Dollar Street - bästa shopping detox evva

Efter läsning av Roslingböckerna har jag upptäckt Dollar Street - ett projekt delvis drivet av Hans Roslings svärdotter (tillika medförfattare av Factfulness och en av föräldrarna till de berömda "bubbeldiagrammen") som på ett visuellt sätt presenterar världen. En film förklarar mer än en bloggares blaj och jag ber dig, avsätt 11 minuter till detta TED-talk och du kommer att ha en hobby för livet (eller åtminstone de kommande timmarna).

“People in other cultures are often portrayed as scary or exotic. This has to change. We want to show how people really live. It seemed natural to use photos as data so people can see for themselves what life looks like on different income levels. Dollar Street lets you visit many, many homes all over the world. Without travelling.” (Anna Rosling Rönnlund)

Jag har blivit helt besatt av Dollar Street. Jag kan sitta själv eller tillsammans med barnen i timmar. Särskilt 13-åringen tycker att det är så spännande att jämföra våra hem med hem runt om i världen. Varför pratar jag om Dollar Street i en sparblogg?

1. Jag tycker att det är ett helt fantastiskt open source-material. Du kan själv vara med och bidra med bilder också i det fall du ska resa. Plina?

2. Syftet är att få oss människor att inse att vi är i grunden lika.

3. Världen är mer fragmenterad och komplex än vad media låter påskina (den dödar snabbt landsspecifika stereotyper). Samtidigt är det slående hur lika liv vi lever på respektive inkomstnivå.

4. Men framför allt - Dollar Street är ett mäktigt vaccin mot consumer suckerae. Du kanske har legat i hängmattan i sommar och browsat Pinterest och tyckt att nedan screen shot känts relevant inför höstens remake av sovrummet (för det var säkert fem år sedan du gjorde en uppdatering av just sovrummet, det kom ju en köksrenovering emellan):

Jämför ovan bilder med den rikaste tiondelen i världen och deras sovrum:

Sovrum i höginkomstländer

Och om du törs, dra markörerna in mot centrum och se hur ett sovrum för den "mellanrike" ser ut i världen.

Sovrum i medelinkomstländer

Nästa steg är lite mastigt, men om du mäktar med, ta en titt in hos de 10% som har lägst inkomst (i rött reglageknapparna så att du vet hur du justerar inkomstspann på Dollar Street):

Sovrum i låginkomstländer

Merparten av ovan bilder är från kontinenten Afrika. Jag googlar på Africa på Pinterest och får upp nedan bild.

Jag har fått ett i grunden ändrat förhållningssätt till mitt hem efter mötet med Dollar Street. Inte för att jag shoppade inredning innan (ni minns kanske min frugala remake av sovrummet i vintras). Men jag känner sådan fundamental tacksamhet för det jag redan har. Och då menar jag inte primärt jämförelsen med den fattigaste tiondelen - den har jag svårt att relatera till. Jag menar jämförelsen med medel- och höginkomstländerna! Det finns ju inget Pinterestigt över dessa sovrum. Jag börjar inse att där jag befinner mig är redan gott nog upphöjt till tio. Ett exempel från min tillvaro:

Min vän H har skaffat en robotdammsugare. Hon prisar den som om vore den en Messias nedkommen till mänskligheten och jag blev lite nyfiken och började reka. Nu bor vi ju litet i jämförelse med H, men eftersom jag fortfarande saknar känslan av Hemfrid ("någon har städat hos dig när du är borta") slog den an en ton i min själ. Nåväl, den kostade rätt mycket (runt 5 000kr) vilket i och för sig inte är mer än två månaders Hemfrid, men ändå rätt mycket indexfond. När jag fick höra att Robban gått sönder (de kallar hen det) men fixats av händig far i huset, stängde jag den fantasin*. För några inlägg sedan häcklade jag konceptet skaftdammsugare och då kom den efterföljande diskussionen att bland annat handla om de där snygga sop-seten i trä och jag nämnde att jag var lite sugen på att byta ut mitt i plast/plåt till ett sådant. Detta eftersom jag har mitt sop-set stående framme vid köksbordet, eftersom det tenderar att aldrig bli sopat annars (apropå inlägg "Håll det nära").

Då kommenterade Jarno så klokt att "är det inte bättre för miljön att du använder klart ditt fungerande sop-set i plast och metall istället för att springa och köpa ett nytt i trä". Och det har han ju helt rätt i, det är simpel greenwashing och ingenting annat. Bara av nyfikenhet gick jag in på Dollar Street och sökte på "cleaning floors". Så här såg ett tvärsnitt på jorden ut:

Det blir tydligt hur vi i toppen av inkomstpyramiden sitter och jämför prylar och konsumtion med varandra så till den grad att vi (mig själv inkluderad) tappar fotfästet. Plötsligt tycker jag att det är helt rimligt att ha en robotdammsugare, eftersom min vän har det. Jamen, om jag inte kan få en robotdammsugare, då kan jag väl få köpa ett sopset i trä åtminstone?** Dollar Street är ett sätt att jorda sig själv i denna konsumtionshets. Ett sätt för mig som konsument att sätta mina av leverantörer dopade ha-begär i perspektiv till hur resten av världen lever, utan att ens lämna hemmet.***

Så vad jag vill komma till är att den läsare som känner lite ryck i shoppingtarmen så här vid återkomsten till jobbet efter sommaren har mycket att vinna på att först ta en tur in på Dollar Street. Själv kommer jag att surfa in på kategori "Leksaker" ett par månader före jul och ha en sittning med samtliga tre barn. Så får vi se vad det blir i julklapp i år. Jag står och väger mellan en get till Burkina Faso eller möjligen en ny blyertspenna var. En sån med sudd i toppen.

Mvh/
FruEfficientBadass

* Jag saknar nämligen en sådan.
** Även om ICA Maxis sopborstar är gjorda av ekologiskt trä och monterade av fackligt ansluten personal i en ergonomiskt fulländad fabrik med förnyelsebara regnbågar är mitt avtryck mindre om jag håller mig till det jag har naturligtvis. Minimalisterna talar mycket om detta i Prylbanta som jag rekommenderar om du är intresserad av att leva ett - inte miljömuppigt- utan LYCKLIGT liv. Prylbanta är ett enkelt recept på lycka som inte kostar något. Tvärt om genererar den pengar i minskad konsumtion och försäljning av överflödiga artiklar.  Låna den NUUU!
*** Och innan jag hör snyftaren om "men bara för att de måste städa golvet med kläder i Vietnam betyder väl inte det att VI måste lida" så säger jag vänligt men bestämt att jo, det betyder att vi i Sverige bör lida lite grand, eftersom vår svenska konsumtion ligger över gränsen för vad vår planet klarar av. Om alla skulle leva som vi skulle vi behöva 4,2 jordklot. Om alla skulle leva som vietnameserna skulle vi inte behöva 4,2 jordklot. Vore det inte schysst att göra avkall på de där 3,2 jordkloten för mycket så säg? Dessutom får du finmotorisk träning när du sopar med din gamla sop, slanka armveck etc.