Innan jag börjar dagens litania - jag stöper om tävlingen. Det är dubbelmoraliskt att kräva att ni ska dela på sociala medier när jag själv är en ivrig bespottare av desamma. Den som redan skickat in på sociala media (Att välja lycka+Lana Banana) har redan vunnit. Om ngn i övrigt vill delta med ett knep, skriv in så plockar jag några vinnande förslag som jag postar anonymt på bloggen.
Jag inser att det låter som att slå in en öppen dörr - jag sparar hälften av min nettolön, klart jag inte kan relatera till folk som lever lön-till-lön. Eller förresten, jag fattar ju exakt varför folk lever från lön-till-lön - been there done that*. Det jag däremot inte fattar är de som ligger lite mitt emellan och skvalpar, varvandes klarsynta stunder med dimma. Det blir varken hackat eller malet - det blir brist på fokus.
Exempel 1: Jag hörde ett inslag i, tror det var Plånboken på P1, där någon sorts ekonomisk rådgivare för runt ett år sedan gick igenom en familjs ekonomi och hittade sätt att minska familjens rörliga kostnader med tre hundra spänn. Aha, tänkte jag, 300kr i månaden blir ju ändå några tusen på ett år. Men NEJ, det var total besparing per ÅR! Vad blir det, knappt 30 spänn i månaden? Samma familj kommer, utan skuggan av tvivel, att lägga 300 spänn eller mer på take-away per månad eller kanske till och med vecka under samma år. Eller varför inte slösurf-shoppa något i den storleksordningen ett par gånger per månad eller vecka. Eller varför inte dra en helg till NY och sätta sprätt på femtio gånger den summan en gång per år. Bara den här rådgivarens timkostnad tar väl den här familjen runt tre år att tjäna in. Felriktat fokus.
Exempel 2: Jag har bekanta som är så nöjda över att de bytt kanalpaket och därigenom spar ett par hundra kronor varje månad. Vad de däremot fortsätter att göra är att åka och storhandla på en fancy ICA Kvantum flera gånger i veckan när de hade kunnat spara tusenlappar på att veckohandla på Willys eller Lidl (ännu mer om de inte imperativt behövt äta kött till varje måltid vilket de gör). Felriktat fokus.
Exempel 3: En före detta kollega återkom ofta till att hon vid ett tillfälle skrapade fram 10 000 kronor på Triss. "Men det händer ju bara en gång i livet", brukade hon suckande avsluta sin story-telling. Ja exakt, och knappt ens det varför du kategoriskt bör undvika spel. Men om du hade sett över dina löpande kostnader, börjat ta med dig lunchlåda till jobbet, slutat lönedagsshoppa som om det inte funnes en morgondag samt skippat din charter till Mallis varje vår, hade din Trissvinst varit ett faktum varje månad, år efter år. Felriktat fokus.
Ta ovan exempel gånger tusen och det är vad jag ser omkring mig - förnöjsamhet över det lilla men en ignorant inställning till helheten. Kan någon hjälpa mig att förstå detta: Är människor av typen ovan medvetna om att de springer på fel bollar? För om så är fallet kan jag leva med det, jag fattar att det finns en liten thrill i att göra något lite smart i vardagen (ex. byte av kanalpaket). Lite som en man jag känner som sprider pengar omkring sig som vore det karamellpapper men som inte kan sluta tjata om hur han "vann" 18 000 på att köpa Fingerprint tidigt (och sälja på mitten). De där 18 000 spenderar han på en månads flamskonsumtion, men det tjatar han inte om.
 |
| Ingen aning - den kom fram när jag bildgooglade "Felriktat fokus" |
Mvh/
FruEfficientBadass
* Personligen hade jag en märklig känsla av att pengarna skulle gå upp i rök om jag inte konverterade dem till upplevelser och/eller prylar asap. Vilket var ironiskt för det var ju precis det de gjorde.
Det hela kokar ner till att man inte har mål med sitt sparande tror jag. Finns det mål så är dessa förmodligen väldigt kortsiktiga t.ex. spara till en resa, eller finare kapitalvara. Nä, cut the BS! Jag låter ju som om jag är över 40! Sparar gör man ju inte längre till detta eftersom du LÅNAR till denna omedelbara konsumtion. Sen finns det dem (60+) som levt sparsamt hela sitt liv men bara lagt på hög i madrassen (bankkonto utan ränta) och aldrig tänk tanken att man med dessa resurser inte behövt jobba tills man är 65. Åter igen; målet saknas!
SvaraRaderaGillar namnbytet! Jo så måste det ju vara. Utan mål blir ju måsparande tråkigare än graven. Ungefär som att plugga inför ett prov i något man är helt ointresserad av.
RaderaSom vanligt handlar det mesta om hur du är uppväxt och vilka personer du omger dig med. När vi umgicks med personer som var beroende av det yttre med kläder, klockor, bilar etc, ja då blev vi likadana. VI tog tom lån för att ha råd med det lyxigaste i badrumsrenovering, för inte kunde man välja standardutbudet eller en plastmatta, vad skulle då vårat umgänge tycka?
SvaraRaderaNu har vi ju tack och lov sett ljuset och insett att det är betydligt mer värdefullt att kunna vara ledig, dra ner på arbetstiden och kanske spendera några månader i ett varmare klimat varje år. Det är till denna livsstil vi sparar. Och om ca 8 år är v där o allt går som det ska. Då är jag 46 år och frun är 39 år. Lagom tid att trappa ner tycker jag. Umgänget har ändrats rejält det också... :)
Så, du kommer inte att förstå dessa människor som säger att de kan spara 300 kr på ett år. Jag hade bergis kunnat få ner deras utgifter med tusentals kronor i månaden. Hade de accepterat den livsstil som det innebär? Förmodligen inte.
https://snalgrisen.blogspot.se/
Klok feedback. Du sätter fingret på något viktigt tycker jag nämligen att vi påverkas av umgänget. Men det funkar ju även tvärt om - du kanske (medvetet eller omedvetet) påverkar ngn i din närhet genom sättet du, din fru och lilla snålgris lever?
RaderaOm inte annat kommer en och annan i er bekantskapskrets att lystra den dagen ni drar söderut halvår i streck. När de inser att det inte är Lendo som står för kalaset.
RaderaAlltså, jag vill kasta sten, men mitt glashus är skört.
SvaraRaderaVi har spenderat så mycket pengar på ??? för att vi inte vetat vad vi ska göra med dem annars.
En av de största omg-moments med sparande var att vi faktiskt kan spara så mycket att det gör någon skillnad. Inte bara roliga resor, utan något större.
Helt korrekt. Att spara utan mål är inte bara knastertråkigt, det är superknastertråkigt. Att spara till en dröm - må det vara en lägenhet i Alicante eller evig frihet från corporate bullshit - är underbart.
RaderaHejsan!
SvaraRaderaJag tror mig av egen erfarenhet kunna säga ganska säkert att dessa personer springer på fel bollar helt omedvetet. Det har otroligt mycket att göra med i vilken miljö och umgänge man växer upp i. Har man aldrig fått lära sig att ta hand om sin privatekonomi och att spara i hemmet och dessutom hänger med likasinnade så är det stor risk att man inte kan hantera detta i det vuxna livet. Jag var skuldsatt och slösade upp hela min lön varje månad och sparade aldrig en krona, detta pågick till en bra bit över 30! När man sedan får upp ögonen för sparandet klickar det till i huvudet och man börjar se och förstå saker på ett helt annat sätt, men jag ser dagligen hur folk runt omkring mig blir jättelyckliga när de tycker att de har "sparat" 100 kronor på att köpa något som de inte behöver bara för att det är på rea. Eller när de stolt visar upp sin nya mobiltelefon som de "fått gratis" av telefonbolaget när de egentligen ovetande betalar av telefonen via en högre månadsavgift.
Själv har jag nog blivit en dålig konsument, eller enligt mig själv, en bra konsument, som ifrågasätter reklam och inte antar "erbjudanden". Om någon ringer upp mig och har ett jättebra erbjudande så innebär det att det är ett jättebra erbjudande för dom, inte för mig!
Slutligen önskar jag att jag hade haft privatekonomi som ämne i grundskolan, det hade förändrat mitt liv till det bättre!
Ha det gött!
Mvh / K
Håller /naturligtvis/ med om allt du säger. Hög igenkänningsfaktor med att "spara på rea" etc. Det finns så oändligt många intressenter som vill fostra oss till köpande konsumenter, men så försvinnande få så har ett intresse av att lära oss motsatsen - att, som du säger, förstå den stora bilden och få koll. Man kan ju tycka att skolväsendet/staten skulle haft ett sådan intresse. Särskilt med tanke på alla dessa människor som står i kö för skuldsanering. Du blir ju ingen vidare contributor till statmaskineriet om du sitter begravd upp till öronen i korta lån.
RaderaMycket privatekonomi i skolan nu faktiskt :). Min son går i 9-an och där är det timmatals med privatekonomi i både hkk och samhällskunskap, just saying ��. //Lisa
SvaraRaderaMenar du det? Vad glad jag blir i så fall.
SvaraRaderaDet har funnits privatenkonomi i hkk och ibland i samhälsskunskap i många år (kanske varierar i landet), men som med det mesta annat man ska lära sig i skolan så lyssnar inte eleverna (eller kommer ihåg det efteråt)...
SvaraRadera