Factfulness

Tack vare Marknadsförar-L och hennees nätverkargeni ser jag ökad aktivitet på blögga. Om du är ny på bloggen är du också varmt välkommen att följa mig på Instagram. Hjälp mig komma över 100!

När jag fyllde år fick jag, precis som jag önskat, en bok. Men inte den bok jag önskat mig (Stefans lilla gröna) utan Roslings Factfulness.


Jag är så glad och lycklig över detta och trots att jag precis gråtit en skvätt (efterordet ink hans cirkusbegravning blev bara för mycket även för min bottenfrusna själ) känner jag mig fjäderlätt för jag har fått ytterligare några pusselbitar till att förstå världen. Inte bara på det sätt som boken primärt är avsedd för (att exempelvis förstå grundläggande demografi) utan för att jag nu börjar förstå varför fölk är så pessimistiska trots att vi lever i den bästa av världar.*

Inledningsvis beskriver Rosling hur han på 90-talet upptäckt vilken bristande och föråldrad kunskapsnivå hans studenter hade kring världens tillstånd - fattigdom etc. Han drog slutsatsen att det behövdes en uppdatering av utbildningsmaterialet och började som bekant turnera med detta material tills han slogs av det märkliga: Folk på hans föreläsningar höll fast vid en dyster och mörk världsbild, trots att han bara någon timme innan bevisat det motsatta (alltså - inte med gissningar och estimat utan utan med officiell, vedertagen statistik).

Key Learning (s. 25-26 i den inbundna svenska upplagan):

”Mina erfarenheter efter årtionden av att föreläsa, ställa frågor och lyssna till hur människor feltolkar fakta som är framför näsan på dem fick mig slutligen att inse att den överdramatiska världsbilden är så svår att förändra eftersom den beror på själva hjärnans sätt att fungera. Den mänskliga hjärnan är en produkt av miljontals år av evolution och vi är programmerade med instinkter som hjälpte våra förfäder att överleva som jägare och samlare. […] På liknande sätt leder vår snabbtänkande hjärna och vårt sug efter dramatik – våra dramatiska instinkter – till missuppfattningar och en överdramatisk världsbild.”

Lösningen från Rosling var inte att operera bort känslocentra i hjärnan, utan att uppmana människor att kontrollera intaget av dramatik, i stor utsträckning representerad av kommersiell media. ”De rädslor som en gång i tiden höll våra förfäder vid liv håller idag journalister anställda” (s. 131)

Jag kan ju inte sammanfatta hela boken utan kan bara starkt uppmuntra dig att läsa den samt att diskutera den med så många du bara kan, speciellt om du har lite större barn. Jag och 13-åringen hade intressanta samtal kring den, särskilt som hon hade fler rätt än jag på de inledande faktafrågorna vilket också belyser det faktum att de flesta vuxna har en obsolet världsbild baserad på 60-talets "vi och dom" där vissa länder av geografiska, politiska och kulturella skäl var dömda till fattigdom för all framtid. Vilket idag inte är giltigt. I stort sett alla länder har det bättre idag än de hade det för 50 eller till och med 20 år sedan. Många av de länder som vid konceptualiseringen av "I"- respektive "U"-land har lämnat "U" (ex. i princip hela Sydamerika). Tre fjärdedelar av jordens befolkning lever idag i ett medelinkomstland och de allra flesta som föds i världen idag blir vaccinerade och får gå i skolan - såväl flickor som pojkar. Man spår att analfabetismen kommer att utrotas med den generation som växer upp nu. Skolgång är också nyckel till att lyfta folk ur extrem fattigdom och en av de mäktigaste faktorerna bakom minskad förekomst av barnadödlighet. Det stämmer att våra dryga 7 miljarder ska växa ytterligare. Men i takt med att barnafödandet minskar, kommer befolkningsmassan att stabiliseras och ökningen att stanna av. Detta kommer enligt FN:s beräkningar att ske någon gång mellan 10-12 miljarder. Barnafödandet har peakat sedan flera år och är nu sakta på väg nedåt vilket pekar på att denna prognos är giltig. Det som är fascinerande är att det är fattigdom som är anledningen till stora barnkullar. När människor reser sig ur fattigdom skaffar de färre barn, oavsett var de bor, vilken religion de tillhör eller vilka traditioner de har. Jag hade rätt dålig pejl på de här sakerna måste jag säga.

Den demografiska nyckeln är alltså att fortsätta på inslagen väg nämligen att metodiskt lyfta de som fortfarande lever i extrem fattigdom. "Det kräver inga revolutionerande metoder - vi behöver bara fortsätta att göra det vi redan gör". Och i takt med att världen går mot medelklass måste vi som lever på eller över medel vässa oss och bana väg för en hållbar livsstil som övriga kan växa in i. Det kan handla om allt från att kratta banan med teknisk innovation** till krav kring hållbar produktion eller hur vi väljer att leva våra dagliga liv. De idag rikaste länderna är ju världens influencers och vi kan välja att göra detta på ett consumer suckasätt eller på ett mindre consumer suckasätt. Därutöver kan vi ju vara snälla mot oss själva och skippa konsumtion av dagligmedia. Eller åtminstone balansera denna med mer djupgående analyser och/eller böcker av typen Factfulness. Siffrorna i boken kommer att åldras, men tankeverktygen är tidlösa. Factfulness kommer att ha en given plats i mitt magra referensbibliotek, jämte Norbergs Framsteg.

En annan sak som slog mig är att jag måste investera mer i tillväxtmarknader. Rosling tar exemplet bindor. Vad händer när Afrikas framtida medelklasskvinnor kommer att kunna köpa mensskydd? Idag jobbar de stora FMCG-företagen med produktutveckling mot redan existerande målgrupper. "Kan man ta fram en binda speciellt anpassad till yoga?" istället för att vända blicken mot en helt ny kontinent. Några tips där? Tundra Frontier Africa?



Urusel Morningstar rating, närmare 3% i avgift och inte jättemycket konsument (särskilt då de avyttrade Unilever Nigeria under sommaren). Ovan jämförd med Avanza Zero (gul linje). Men jag tänker på 20-25 års sikt. Vad tror du?

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Jag läste också de av Fanny Härgestam skrivna memoarerna - "Hur jag lärde mig förstå världen" - och den var fin och så, även om det blev en del dubblett-stories från Factfulness (eller tvärt om kanske). Om du står och väljer mellan de två, skulle jag primärt rekommendera Factfulness. D.s.


*”Nästa generation är som den siste löparen i en mycket lång stafett. Kapplöpningen att sätta stopp för extrem fattigdom har varit ett maratonlopp, där startskottet avlossades år 1800. Denna nästa generation har den unika möjligheten att avsluta verket: att ta emot stafettpinnen, korsa mållinjen och höja händerna i en segergest.”
**Exempelvis talar Rosling om en föreläsning hos Electrolux där han själv föreslog för de anställda att de skulle ta fram framtidens energisnåla, vattensnåla tvättmaskiner för låginkomstländerna. D.v.s. att inte bara produktutveckla för de existerande målgrupperna i Europa ,USA osv.


35 kommentarer:

  1. Det kanske är lite Rosling man måste läsa för att jaga Armageddon-demonerna på flykt. Efter den här heta brandsommaren är det alltför många kvällar jag ligger och funderar på huruvida det är någon mening att bygga en överlevnadsbunker eller om man bara ska se till att ha tillräckligt starka läkemedel hemma för att kunna ta livet av sig och hela familjen när hela planeten börjar brinna/översvämmas av svältande törstiga människor som dödar för nödtorft. Usch, jag borde verkligen inte titta på dystopi-serier. Det landar icke bra i den här morsan. Jag vill ju bara få tuffa på med det härliga liv jag har med barnet och maken. Men hur kommer det se ut om/när hen får barn? Finns det ens mat då? Hur ser det ens ut om tio år. Usch, jag tror att värmen (och snusstoppet) börjar gå mig på nerverna. Skulle Rosling hjälpa lita?
    Morsan i dystopidepp

    SvaraRadera
  2. Ja, det där är en underbar bok! Läste själv den nyligen & kände mig upplyft & optimistisk efteråt. Väldigt intressant & det är ju verkligen hard facts i den; inga gissningar eller löst dravel. Jag kollade även lite på siten Dollar Street efteråt, men tyckte att boken gav mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Tinga: Samma erfarenhet där, men Dollar Street är bra med barnen - till och med 9-åringen kan relatera till tandborstar och gosedjur. Kommer mer på det imorgon eftersom jag även ser det som ett verktyg i annat syfte.

      @Morsan igen: Snusstopp och dystopifiktion är en synnerligen värdelös kombo. Jag föreskriver, i egenskap av din bloggleverantör, genast intag av minst en Rosling och en Norberg. Jag har skrivit om Johan Norbergs "Framsteg" tidigare, och länkar här till posten om miljö (du kan också gå in på adlibris och läsa OM boken - bara det en upplyftande upplevelse: https://www.adlibris.com/se/bok/framsteg-9789188123695). Så om din fosterställning hindrar dig från att ta dig till bibblan, kan du följa den länken alternativt läsa ett av mina inlägg om boken: https://efficientbadass.blogspot.com/2018/01/goda-nyheter-miljo.html

      Radera
    2. Haha, bara svaret var ett ljus i mörkret, en röst i natten etc. Min totala dedikering till snålbudget de luxe denna månad håller mig också på banan en aning. Två vuxna och ett barn med matbudget på 4000. Inget extra för snålproffsen men ett framsteg för oss som kan balla ur upp till 6000-7000 om maken får fria händer. Strategin är att handla två ggr per vecka á 500.

      Det kanske är under pågående snusstopp jag skulle ta mig an Eulers sats igen. Där någonstans på matematiklektionerna började jag ta körlektioner istället då gubben Euler bara flög över tonårshuvet utan att lämna minsta avtryck.
      Morsan

      Radera
    3. Eulers sats - var tvungen att googla och fattar ännu mindre. Siffror för mig är ungefär som för Will Ferrells karaktär i The House (Netflix).

      Radera
  3. Har precis kommit hem från stadsbiblioteket med Johan Norbergs Framsteg och Stefans lilla grön, ska tillbringa de sista semesterdagarna i hängmattan :)

    Ska också fundera på om jag redan nu ska gå ner i arbetstid, jag har arbetat mycket under lång tid och till viss mån har jag som person blivit lika med mitt arbete och karriär vilket ju med lite eftertanke är helt galet!
    Har förmånen att tjäna hyggligt bra så jag skulle kunna gå ner i tid men ändå kunna spara en del, detta eftersom jag successivt likt en lök skalat ner på kostnaderna. Planen nu är att sälja bilen (eller bilfan rättare sagt) direkt efter semestern och prova vara bilfri under hösten och vintern.
    Allt gott, M.K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heja anonym! Jag är mycket intresserad av din reflektion efter att ha läst dem båda (börja med Rosling eftersom jag antar att det fortfarande är korttidslån?). Det som slog mig var att de rabblar samma siffror vilket stärker känslan av factfulness (de lär ju hämta från ungefär samma källor - WHO, FN, Världsbanken etc). Men så här sett i retrospekt måste jag ändå säga att jag gillade Norberg mest. Kanske för att han på ett så pedagogiskt sätt lägger upp det rena kapitel. Det gör ju Rosling också, men han korsskär ju på bredden mer genom sina olika tankeverktyg. Norberg är liksom: Mat. Skola. Miljö. Det gillar en ann.

      Radera
    2. Läste fel. Du hade lånat Stefans lilla gröna var det ja. Enjoy (även om det är lite sent att odla).

      Radera
  4. Jag tar mig igenom boken så sakteliga. Det är inte alltid så lättsmält. Det jag tyckte var intressant var de olika nivåerna där vi eller jag i vart fall betraktar nivå 1-3 som fattiga för att vi jämför med vår egen nivå 4.

    Förresten har jag nu gått på semester och har endast en arbetsdag att se fram emot i mitten av månaden innan den totala friheten på ett tag. Wohoo! Idag har jag t.o.m varit tacksam för mitt kontorsråttejobb för jag håller på att flyttstäda. Fy fan vad badass att göra detta varje dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis Plina! Apropå din sista mening; Mad FIentist har i veckan lagt upp två episoder som beskriver hans liv post FIRE. Jag har ännu bara lyssnat på "First Year of Freedom" från i måndags och idag släpptes "Second Year of Freedom". Han beskrev känslan ungefär så här: "Tänk dig att du vaknar upp en helgmorgon och tror att det är söndag. Efter en stund kommer då på att det bara är lördag. Ta den känslan, gånger 1 000, så har du exakt känslan av att lämna kontorsbåset." Hans fru trodde ju att han var på väg in i väggen några månader in i FI eftersom han var vaken så mycket om nätterna, men han bara "Det var precis tvärt om! Jag var så exalterad över allt roligt jag hade att se fram emot dagen efter att jag inte hade ro att sova!" Haha, som ett barn. Rekommenderad lyssning till flyttstädet (om din arbetsgivare inte blockat Podcaster också).

      Radera
    2. Åh, så härligt, Plina - enjoy! Minns känslan från när jag gick på min sista föräldraledighet & visste att jag skulle vara ledig i nästan 2 år - så gött!

      Radera
    3. Nu när städningen är över och jag checkat in på mitt nästan gratis deluxerum på Clarion på Kastrup känns det skönt. Det gjorde det även igår när man gick hem från jobbet. Ska ta och lyssna på poddarna. Min arbetsgivare styr inte mitt internet även om jag kommer att använda all surf innan jag drar. Kör jag den via VPN så har de inte koll. :-)

      Radera
  5. Jag vill inte pajja din nyvunna framtidstro...men...

    Det är väldigt mycket som går åt rätt håll i världen och en hel del som går åt fanders också för den delen. Det handlar egentligen inte om vad som är fakta utan snarare om vilka fakta som man väljer att titta på. Skönheten är som bekant i betraktarens ögon. De allra flesta människor lever bättre liv nu än bara för några decennier sedan men det är ett människocentrerat perspektiv.

    Utsläppen av växthusgaser skenar. Utrotningen av arter likaså. Kalhuggning av de sista urskogarna fortgår. Mängden multi- eller totalresistenta bakterier exploderar. Mängden djur som dödas ökar stadigt och väntas fortsätta öka.
    WWF:s uträkning av hur många jordklot som krävs för att härbärgera människor med Svenskars livsstil har ökat från 3,7 till 4,2. Earth overshoot day infaller tidigare och tidigare varje år. Fler och fler länder får tillgång till kärnvapen. Inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökar för varje år (och både du och jag gör vårt till för att spä på det).

    Ok, nog med pessimism.
    Allt detta är fakta. Allt handlar om vilket perspektiv man väljer.

    http://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries/planetary-boundaries/about-the-research/the-nine-planetary-boundaries.html

    /M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till viss del är det skit men även jag förvånas över delar av den positiva utvecklingen som sker inom miljöområdet trots att jag jobbar inom området. Det händer mycket på många fronter. I veckan läste jag om ett försäkringsbolag som vägrar försäkra nya hus inom ett område som Kristianstads kommun planlagt för bostäder pga risken för översvämningar. Det är positivt att försäkringsbolagen säger stopp för det kommer att innebära att kommunerna i slutändan måste upphöra med idiotierna att detaljplanlägga vattennära. Solkraften växer i väldigt många länder. Jag tror man måste också se utvecklingen och framförallt möjligheterna annars deppar man ihop totalt.

      Radera
  6. http://i63.tinypic.com/2w7eeev.jpg

    Här är bilden jag letade efter!

    /M

    SvaraRadera
  7. @M: Jag håller med om att vinklingen kan vara avgörande. Dessvärre är dagligmedia inte särskilt intresserade av att förmedla de långsiktiga förändringarna (såvida de inte sätter säljtriggande skräck i folk vill säga). Exempelvis saknar jag rapportering om att 70-talets profetior om att hälften av jordens djurarter skulle vara utrotade vid det här laget inte visat sig stämma (uppskattningsvis 700 arter har utrotats vilket är hemskt - men 700 är betydligt färre är 50% av 5-15 miljoner arter. Varken tiger, jättepanda eller svart noshörning som listades som utrotningshotade i mitten av 90-talet har blivit mer kritiskt utrotningshotade). Det har iofs varit en del media kring att världens naturskyddsområden fördubblats sedan 90-talet, men jag vet flera i min bekantskapskrets som inte vet om det. Inte heller har man rapporterat överdrivet mycket om att USA, Storbritannien och EU har minskat sina sammanlagda koldioxidutsläpp sedan 2000 och att man spår att våra koldioxidutsläpp kommer att vara närmast obefintliga vid seklets slut på grund av utbyggnationen av förnybar energi. Jag har heller inte sett någon tidning citera WWF:s Carina Borgström-Hansson när hon säger att vi gjort framsteg i en takt som miljörörelsen haft svårt att förutse (Allt du velat veta-podden ep. 119). Urskogen talar man kanske tyst om, men skogsskövlingen generellt har ju upphört i rika länder. Europas skogsareal har växt med 0,3% årligen sedan 1990 (I USA +0,1%). Därtill har den globala takten av förlust av skogar minskat och ligger nu på 0 sedan 90-talets början. Du nämner att antalet länder som har kärnvapen har ökat och det är ju mycket oroande, särskilt nervöst är det när Trump dejtar Kim Jong Un för lite spontandiplomati. Men lite positivt är det ju ändå att antalet kärnvapenspetsar gått från drygt 60' på mitten av 80-talet till en fjärdedel idag. En minskning med 75%! Bakterie- och pandemihoten är reella, även om det finns utrymme för nyans även där (ex. "Allt du velat veta" med KI:s Anders Ternhag, avsnitt 115). Inkomstklyftorna ökar för varje år i Sverige. Bara ett fåtal media (DN exempelvis) lyfter att detta inte beror på att de fattiga blivit fattigare, utan på att alla inkomstgrupper (särskilt de övre skikten) fått det bättre. Vilket iofs är peanuts jämförbart med den otroliga utvecklingen på global nivå där andelen människor som lever i extrem fattigdom i världen nästan halverats de senaste 20 åren. Nästan halverats! Jag kan inte minnas att jag sett en enda rubrik på den, kan du M? Jag håller med dig helt om att vårt svenska konsumtionsmönster är ett otyg. Om alla kört SUV och lekt consuma suckas som vi hade vi behövt boka SpaceX-biljett pronto. Tur att staten betalar klimatångestterapi för oss så att vi kan bearbeta eländet. https://www.dn.se/nyheter/sverige/skattemiljoner-till-unik-kurs-mot-klimatangest.

    Tack för domedagsstripen - älskar Tintin!

    SvaraRadera
  8. Intressant postning!
    Men En växande ekonomi betyder inte en ökande aktiebörs. Bland annat för att andelen företag som konkar är klart högre i snabbväxarländerna. Det är en scam av smarta kapitalförvaltare att man "inte får missa tåget". Bara som en varning och för att visa vad mycke jag vet. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra inspel! Vad skulle du själv satsa på om man vill närma sig frontier? Det måste ju finnas ett mellanting mellan etablerat och nytt/vobbligt?

      Radera
  9. Efter att jag läst mycket stat som visar på att snabbväxande ekonomier generellt inte är lika med snabbväxande börser och efter att ha bränt mig på sydostasien och östeuropa så släppte jag det där med tillväxtmarknader. Det kanske finns nån annan som kan bidra med nåt. För min del tror inte längre att det är nåt för indexinvesterare som inte vill hoppa in och ut hela tiden. Just MHO. Nu är det norden, Tyskland och Schweiz som gäller.:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. "snabbväxande ekonomier generellt inte är lika med snabbväxande börser"

      Det tål verkligen att tänkas på för de som har för kort tidshorisont.

      Varför skulle man vilja äga tillväxtmarknader om man bor i Sverige? Det enda rationella skälet som jag kommer på är att man är beredd att ta på sig extra risk för att på lång sikt (10+ år) få högre avkastning jämför med en bred global portfölj (som redan i sig innehåller ca 12% tillväxtmarknader om jag inte minns fel).

      Vill man detta så tycker jag att man gör det enklast med någon av de billiga indexfonderna för tillväxtmarknader.

      Nej, jag tror inte mig själv eller någon annan om att kunna klå marknaden. Ser därför alla avvikelser en bred globalfond som något jag måste kunna legitimera på andra grunder än att jag förstått något om marknaden som få andra begripit. T.ex. önskan om högre risk, vetskapen att jag kommer att bo i ett visst land etc.

      Radera
    2. Jag håller mig på mattan då. Men jag har långt gångna planer på att sälja 1/4 av Spiltan Investmentbolag mot Didner & Gerge småbolag. Vad tror?

      Radera
    3. Min kunskapsnivå är så låg att jag försöker hålla mig till de parametrar jag har någon möjlighet att påverka. Med den ansats jag själv valt så skulle jag för min egen del inte göra ett sådant byte. Varför inte? Småbolag ger högre risk och förhoppningsvis högre avkastning på lång sikt. Jag äger redan 20% tillväxtmarknader och 40% Sverige (varav hälften av det senare är en bredare indexfond än OMX30). Har därmed tillräckligt med extra risk.

      Jag skulle aldrig satsa på en aktiv förvaltare oberoende av historik.

      Spiltan Investmentbolag är väl att likna vid en bred indexfond. Varför vill du öka risken respektive spela på en aktiv förvaltare?

      Radera
    4. Jag hoppas verkligen det blir bättre och bättre möjligheter att spara billigt och passivt i fonder för småbolag. Jag tycker den skevheten (att stora bolag dominerar så för en indexsparare) är ett större problem som indexsparare än det här med geografisk spridning. Det är en stor brist i Sverige dessutom när det gäller tillgång till finansiering för små bolag så det skulle vara kul att stötta. Tills vidare verkar direktägande i investmentbolag vara bästa alternativet för att kunna vara med i mindre bolag. Jag förstår inte vad man får för de 0,5 procent som man betalar spiltan för deras passiva investmentbolagsfond även omPer Börjesson är ett föredöme, och Didners 1,6% avgift är för mkt för mig som bestämt mig för passivt "köp och behåll ".

      Radera
    5. Först vill jag tacka er båda för er ödmjuka inställning överlag. Det är inte ofta man hittar folk som investerar som använder meningskonstruktioner av typen ”givet min låga kunskapsnivå”. @Storugglan; bytet pga att jag jämförde de två på tio års sikt och även efter avgift drog D&G iväg avsevärt. Annars brukar Spiltan ligga bra till i de benchmarks jag gör, särskilt om jag jämför mot bankernas storfonder av aktivt slag. @Kaktus: det är det du beskriver jag vill åt - småbolagen som kanske inte kommer med. Med säkerhet inte i en bred indexfond av typen zero, men kanske inte heller genom ägande i Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

      Givet min låga kunskapsnivå kring vad investmentbolagen i ovan Spiltanfond äger, kan jag inte säga att jag gm att ha massivt mkt i Spiltan även kan sägas ha min småbolagskvot tillfredsställd. Det som framgår med all tydlighet är att de inte speglar varandra, då D&G gått betydligt bättre de senaste 10 åren.

      Eftersom jag sparar på 15-20 års sikt känns det som att det är bättre att göra’t nu, inte om fem år (byta in lite D&G alltså).

      Radera
    6. Småbolagseffekten är en anomali som jag tror är väl etablerad. Spiltan Investmentbolag ska därför per definition över tid prestera sämre än en småbolagsfond som D&G:s (jag jämförde respektive fonds Style Box på morningstar.se: Spiltan Investmentbolag resp D&B Småbolag). Det i sig tycker jag därför inte är ett argument för att byta.

      Men om du behöver (för avkastningens skull) och känner att du klarar av högre risk (bl.a. volatilitet) så kan säkert en övervikt småbolag vara motiverat.

      Jag blev intresserad, kollade upp lite och det väcktes följdfrågor. Varför just dyra D&B Om du ska ha en aktivt förvaltad småbolagsfond. Varför inte billiga AMF Aktiefond Småbolag (förvalt.avgift 0,60%)? De har samma rating på Morningstar och kollar man historiken i tabellerna ser den snarlik ut (men grafen på 5+ år till D&G:s fördel).

      Såg också att det finns en relativt ny indexförvaltning för små- resp. mikrobolag (Nya indexfonder för småbolag). Kostar 0,40% i förvaltningsavgift. Varför föredrar du dyra och aktiva D&G (och AMF) före dessa?

      Är orsaken endast D&G:s historik? När ett sådant argument kommer upp brukar jag alltid tänka på Skagen Global, som har varit en sedelärande historia.

      Jag känner igen mig i och håller med om det Kaktus skriver nedan. Även jag och min fru har en fastställd investeringsstrategi. Gör det enklare för oss båda att förstå vad vi håller på med. Den bygger på David Swensens Unconventional Success: A Fundamental Approach to Personal Investment (vars innehåll kan summeras rätt kondenserat; varför skriver amerikaner som inte behöver stålarna som om varje ord gav en extra dollar?). Swensens fokus är risknivå och tillgångsallokering, inte val av aktie, fond etc. Det är därför jag tänker som jag gör.

      Radera
    7. Du nuddar lite gentlemannamässigt vid min ömmaste av tår: min otålighet och snabba-puck-metodik. Anledningen till D&G var att jag skrev ett inlägg inspirerad av Joel Dahlbergs Bankbluffen (2010) där han häcklar storbankernas aktiva förvaltning vs ”vissa mindre fondförvaltare ex Odin, Skagen och D&G” (men högst av allt håller han likt de flesta utan alltför mycket bias indexfonden). När jag därefter grafade 5 år på ovan fonder var D&G solklar vinnare. Sen blev det kafferast och jag nördade in på en artikel om krukväxter och där stannade resonemanget.

      Som tur är har jag ett kommentatorsfält som på ett nästan organiskt sätt kommer in och ifrågasätter när bekvämlighetsrelät slår till samt fyller ut när kunskapsluckorna blir alltför besvärande. Jag ska ta in ovan och återkommer. Måste bara baka bullar först, har lovat barnen.

      En annan fråga: hur lyckas du länka i kommentatorsfältet (ex det du gjorde till Morningstar)?

      Radera
    8. Det är därför David Swensen-fokus och indexfonder passar mig så bra. Finns så mycket annat kul i livet än att aktivt välja och bevaka fonder och aktier. Kaffestund, krukväxter, bullbak osv.

      Blogger tycks kunna tolka html-kod. Så länkarna fixade jag med denna kod: TEXT. Länkarna var så långa att jag befarade att de annars skulle bli oläsliga i ett smalt kommentarsfält. Borde funka med alla andra html-koder också, om man skulle vilja påverka text och funktion på annat sätt.

      Radera
    9. Oj, det blev förstås en länk av mitt kodexempel... Överlistad av Blogger :-)

      Jag får hänvisa till Wikipedia: HTML

      Radera
  10. Morn! Som Storugglan redan skrivit är valet mer mellan aktivt eller passivt. När man kollar utvecklingen som DGs fond har haft sista fem åren så blir man ju lite grön. De har gjort ett bra jobb. De har mest i ett par halvstora bolag, Trelleborg och Husqvarna är väl inte precis småbolag. Men vad gör man om förvaltaren ersätts med någon annan? Eller om det helt enkelt bara går helt snett ett år? Jag brukar också tänka hur kul är det med t ex 1,4% avgift ett år då kurserna sjunker. Jag vill själv inte hålla på med sådana val hela tiden. Jag tror inte det blir bra. Och för att inte börja flaxa omkring så måste jag ha en skriftlig investeringspolicy. Om jag vill ta in något nytt så måste jag ändra först i policyn. Det bromsar mig. Det finns en mall på forumet bogleheads t ex. Jag vill ha en andel små och onoterade bolag. Då är svenska investmentbolagen bra tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "För att inte börja flaxa omkring så måste jag ha en skriftlig investeringspolicy". Förstår jag dig rätt när du själv har gjort en sådan avseende dina egna investeringar? Det är ju ta mig fan genialt. Får jag ta idén till ett inlägg? För övrigt tack för att du fick tillbaka mig på banan igen. Jag blev lite aktiv-berusad där häromdagen. Jag måste sätta min investeringspolicy på pränt och laminera den.

      Radera
  11. Ja precis. Jag flaxade omkring. Aktiv-berusad är bra beskrivning. Som många. Tyckte jag var jättesmart och med i gamet. Det är väl sedan jag hittade fram till bl.a. bogleheads.org och deras Investment policy statement som det blivit lite struktur på det hela. det var liksom hopplöst utvärdera min strategi när jag inte visste vad jag hade haft för strategi. Kul om du skriver om det här utifrån svenskt perspektiv.

    SvaraRadera
  12. ...och ja, jag har det skriftligt. Annars håller jag mig inte till det. utvärderar årligen och när nåt större händer. Man kan börja extremt enkelt men om man tar in mer detaljer så är det lättare att se om något inte längre stämmer. Ta med hur stor buffert ska vara. Se till helheten, t ex även PPM och lån. jag har också med konkreta mål eller milstolpar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska meditera lite över detta och spotta ur mig ett inlägg ur svenne banan-perspektiv, vore kul om du & Storugglan kunde kommentera då. Det är en intressant diskussion menar jag som nu hamnat osynlig i en tråd om demografi. Vi ses!

      Radera
  13. Kul, ser fram emot det. Tror du kommer upptäcka att du inte hade koll på alla aspekter. Det gjorde i alla fall jag.
    Det är bra att få höra andras tänk. Ens plan behöver ju utvecklas kontinerligt.

    SvaraRadera