Igår var jag och såg Elisabeth Byström och Johan Ernfors a.k.a. Minimalisterna på ABF-huset i Stockholm. Som ni vet älskar jag Minimalisterna men mest av allt älskar jag deras bok Prylbanta som jag skrivit om här, här och här. Och här var det visst. Fram tills mötet med Hejdå saker var Prylbanta den mest inspirerande läsningen på området skala ner jag stött på.* Så det var med stor förväntan jag tog mig in i denna socialismens högborg på Sveavägen för ett 1½ timme långt seminarium**, en freebie för att jag vid ett svagt tillfälle skaffat ett COOP-medlemsskap och således får inbjudningar till arrangemang av Konsumentföreningen Stockholm. Jag hade väntat mig ett hav av söderbönor med assymetrisk lugg och stora papperssmycken, men det var lite mer seniort. Och 97% kvinnor, som brukligt är i seminariesammanhang.***
Minimalisterna är ju precis så sympatiska och konkreta i verkligheten som på bloggen. Det är givetvis svårt att koka ner en bok med ett så högt näringsinnehåll i en timmes föreläsning, men jag tycker att de gjorde det bra. Elisabeth började med att berätta att "om alla levde som vi i Sverige skulle vi behöva 4,2 jordklot" vilket var ett tema även för introtalaren****.
Vidare får vi höra om resan till minimalism och hur de trattat om minimalismbegreppet till sin egen "Svenssonminimalism" vilket jag tycker är ett så bra uttryck. Men behöver inte bli fundamentalist som Fumio Sasaki eller någon av YouTubes stil-minimalister, man kan bara välja att värja sig mot prylberget sådär i största allmänhet. Johan säger att de tänkte som så att "har vi tur kan vi inspirera någon". Amen to that, salen var fullpackad och bloggen är Sveriges främsta minimalistblogg.
Vidare talar de om för oss som läst boken bekanta begrepp som paretoprincipen, värdeoptimering och vinsterna med minimalism (tid, pengar, mental energi i att slippa röran, miljö och humanism*****). De går också igenom varför minimalism kan vara mentalt utmanande och där sätter Elisabeth huvudet på spiken: "Vi är känslostyrda, sociala varelser som inte agerar rationellt" men att vi även konsumerar i syfte att lösa problem. Problemet med denna problemlösning är att den ofta skapar brist någon annanstans i matrisen, d.v.s. du köper en bil för att snabbare kunna ta dig till och från jobbet för att få mer tid med barnen. Men bilen kostar så mycket pengar att du har svårt att gå ner på deltid för att vara med barnen.
Mitt favoritområde med såväl Prylbanta som föreläsningen handlar om de så kallade "Tankevillorna" - de feltänk vi gör vis-à-vis våra prylar. Nu hann de av förklarliga skäl inte igenom mer än en handfull, men klassiska tankevillor är ju "den kan vara bra att ha en dag" eller "redan tagen kostnad" (att man värjer sig för att göra av med en pryl som förlorat sitt värde för att den kostade så mycket att anskaffa från början). Minimalisterna förespråkar ALLA-modellen när behov uppstår: Avstå - Låna - Leasa, och i sista hand: Anskaffa. Men då anskaffa något som ska hålla i många år ("för livet") och något som är miljövänligt och arbetsförhållandemässigt ok tillverkat.
Slutklämmen är att identifiera sin drivkraft till minimalism. Det är den individuella drivkraften som när ett långsiktigt engagemang - annars blir det bara en engångsinsats och sen smyger sig prylarna tillbaka igen. Nyckel är att minimera inflödet och ständigt påminna sig om varför. För deras del handlade det om att få mer tid med barnen och slippa stressen det innebär att ständigt leta efter saker, städa bland sakerna, behovet av ett större boende för att härbärgera sakerna osv.
"Minimalism är som att skala en lök lager för lager". Shit, jag som trodde löken var min idé. Jag trodde i och för sig att det var jag som kommit på uttrycket "snöbollseffekten" när man talar om ränta-på-ränta så man får ta mina antaganden med en nypa salt.
Summerat - en kvalitativ föreläsning av två eldsjälar - utan ett ord för mycket. Living the brand. Hoppas att de fick mersmak och kanske börjar turnera med sitt budskap. Till skillnad från introtalaren Anders - som arbetade enligt "miljön-är-till-stor-del-en-fråga-för-politikerna"-principen, tror jag att det är en gräsrotsfråga och där är unga, välutbildade och, om jag får drista mig till att säga så, snygga människor som Minimalisterna, hårdvaluta. När gemene man ger konsumtionen fräcka fingret och minimalism, staycation och vego blir trend, går vi snabbare fram än om vi höjer flygbränsleskatten eller bötfäller dem som inte sorterar elektronik på ett korrekt sätt.****** Minimalisterna får 6 tomma glasburkar i betyg av mä (max var 6, om ni undrar).
Och glöm inte att kolla de entreprenöriella deltagarnas idéer. Jag kommer absolut att kolla in på Hygglo för att hyra prylar på landet (ex. en byggnadsställning vad det lider) och den dagen ett par jeans spricker kommer jag utan tvekan att skicka dem till Repamera, om inte annat för att deras grundare var så charmig.
Mvh/
FruEfficientBadass
* Jag säger inte att Hejdå saker är bättre än Prylbanta, jag säger att de spelar i samma liga.
** Förutom Minimalisterna, f.d. KD/Moderatpolitikern Anders Wijkman som talade hållbar utveckling & politiska agendor samt tre entreprenörer inom återbruk: Hyber (abonnemang på begagnade barnkläder), Hygglo (möjlighet hyra & hyra ut sällanprylar av typen släp & lövblåsar) och Repamera (elaga kläder on-line).
*** Fast inte lika stor andel kvinnor som när jag var på nationalmuseum på en dragning om att vara kvinna på 50-talet med författarinnan till Maj-triologin Kristina Sandberg - där var det en man bland 499 kvinnor och jag tror att han blev uppäten efter avslutad paneldebatt för jag såg inte skymten av honom vid garderoberna.
****10% av världens befolkning står för 50% av utsläppen.
***** Den humanistiska biten handlar om att ta ansvar för att så långt det är möjligt se till att prylarna man köper tillverkats under bra omständigheter.
****** Det känns stabilt att en sketen säljare snäpper Rom-klubbens ordförande på fingrarna.
Kul! Skulle också vilja höra dem live, Minimalisterna och Marie Kondo var de som hookade mig först. Sedan har ju Försäkringskassan varit större drivkraft när det gäller att gå hard core, även om jag gillar Hej då saker ...
SvaraRadera”Försäkringskassan - om du menar allvar med din minimalism”. Jag mailar den till Begler, kan nästan lova att de förbisett den USPen.
RaderaTack så mycket för fin recension av vår föreläsning! Blir imponerad av att du fångade upp så mycket och sammanfattade det så bra i din text. :)
SvaraRaderaKul att du kom och än en gång tack för texten ovan.
Det är ni som ska ha tack. Äkta engagemang är det som leder till förändring och ni är förebilder för så många, ink undertecknad.
RaderaJag måste läsa boken! Följer bloggen och har börjat med 0 grejor in. Svårt att hålla detta när ens barn troligen har fått vaccination mot minimalism redan på BVC. Har även ett gäng släktingar som antingen rotar fram gammalt skräp ur egna skåp som ”barnen kanske tycker om” eller går på jakt i soprummet i lägenhetskomplexet efter grejor ”som barnen kanske tycker om”. Mia: jag skrattade igenkännande när jag läste om Föräkringskassans drivkraft. Man får snällt rätta mun efter matsäck, ett uttryck som verkar helt okänt för många idag.
SvaraRaderaApropå barnen så kom Johan (Ernfors) med ett knep hur man kunde stävja inflödet vid födelsedagar (av företrädesvis kinaplastkrimskrams från typ klasskompisar fattade jag det som - det var en publikfråga). Förslaget var att uppmuntra kalasdeltagarna att swisha över en summa (typ 40kr) så att barnet självt kunde få köpa ngt större och i längden kanske mer givande. Vi testar detta nu med 8-åringen, hon fick välja imorse om hon ville ha kompisarnas paket eller cash. Lite paket (vintage, men det fattar hon knappt) får hon av oss. Det ska bli intressant att se utfallet. Särskilt som hennes ”kalas” bara inbegriper tre pers så det blir begränsad shopping.
Radera