken kommer att utsättas för. Skall sedan köra superspar i september. Varför börjar jag inte redan idag? Jag tror att jag behöver augusti på mig för att övertala resten av familjen. Hösten skall ägnas åt reflektion - vad vill jag egentligen med mitt liv. Jo, vi skall starta en depå hos någon bra nischbank också!
Detta blogginlägg kom mycket lägligt. Våren och sommaren har varit synnerligen rörig, och trots försök att vara proaktiv har planeringen omkullkastats av yttre omständigheter om och om igen. "Rö för vinden" vore ett behagligt tillstånd, jag känner mig mer som en förvriden tall (torr hud, risigt hår, dålig hållning, taggarna utåt) i en orkan. Dags att leva avsiktligt igen!
/Malin
Tidig höst - ett klassiskt "window of opportunities" när det kommer till förändring. Kvällspressen kommer nog att mata på med "10 sätt att få ordning på din ekonomi" och "Kom i form i höst". Här i ekonomibloggosfären rör vi oss efter andra skalor och en supserspar september har mycket litet att göra med "Jämför försäkringskostnaderna mellan olika bolag - byt om du hittar billigare". Jag kommer att lägga en matta åt dig Malin, allt från spar till investeringar för dummies. Inte för att du är någon dummy (det kan man inte vara om man formulerar meningar som "...oavsett vilka konstiga maträtter barnen och maken kommer att utsättas för." Jag bara ser det framför mig hur du UTSÄTTER dem för maträtter, lite aggressivt sådär) utan för att markera att det är investeringar för nybörjare.
RaderaUtcheckad hjärna, ja det har jag funderat på så mycket. Hur kan min tidigare airheadness kunnat få florera fritt under så lång tid? Hur kan jag vara en sån sparmagician nu och INTE ha drabbats av det tidigare. Detta går över mitt förstånd. Till stor del osäkerhet tror jag. Ytan har varit viktig, att stå där i charken och högt deklarera vilken dyr bit jag önskar har liksom givit mitt ego något. Lite, kolla här har ni en som har råd liksom. Förfärligt, ja absolut men här inne känns det som läge att vara ärlig. Och det här beteendet grundar sig nog osäkerhet och ängslighet som hänger ihop med bekräftelseknarkandet. Eftersom jag nu efter 40-ish insett att jag är en amazing godess utan dess like (som vi alla är) även utan alla attribut har tramset klingat av. Nu handlar jag lågpris med högburet huvud och skryter om det sen.
SvaraRaderaÄn så känner jag inte att vi offrar något vi saknar, så det finns potential till hårdare ekonomiska tag förstår jag. Men det kanske också beror på att jag fortfarande är i min nyförälskelse med minimalismen. Här om dagen var jag bara ETT klick ifrån att köpa lite nya kläder till barnet. Det var superreagrejer och typ sju plagg skulle ha landat på under 400 kr. MEN, så gjorde jag en översyn i garderoben, insåg att det räcker med sex dugliga, tog mig samman och lämnade sajten. Nu är mina personliga plagg nere i ett stycke garderob av standardstorlek, en undanstuvad "undersängenlåda" där jag har lite säsongsundanstuv och några "kanskeplagg" samt två såga hängpåsar med jackor och rockar. Utöver detta har jag en ganska stor påse med superfina plagg som nog går att omvandla till tusenlappar. Bara jag orkar kurera alla plagg, plåta dem och lägga ut till försäljning. Kanske är det lite uppoffring för det är fina kläder som aldrig kommer kännas omoderna och kvalituttan är ypperlig. Men just därför kan de också inbringa sköna pengar och just det som ligger i påsen har jag inte använt alls det senaste året. Indexfond av Rodebjer.
Morsan
Indexfond Rodebjer, tillsammans med indexfond Whyred, Carin Wester och [här försökte jag komma på fler svenska designernamn men det blev bara svart på grund av bristande närvaro i modedjungeln] har gått rätt knackigt på sistone. Min indexfond Burberry (https://efficientbadass.blogspot.com/2017/11/att-avaga.html) var en riktig katastrof men jag väntar mig att cashen jag fick -investerad på börsen - ska vara tillbaka på 0 om cirka 6 år. Du har ingen tid att förlora Morsan, kurera och sälj asap (förutsatt att det är rätt säsong för de respektive plaggen).
RaderaVad gjorde du inne på en barnklädes-sajt? Ajabaja, du vet ju att det är big no no att röra sig i shoppingmiljöer såvida du inte absolut behöver något? Storstilat att du lyckades rycka dig loss ur köphypnosen dock.
"No pain, no gain" brukar det ju också heta (låter också "coolare" på engelska). Kul med din graf innanför garderobsdörren. Att det ska gå väldigt linjärt är ju en bra målsättning, men ge inte upp även om resultatkurvan kanske tidvis kommer att ligga under målkurvan - det är lätt att glömma bort, men börserna kan faktiskt gå ner också.
SvaraRaderaLycka till med ändringen av livsstil - jag hoppas inga tråkigheter ligger bakom.
Tack för en mycket intressant blogg.
Mvh
Egon
Hej Egon och nej jag är mentalt inställd på att det inte alltid kommer att gå linjärt (sen är det en annan femma hur jag tacklar det när nästa sättning är ett faktum). Livsstilsförändringen är mycket lyckosam, även om den kom otippat. Jag skriver om det nästa vecka, har varit så mycket annat i utkorgen.
RaderaDon't wish for it, work for it.
SvaraRaderaEtt favoritcitat att dra fram när man ibland bara önskar att man vore rik eller hade bättre jobb eller liknande.
Mycket bra! Lite samma tes som någon bok jag läste där man menade att hade snittsvensken lagt sina spel-pengar i indexfonder hade de (med lite ytterligare bidrag) blivit miljonärer och det med säkerhet - istället för att lägga sin framtid i slumpens händer (händer som är slippriga och opålitliga som en ficktjuvs).
RaderaVilken framförhållning! Gillade särskilt det där med visdomständerna :) Och roligt också att få ett omnämnande. Till och med att jag slant på tangenten när jag skulle skriva mitt namn kom med, haha. Det är så härligt med communitys där man peppar varandra. Ska bli medlem i ditt forum inom kort. Tittar också avundsjukt på de träffar som finns i USA eller Storbritannien. Även om Onkel Tom och FFF verkar starta upp här i Sverige lite smått...
SvaraRaderaFramförhållning är mitt mellannamn. Jag tänkte att det kanske var en felslantning men det var flera andra i kommentatorsfältet som refererade till dig som KAtarina och grupptrycket gjorde att jag inte vågade annat.
Radera”Det som börjar i USA kommer tids nog till Sverige” som det gamla talesättet säger. Fram till nu är FIRE en skum subgrupp som ingen fattar, men om några år kommer begreppet vara, kanske inte mainstream, men betydligt mer etablerat. Jag hoppas verkligen vi kommer dithän att vi har våra egna Fincons och Chitaquas. Det finns en sådan härlig och som du säger stöttande atmosfär i såväl de engelskspråkiga som i den svenska communityn och jag älskar nivån på kommentatorsfältet. Det är kommentarerna som gör bloggen, utan dem hade det bara varit en grandios frugal weirdos dagbok.
*fruuuuust* (ljudet av en köpreflexmustang som just klarat Ö&B med endast den avsedda stekpannan) Just nu går sparandet tungt och matkontot har övertrasserats jag vet inte huuuur mycket i hettan. Skyller allt jävulskap på den (och Försäkringskassan). Behöver ta en redig SuperSaveSeptember - finns något peppande forum för detta?
SvaraRaderaEeh...här? Frugalwood brukar annars köra über frugal months med jämna mellanrum men inte just nu tror jag, hon har det lite körigt i värmen. Bra jobbat på ÖB!
RaderaJamen just ja! Ska kolla. Och här hänger jag ju så klart. Vet inte riktigt vad jag är ute efter för pepp. :)
RaderaI MMM forumet brukar det ofta finnas en för de olika månaderna annars kan man skapa en egen och få med sig folk.
RaderaHar aldrig koll at MMM forum - kanske dags nu!
Radera@Mia: I envy you! Du har något fantastiskt framför dig. Börja med första inlägget.
RaderaVill bara tacka för en otroligt bra blogg!! Jag läser många inom området ekonomi/investeringar sen något år tillbaka, men få är så underhållande samtidigt som du lyckas inspirera. Dessutom är det uppfriskande att du är kvinna (verkar fortfarande vara undantag i just det här ämnesområdet sorgligt nog). // Lilla My
SvaraRaderaTack snälla Lilla My, vilka fina ord!
RaderaDet här kan helt klart vara ett av årets bästa blogginlägg! Så himla bra och inspirerande
SvaraRaderaFlera kloka saker i ditt inlägg och spännande saker, inte minst det där med att se vad din fina blogg kan innebära för kommande projekt - ser jag mycket fram att följa!
SvaraRaderaTack rara Anna & Gustav!
SvaraRadera