Kondo-söndag: När två röror blir en

OMG var hittar de dessa snygga par? Här får vi följa en flygvärdinna och en veterinär som precis flyttat och ärligt talat - så rörigt har de väl inte? Rätt snyggt skulle jag säga. Men å andra sidan känner jag mig rätt mätt på såväl Kondo som rensa i röran efter en rätt intensiv binge watching av dessa avsnitt samt egna rensningar genom hela december.


Det jag funderar på när jag ser detta avsnitt är snittmänniskans behov av ett "tigerrum", d.v.s. ett skräprum som på något sätt ska ventilera all den skit de överackumulerat och inte ids bringa ordning i. En kort uppskattning från mitt liv gör gällande att cirka 65% av människorna (såvida du inte bor i dyr storstad) har ett sådant rum. Om du bor i villa, potentiellt fler än ett. För mig är det lika sunt som att bära runt på fysisk övervikt. Du vet att det är ett tecken på att du har fel förhållningssätt till din input (matintag/shoppingbeteende), men du har inte den psykiska styrkan att göra något åt det. Människor som har dessa rum brukar ofta flamsa bort det som om vore det något komiskt. "Tokiga jag, är så dålig på att städa, gå för guds skulle inte in i det rummet." Nej, det handlar inte om att du inte kan städa bitch, det handlar om din oförmåga att styra ditt liv. Det är inte kärnfysik vi talar om här, vi talar om förmågan att införskaffa ett antal lådor samt sopsäckar och deala med fysiska ting så att de kommer ur ditt hem. Nuförtiden, med tjänster som TipTapp etc. finns få ursäkter för att inte göra sig av med saker.

Kommer att tänka på Mark Levengood som berättade om en avlägsen släkting som dog och när de äntligen lyckats rensa ut hennes hoardade lägenhet kom grannen förbi och frågade hur de hade tänkt sig att göra med hennes källarförråd. Alltså, förråd i plural, tydligen hade damen hyrt även grannarnas förråd för att förvara allt från trådstumpar till julklappar hon tagit emot under alla år (duschkrämer för en bataljon). En glidande skala mellan lathet och psykisk störning om du frågar mig. Och lika välgörande som det är för en överviktig soffpotatis att dra upp persiennerna i TV-rummet, öppna fönstret och sedan ta sig ut på en promenad, lika välgörande är det för en prylsamlare att ta sig an sitt "förrådsrum". Med det sagt, tack för att ni varit med och kommenterat denna serie på Netflix. Jag tycker att det har varit mycket roligt. Men nu får det räcka med städning för ett tag.

Mvh/
FruEfficientBadass

27 kommentarer:

  1. R U crazy?! Nog med städning, detta livets elixir!!? Nä, nu drar jag till Kissies istället. Aldrig får man vara glad i det här j-vla landet.

    Tihitihi från Morsan i snöstorm. ( Gud så levande man känner sig i en riktig snöstorm.)

    SvaraRadera
  2. Ellinor som måste komma på ett annat namn24 februari 2019 kl. 09:14

    Det jag reagerade på i detta avsnitt var att de bott i lägenheten i tre veckor, men hade massor med mat att slänga (utgångna datum). Hur i hela friden flyttar man från ett ställe till ett annat utan att slänga åtminstone nåt så enkelt som mat som gått ut för flera år sedan? Kanske är jag skadad för att jag flyttat så förbaskat många gånger i mitt liv (nio gånger sen 2001, det längsta jag bott på samma ställe var fem år), men varje flytt innebär för mig att man rensar bort en del som man inte behöver längre. Framförallt kläder och mat, men även tex böcker man inte läser längre.

    Nu ska jag bara klura ut var jag kan köpa små söta lådor så jag kan göra lite KonMar i strumplådan (eh, sorterade ut trasiga strumpor och plötsligt har jag bara fem par kvar).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl ungefär samma sak som när folk flyttar med sig lådorna som de inte öppnat sedan flytten för 10 år sedan. Jag vägrar betala för att flytta eller magasinera saker som jag inte längre använder. Inför en flytt ser jag också till att försöka tömma skafferiet. Jag tycker det blir lättare för varje flytt att rensa ut och packa.

      Har du inte någon låda hemma som du kan använda?

      Radera
    2. Ah... Den berömda lådan... Tänkte inte att den skulle bestå av mat och dessutom bli uppackad.

      Nä, jag har ingen låda hemma som jag inte använder. Jag bor för litet för det. Däremot har jag massor med skräp i mitt hus i norr som jag måste rensa ut i sommar. Finns garanterat nån låda där med gamla kläder som jag inte kan ha längre. Men bara vetskapen om att det ska rensas gör mig lättare i sinnet. Jag är totalt osentimental när det gäller saker (har jag insett efter att ha kollat på Marie Kondo). Skönt att ha nån bra egenskap iaf. ;-)

      Radera
    3. Ellinor, vid flytt ser jag till att packa och märka lådorna på sådant sätt att allt bara är att ta upp ur lådan och ställa in på rätt ställe. Tex i köket, då är det en låda för kastruller och lock, stekpanna och det som står i det skåpet.
      En eller fler låda för skafferivaror. Alltså, öppna köksluckan, ös ner grejorna i flyttlådan, stäng köksluckan. Klart. Nästa flyttlåda.
      Eller bokhyllan: varje hylla läggs ner för sig i exakt den ordning det står uppställt här och nu i flyttlåda, inget småplockande, inget dammande inget alls. Bara flytta från hylla, ner i flyttlåda. Inget funderande, ingen sortering. Bara lyft upp, flytta ner i låda, släpp. Upprepa.
      Vid uppackning på det nya stället går det otroligt fort, det kanske tar max en helg och så är alla grejer på plats, alla flyttlådor tomma. Med lite vana kan upppackandet faktiskt gå så fort att det endast tar en (hellång dag). Allting på plats, t.o.m. gardiner uppsatta (samma som där du flyttade från, inget tvätt, stryk osv), flyttlådorna ihopvikta och nerställda i förrådet.
      Och inte minst - du vet var allting är redan i förväg, innan du öppnat skåpdörren. Du behöver inte leta, inte gräva inte fundera över var det du söker är. För du vet var det är.
      Om jag skulle börja utvärdera om jag ska spara denna pryl, eller skänka eller sälja så talar vi om månader för att gå igenom hela hemmet. Och då är inget packat och ingen flytt genomförd. En flytt är tillräckligt energi- och tidsslukande på egen hand när man samtidigt ska sköta heltidsjobbet och familjen samtidigt.
      Visst, klart man skulle kunna ta ut all semester man har för ägna åt detta men en sommar utan ledighet? Nej, tack.

      Radera
    4. Anonym Aha, då förstår jag hur en del andra flyttar. Skulle inte funka för mig, dels pga kostnaden att flytta sånt som inte behövs och dels för att jag alltid flyttat till mindre eller till redan möblerat.

      Har aldrig tagit nån semesterdag för att flytta, kanske är det därför jag hatar det? Hm...

      Radera
    5. Det där flyttsättet skulle passa mig, lät beprövat!

      Radera
    6. @anonym - nu låter det som du har betydligt mer saker än mig men jag kör ett liknande koncept där jag kan packa och packa upp på en dag. När jag vet att jag ska flytta så går jag genom grejerna och tar bort det jag inte vill ta med. Det tar inte många timmar och när det är dags att flytta så är sakerna reducerade och klara och det är bara att packa ner. Sen händer det att det försvinner ytterligare grejer under packandet.

      Radera
  3. @Ellinor: Tänkte på samma sak, mycket märkligt. Och Plina det där är något jag aldrig fattat: Folk som inte plockar upp flyttlådor. Kan Lisbeth ge ett tydligare tecken: Lådan ska väck!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar den där regeln att om man inte öppnat lådan på tre månader, så behöver man den inte. Däremot tar det emot att bara slänga, utan då måste jag avsätta tid för att gå igenom den för att sortera skänkes/säljes/kastas. Men till sist så är den iaf borta!

      Ska min blogg kanske heta "Jag är inte en robot". Känns som jag bekräftar det hela tiden...

      Radera
    2. Jag ska packa upp mina lådor om drygt en månad och jag tror inte att jag skulle ens kunna ange hälften av innehållet, vilket innebär att det finns rensningsmöjligheter. Jag blir också alltmer osentimental med varje flytt. Jag har ju nu levt ett antal månader med 55 liter ryggsäck och en tygkasse.

      Jag har sökt jobb i en annan del av Sverige och konstaterade för mig själv att det blir ju en lätt flytt om det skulle bli aktuellt för allt är ju redan nedpackat.

      Radera
  4. Haha!
    Jag tror att hoarding sitter djupt rotat i psyket ändå. Förr i tiden (den gamla goda tiden) så fanns det inget överflöd att tala om så allting som var extra var eftersträvansvärt. Som så många andra instinkter så slår också denna lite fel i ett modernt samhälle med överflöd av precis allting!

    https://utbrytningen.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan också se det i s.k utvecklingsländer. Du kan ha ett ruckel (enligt sv standard) och du ser så jäkla mycket grejer i den. Minimalisten i mig ryser.

      Radera
    2. @Han: Det är ganska exakt den utmaning vi ser vid mat. Jag läste i en bok om evolutionspsykologi att det tar ungefär 200 000 år för människan att anpassa sig efter ändrade förhållanden. Att vi nu ställt om från svält till matöverflöd (och materiell fattigdom till materiellt överflöd) på två generationer är ett evolutionärt mindfuck utan dess like och det krävs att gå emot alla instinkter för att inte drunkna (bli fet och hoardad).

      Radera
  5. Ett överflöd av skulder dess siamesiska tvilling kinesisk plast. Underskott på tid, lågt buffertsparande och i princip nollställda isk:er.

    SvaraRadera
  6. Ack ja. I den bästa av världar sparar vi inget onödigt. Varken junk i skräprum eller bilringar kring midjan. Min far hade klart hoardingtenser och min mor var en stressätare av rang. Arv, miljö och egen stress har gett mig ett överfullt källarförråd, en klädkammare fylld med kläder jag inte längre kan ha och typ 25 kg extra att bära omkring på.

    Men just nu är jag i överlevnadsmood och har beslutat att vara snäll mot mig själv. Inga krav på städning eller diet före midsommar. Bara att säkra att jag varken samlar nya saker eller kilon fram till dess.

    En sak som jag har funderat lite på: hur ska man dra gränsen mellan osunt samlande och smart prepping?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller för den delen minimalism och "klara dig i 72 timmar". Vilket är ett extremt lågt satt krav, i princip orealistiskt lågt. Men det är något myndigheter kommunicera så det är ju alltid en utgångspunkt.
      Fungerar i praktiken minimalism endast så länge som just-in-time fungerar?
      Minimalisterna själva brukar skratta eller skämta bort frågeställningen. Lite som när man var liten och när man blundar så finns inte verkligheten längre.

      Radera
    2. "hur ska man dra gränsen mellan osunt samlande och smart prepping?" Antar att du menar prepping i betydelsen spara på sådant som faktiskt kan komma till användning i form av prylar, inte stash av mat och vatten? Jag funderade på detsamma under 2018 eftersom jag på landet för ett par år sedan iscensatte vår egen gårdsloppis i samband med att jag tog över stället av mina föräldrar. Det var rätt svårt att navigera inne i huvudbyggnaden eftersom det var så fullt av släktens samlade junk att jag helt sonika lyfte ut allt udda, kantstött och fult till en angränsande byggnad och så satte vi upp en loppisskylt. Sen fyllde jag på med lite uniforma serviser, glas, nya köksknivar etc. i syfte att kunna hyra ut utan att skämmas. MEN döm om min förvåning om jag inte gått tillbaka med jämna intervall och hämtat:
      - En uppsättning julgranspynt
      - En plättlagg
      - Random glas, vaser, bunkar, krukor, köksredskap, lampor, böcker etc.

      Jag ser det lite som min "lokala butik" dit jag går och shoppar gratis om ett behov uppstår. Problemet är att i stan har jag ju inte plats för en egen loppis. Där hade jag hellre hållit det slimmat, utan att ha en massa grejer (förutom säsongsprylar) i förråd och om behov uppstått: Myrorna eller Stadsmissionen.

      Radera
    3. @anonym - Jag förstår inte riktigt vad din farhåga med minimalism och klara dig i 72 timmar är? De flesta har ju hemma mat för mer än 72 timmar. Om inte annat så har jag i alla fall gröt och kaviar.

      Radera
  7. On topic: ser inte fram emot att röja efter min mor när hon går ur tiden. Det är inte långt ifrån kondo-material där med flera hyrda förråd osv. *ryser*

    Off topic: varför cashar du inte in med lite reklam på sidan? Det kanske har diskuterats tidigare. Men du måste lägga ner en del tid på bloggandet och borde väl skäligen få lite deg för det. Tänkte mest om det fanns nått skäl till det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men jag haaar ju reklam. En annons för Avanza och en för Pen Store. Som iofs genererar typ 0 eftersomni som läser redan har en nätbank och dessutom inte vill konsumera prular. Jag behåller de mest för att jag tycker att det ser proffsigt ut...

      Radera
    2. Haha jag hade inte ens sett dom! Antar att det inte är ad-sense eller vad det heter. De brukar synas om man säger så.

      Radera
  8. Jag döstädar för att fem barn ska slippa. Och att Kondo-vika går inget vidare eftersom jag har så få plagg som ska fås stående. Äsch på den liksom. Jag har städat/röjt/rensat klart tror jag. Det mesta som är i förrådet ska med döttrarna vid flytta hemifrån så de har köpt på sig litegrann (loppis/2nd hand) och jag kommer att bistå med lite smått och gott av det som vi har i omlopp nu. Min plan är att bo mindre, äga ännu mindre, leva snålt och glädjas åt att min cykel ff fungerar då jag är utan bil och det är 3 km till handelsboden i byn. Frivilligt utan bil ska sägas och jag har aldrig känt mig lättare om axlarna då mina tre egna bilar krånglat mer än de rullat.Väck mä skiten! the jeanettish way is here to stay

    SvaraRadera
  9. "Och att Kondo-vika går inget vidare eftersom jag har så få plagg som ska fås stående. " Håller med där Jeanette - tänkte samma sak när jag såg röran i min loungewear-låda imorse. Min första impuls var att jag kanske borde vika. Men min andra impuls var: Varför - jag ser ju vartenda plagg och lådan är inte i närheten av att svämma över?

    SvaraRadera
  10. Jag har mycket glädje och spänning i mig, jag är torpey clare, varit lycklig med mitt äktenskap, inte förrän min make började lyssna på skvaller om att jag inte var trogen mot våra äktenskapliga löften, jag försökte få honom att förstå att de var skvaller och lögner, men han förlorade kärleken, förtroendet och förtroendet för oss. Så vi blev nagande par och ansökte sedan om skilsmässa, senare blev vi separerade. år efter vår skilsmässa försökte jag leva ett normalt liv utan honom men jag kunde inte, så jag började en strävan efter att få tillbaka min ex man, då jag hänvisades till, BaBa ogbogo en stor och mycket andlig man som kastade en älskar stava på mig och fick min EX att återvända till mig. Jag är överväldigad, så jag släpper hans kontakt här för dem som har problem med äktenskap och äktenskap, så att han kan hjälpa till med bra verk. E-post: greatbabaogbogotemple@gmail.com. Eller hans whatsapp-nummer ... +2349020168697. Ta kontakt med honom, se hur stor och kraftfull han är. Hjälper också i dessa frågor ...

    (1) Sluta skilsmässa.
    (2) End Barrenness.
    (3) Lycka till stava.
    (4) Äktenskapspell.
    (5) Bli av med andliga problem.

    SvaraRadera