fredag 13 april 2018

Stilikon April - Inès de la Fressange

Skärpning! Jag har fått ett (1) bidrag i tävlingen. Ska man behöva dricka upp alla presentkort själv?

När jag började skriva detta inlägg blev jag plötsligt osäker - vad är hon känd för egentligen Fressange? Så jag Wikipediade och fann:

Inès Marie Lætitia Églantine Isabelle de Seignard de La Fressange, born 11 August 1957, is a French model, aristocrat, style icon, fashion designer and perfumer.[3] She was named to the International Best Dressed List Hall of Fame in 1998.


Reflektion 1/ Aristokrat? Kan man ens vara det? Särskilt i Frankrike, trodde det var förenat med livsfara.
Reflektion 2/ Varför googlade jag inte på Inès inför våra döttrars dop? Hur coolt hade det inte varit på uppropet i första klass:
Fröken: "Kevin Landhammar?"
Random barn: "Här!"
Fröken: "Lae..Laetä...Laeti...mummelmummel...Egla...Engla...Älgantine....?"
Any How, hur snygg är hon inte på en skala? Nedan en kort stilstudie:


1/ Begränsad färgskala i klassiska marint, vitt och beige. Enstaka avbrytare som ovan en himmelsblå tröja och en syrenlila väska.
2/ Klassiskt enkelt med mycket jeans och skjorta, parat med skor att dö för.
3/ Uppkavlande ärmar och dito ben
4/ Blandar marint och svart (Diors påfund, innan dess var det döden)
Det är något lite rufsigt över henne. Förstå hur lätt det hade varit att förvandla ovan stil till något ängsligt damigt. Men istället känns hon snudd på rock'n'roll (och med den kommentaren förpassar jag mig själv till segmentet dam). Varför? En del av förklaringen tror jag sitter i det uppkavlade. Jag har gått igenom ett stort antal bilder och hon har i princip alltid uppkavlat. En annan förklaring kan vara hennes hår. Eftersom jag är besatt av Inès och därför läst hennes eminenta stilguide Parisian Chic, vet jag att hon börjar varje dekadent dag med en dusch och hårtvätt samt låter det lufttorka för kombon fräschör/bohemiskt rufs. Vidare är hon inget stort fan av plastikoperationer vilket syns på hennes franskt osilikonade torso samt på närbilder av hennes ansikte och tänder - det är lite rynkigt och lite skevt men det skiter väl hon i, hon får ligga ändå.
Jag tycker att man med fördel kan transponera Inès stil till en capsule wardrobe. Jag älskar färgerna och marint är sedan flera år mitt svarta. Ljusblått till sommaren, beige året runt. Jag älskar skorna av loaferstyp, särskilt när jag reser. Jag skulle tippa att ovan är typ TODS, men jag vill gärna tipsa om det genialiska märket Geox som gör klassiska loafers till en bråkdel av priset. Nedan från vänster till höger: TODS galaxy blue 2 200kr, GEOX rouge de putain 850kr - Gucci Platform Sneakers 7 831kr (kanske inte helt Inès-kompatibla).  Och för dig som talar franska heter inte den röda färgen så, det var ett aristokratiskt skämt.

Jag är inte superpåläst avseende Geox men har för mig att det är italienskt och att de jobbar med material som andas vilket är bra då man ofta är barfota i loafers. De är också grymt sköna att gå i. Och bekvämlighet är ju lyxens moder, för att citera Chanel.
Mvh/
FruEfficientBadass





19 kommentarer:

  1. Jag ÄLSKAR loafers. Har ett ganska stort antal, många från märket Novita (köper även deras sneakers). Loafers var perfekta som inomhus-skor på jobbet och passade till både finbyxor, jeans och klänning.

    Men TODS...
    Jag åkte in till NK för att kosta på mig ett par (det här var naturligtivs innan jag började min spardiet för ett par år sedan) och där hade de exponerat alla härliga färger på ett runt bord. Så läckert och köpsuget gick naturligtvis igång på alla cylindrar! Det fanns ett par hallonrosa (åh så uppiggande färg!) kvar i min storlek och jag blev naturligtvis jätteglad.

    Tills jag fick veta priset. 3600 kr.

    Det gick bara inte, inte för ett par skor. Som jag mestadels skulle ha på jobbet. Så jag åkte hem tomhänt och besviken (och snål - redan då!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mucket bra. Som sagt Geox en favorit här. Jag har feminint stora fötter (41) vilket ökar chansen att reafynda. Både mina blå och röda inköpta för runt 400kr/styck.

      Radera
  2. Gällande din inflikning "skärpning" så är det två saker som gör att jag inte vill dela trots att jag verkligen älskar ditt blogg och ditt budskap.
    1. Ogillar sociala medier
    2. Vill inte förknippas som umgängeskretsens "snålis" utan håller det gärna lite för mig. Om jag delar så skulle det kännas som om jag outar och kommer ur garderoben. Det är jag inte villig att göra ännu. ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar. Jag kanske stöper om reglerna vad det lider.

      Radera
    2. Det låter bra! Jag håller mig undan delatävlingar och grejer på Facebook, men tävlar gärna själv! :D Har idag gjort två riktiga snål-lyx-kap utan att ens anstränga mig. Delar med mig om du ändrar reglerna, hehehe...

      Radera
    3. Work in progress, du fick mig verkligen på kroka

      Radera
  3. Inser att mönstrat verkligen inte gör något bra för stilen. Möjligen randigt eller prickigt, med måtta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är märkligt vad mönster gör lite för stilen.

      Radera
  4. Fransyskorna lyckas ofta med att klä sig snyggt och stilrent. Sedan tror jag också en del av grejen är att de är ca 10 kilo lättare än gemene svenska vilket gör att det mesta ser snyggare ut. Kläderna sitter snyggare på storlek 36 än 40 eller 42.

    Jag är också ett stort fan av marint, mörkgrönt, och vinrött kombinerat med svart. Blått överhuvudtaget är mycket praktiskt och snyggt. Geoxs loafers har jag däremot inte lyckats hitta några som jag gillar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt första jobb var på ett kvinnodominerat ftg i Paris. Jag kan än idag åkalla känslan av att vara en grå jättekvinna bland de små nätta kvinnorna. Vi hade också en franskt charmig kreatör på företaget som peppade mig när jag vid något tillfälle påpekade att jag kände mig grå: ”Du är grå för att du har en grå personlighet”. Tur för honom att jag har som tumregel att inte nypa folk som är kortare än jag.

      Radera
  5. Hmm...
    Min jobbklädsel liknar ju nästan detta. Vita byxor och blå topp. Dock helt oformligt eftersom landstinget inte vet något om passform. Brukar kavla upp både byxor och tröjärmar på sommaren så där får jag ett rätt till. Den gröna operationspyjamasen är bortom all räddning även om jag sett den matchas med vita tofsloafers.

    /Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte faktiskt på det senast jag var på sjukhuset. Maken till intetsägande och könlösa kläder finns inte! Men jag antar det är meningen...

      Radera
    2. Nej men tänk så roligt det hade sett ut på debattsidorna om vi infört sexy nurse-utstyrslar inom landstinget

      Radera
    3. Var tvungen att googla vita tofsloafers för att komma i stämning - helt underbart. Var hen månne även golfintresserad?

      Radera
    4. Jag undrar vad de manliga sjuksköterskorna skulle ha på sig...
      De vita tofsloaferserna satt på en manlig narkosläkare av den gamla sorten. När han slutade placerades skorna i en glasmonter i fikarummet på operationsavdelningen. Jag vet dock inte om han spelade golf.

      Radera
    5. Haha...humor.

      Ja vad skulle männen ha på sig? Själv är jag svag för män i intellektuell mundering (tänk tweed, sköldpaddsmönstrade skalmar och manchester) men jag är nog minoritet plus ej sjukhuskompatibelt. Kan man inte bara kräva träning på arbetstid och 2 strl för små överdelar?

      Radera
  6. Blir så sugen på att kopiera stilen rakt av men tycker a. det är så mycket naket (ska prata med min psykolog om detta tror jag, lite vrist, fot och underarm kan jag väl kosta på mig att flexa) och b. vitt - livet svåraste färg? Senast jag hade vitt var nog när jag konfirmerade mig. Nä just det, studenten men då var jag ju full.

    Obs. Hittade lösning på problemet: alltid vara lite full, obs vitt vin för eventuella fläckars skull. Det är min motivering om du bestämmer dig för att ändra reglerna i din lönecava-tävling.

    Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men är det budget? Enligt mina källor är det dyrt att vara heltidsalkis.

      Radera
    2. Blev så till mig i trasorna av stilinspon att det glömde jag helt bort - diskad!

      Hanna

      Radera

The Art of Frugal Hedonism Del 4 - Hitta gratisställen utanför hemmet

Jag sitter som i feberyra dagen efter hemkomst från Italienresan och försöker sammanfatta valda delar av "The Art of..." för er. J...