Slow Your Home (and mind)

För exakt en vecka sedan slutade jag min tio veckor långa praktik. Som jag redan nämnt var det rätt mycket action på slutet, med stora TT-flashlarmet tjutande som en sirén var och varannan timme samt rätt hög sjukfrånvaro på grund av corona[skräck], ink. min egen vilket gjorde att jag egentligen gjorde min sista praktikdag förra måndagen.

Jag har funderat både länge och väl på dagens inlägg. Jag hade egentligen planerat att tala om "activity bias", d.v.s. den av unge herr Ludvig omskrivna företeelsen att tro att vi gör oss själva och portföljen en tjänst genom att agera på börsrörelser av olika slag. Det gör vi enligt forskningen alltså inte. Visserligen inte ett helt oävet samtalsämne i dessa dagar, men väl lite tjatigt. Så jag tänkte skicka med er några andra tankar inför helgen.

Det började med att jag igår, under min sedan praktikavslutet stipulerade morgonpromenad på minst en timme, lyssnade på ett avsnitt av Slow Home Podcast som handlade om - tada - corona! Anonym 06:48 från onsdagens inlägg skickade mig en länk till en DN-krönika av Niklas Wahllöf: "Tänk bort stressen och varva ner som tjuren Ferdinand":

"Är det där vi är nu, att ingen vill stånga oss? Det normala jagandet och konsumerandet har avstannat. Livet tog plötsligt en paus. Den stillsamme Ferdinand kanske blir den stora förebilden när detta är över."

Slow Home Podcast är inne på samma spår. Låt oss då kalla det Tjuren Ferdinandspåret och nu tar jag en upphovsrättslig risk genom att fulkopiera en bild på åbäket right off da net för han är ju så fin:

Jag kan inte återge podden i sin helhet, men detta är mitt första tips: Lyssna på den i helgen. För mig var det som att få en valium efter veckor av amfetamin (eller annan icke-drog-metafor). Jag såg saker klarare och förstod vad jag behövde göra. Nämligen:

ODLA 

Jag har visserligen notoriskt giftgröna fingrar, tar död även på nästan färdigvuxna zucchiniplantor om de sätts under mitt förmyndarskap. I år tänker jag ge det en sista chans, får jag inte till det nu tänker jag aldrig ägna mig åt dylikt mer. Men det skänker mig sådan ro att pyssla med mina krukor och även för en agrikulturell retard finns ljuspunkter. Se nedan mina ärtskott, en veritabel regnskog på en dryg vecka!

Titta, kolla, kolla, titta!

Gör så här:
1. Ta två lika stora glasslådor.
2. Borra några hål i den enda och sätt den i den andra. På så vis rinner överskottet av vatten ur och ärtorna börjar inte mögla.
3. Strö ut en jämn matta av vanliga gula ärtor du köper för en tia i affären (ett storpack räcker till cirka sex kartonger).
4. Ställ på en varm plats. Jag ställde dem först i köksfönstret och ingenting hände. Jag förstod efter ett par försök att det var kallras från fönstret. När jag sen ställde lådan framför varmluftsfläkten i matsalen tog det fart. Ovan tillväxt skedde som sagt på en dryg vecka, och då står de i norrläge i Hälsingland.
5. När de vuxit sig decimeterhöga klipper du av och har som del i sallad. Eller finklippta på omelett, sushi eller vad som helst. Sen låter du dem stå kvar i burken, för sen kommer det en andra omgång skott. Pure genius!

Utöver ärtskotten har jag, som ni som följer mig på Insta vet, en hel radda in vitro-projekt framför samma värmekälla. Jag förgror mest grönkål, men även mangold, spenat och sallad.

Små grönkålsskott, kom upp efter en vecka

Om du saknar trädgård finns ändå alternativ. På bilden nedan min batch fröer från gårdagens besök på Lidl (min konstnärliga ledare tipsade mig om att blanda ut grönsaksodlingarna med låga solrosor och zinnia, för estetik och framtida gödsling, man matar bara ner blomresterna i jorden till hösten) och jag skaffade där två sorters krasse. "Fast growing source of vitamins", perfekt om vi blir satta i karantän.

Gör så här:
1. Lägg fröna på fuktig jord eller blött hushållspapper.
2. Duscha regelbundet med blomdusch.
3. Efter två veckor kan du "skörda".

En 100-kronorsshopping

Mitt sista tips är på läsning. Magnus Västerbro fick 2018 års Augustpris för "Svälten" i kategorin fackbok och trots att jag precis börjat kan jag säga att det här är kvalitet. Rappt, lärorikt och spännande som en roman.

Lånad, så klart.

"Man samlar ljungfrö, linknopp, hasselknoppar och tallbuskarnas kottar. [...] Man tömmer saften från lönn och björk. Man äter alla djur man kommer över - grävlingar, ekorrar, småfåglar, sorkar, råttor och möss, uttrar och bävrar. Sedan, när allt detta är gjort, och man inser att hösten bara har börjat, att vintern som väntar är lång och att detta inte kommer att räcka, inte på långa vägar, ger man sig ut på vägarna för att tigga."

M a o: Odlingsmotivation. För nu börjar den, våren!

Mvh/
FruEfficientBadass