Arbetslivet gör oss till slavar...

...är namnet på den kortfilm Roland Paulsen som någon i kommentatorsfältet tipsade om igår.


IGMR skrev ett utmärkt inlägg om Paulsens tema 14 december förra året och jag har egentligen ingenting att tillägga mer än att jag a) håller med om att det är en bra film som talar för sig själv och b) temat anknyter väl till tankarna inom FIRE/downshifting-rörelsen men också kring de tankar Vicki Robin ventilerade på 90-talet kring "vad är ett meningsfullt arbete?".

En oneliner från filmen är när Roland citerar Lafargues kritik mot arbetarrörelsen och i viss mån även de totalitära kommuniststaterna för deras dyrkan till Arbetet. "Hur kunde man kräva sin egen exploatering?" Ja, hur kan man göra det? Troligtvis en kombination av individens rädsla för att stå utan lön och/eller statlig medborgarlönslösning samt statens rädsla för att individen skulle komma att hitta på hyss om hen inte var satt i arbete. Exempelvis att kräva demokrati.*

Det är något i den franska myllan som verkar ge extra bra grogrund till arbetskritiken. Jag tänker exempelvis på schweizer-franska Corinne Maiers "Bonjour Paresse" ("Hej lättja", en parafras på Françoise Sagans "Bojour Tristesse") som väckte stort rabalder när den kom i början av 2000-talet. Hon beskriver hur hon genom att medvetet löka på sitt bullshit job på EDF (Frankrikes motsvarighet till Fortum) strävade efter att liksom nita sin arbetsgivare. Detta ledde till någon sorts publik, disciplinär utfrågning arrangerad av arbetsgivaren vilket visade sig bli bättre PR än brokonst signerad Anna Odell och bokens succé var ett faktum. Det ska i och för sig tilläggas att den vanlige fransmannen nog mest läste boken för att få tips om hur man slackar på jobbet snarare än som ett politiskt manifest.


Tankarna kring att ökad effektivisering leder till skapandet av potentiell fritid (enligt Lafargue estimerad till 3 h per dag "i framtiden" med vilket jag antar att han avser tid efter hans egen död som inföll 1911) dryftas inte bara av marxister utan även av folk på kapitalistsidan, exempelvis LBJ-administrationens Howard R Bowen som på 60-talet sa:

”The fear has been expressed by some that technological change in the near future would not only cause increasing unemployment but eventually it will eliminate all but a few jobs with a major portion of what we now call work being performed automatically by machines.”

Ovan har tuggats om årtionde ut och årtionde in, oftast paketerat som ett hot och som slutet på den mänskliga välfärden. Nu senast i "Jag lämnar ekorrhjulet"-gate där svenska opinionsbildare och politiker målar fan på väggen när fölk går åstad och ger fingret till ett yrkesliv som gör dem sjuka. "Vad skulle hända om alla gjorde som duuuuu....", "Vit medelklaaass...", "Välfäääääärden....".

Bra att du sa det bitch, how is this for välfärd?

1/ Jobba enbart med det som känns meningsfullt. Vicki Robin formulerade det som arbete som är konstruktivt och som ger synbar effekt, där ditt bidrag känns och är meningsfullt. Exempelvis att undervisa, vårda, konsturera, skapa och hitta lösningar på riktiga problem, inte GDPR-typen av problem. Your Money or Your Life borde vara obligatorisk läsning innan man som svensk proffstyckare slår sig ner i random TV/webb-TV-soffa.

2/ Jobba det antal timmar som får dig att må bra. Varken mer eller mindre. Genom att ha en hållbar livsstil i övrigt (d.v.s. inte femkilosstekar varje dag ej heller tre långresor per år) har du råd med den lyxen.

3/ Genom att kombinera punkt 2 och 3 kommer du med stor sannolikhet att generera mer värde till din samhällskropp än om du sitter på ett hittepå-jobb och mår psykiskt dåligt för att det a) är ett hittepåjobb b) tar tid ifrån ditt enda liv (tror jag?) från saker som du egentligen vill syssla med nämligen punkt 1.

4/ Genom att kombinera punkt 2 och 3 besparar du även ditt samhälle en del av de 80 miljarder vi unnar unnar unnar oss på psykisk ohälsa-fronten. 



Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Låt mig också inflika Frihetsmammas obetalbara P.S till IGMR:s inlägg om Paulsen-filmen:

"PS. Jag har delat med mig av ovanstående tankar förr. Min man föreslog anti-depressiva som lösning. Men jag tror verkligen att jag bara är smartare än folk och GENOMSKÅDAT den här skiten. Det är faktiskt svår att finna mening i arbete. Om man tänker efter i alla fall."

* Lafargue var f.ö. svärson till Karl Marx.

71 kommentarer:

  1. Ja det finns otroligt många jobb som känns totalt meningslösa, sk influencers är ju ett. Men finns många fler. Själv arbetar jag som psykolog, märker att jag gör skillnad för människor vilket känns meningsfullt. Men även om jag trivs med mitt arbete och dess innehåll så vill jag inte jobba mer än 60% dvs tre dagar i veckan och kanske också ta lite längre ledighet då och då

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt, åter till punkt två. Toleransen där är ju väldigt olika för människor. Vissa är morgonpigga, andra är kvällspigga - ändå ska alla barn vara i skolan klockan 08:00. Vissa gillar att ha många järn i elden många timmar per vecka, andra behöver mer återhämtning. Det kanske är särskilt sant om du jobbar med ett yrkesområde som ditt, d.v.s. ett jobb där du kanske behöver lite ställtid mellan patienterna för att kunna göra ett bra jobb och inte själv dräneras fullständigt. Men så ser inte heltidsnormen ut. Och jag förstår någonstans hur politiskerna tänker, man är livrädd för en förändring över natt där folk går man ur huse och slutar jobba vilket naturligtvis inte är hållbart för den så kallade välfärdsmodellen. Men vi ÄR på väg mot en gig-ekonomi. 95% av nyskapade jobb i USA är gig-jobb och temporära jobb. Påhugg. Handgriplöiga jobb (det kommer exempelvis att dröja ett bra tag innan man har tagit fram en robot som kan dresseras till att bli rörmokare - tänk på alla de skiftande förutsättningar man möter i ett random hus ink. trappor, rörmonteringar, fabrikat på rör etc). Vad jag vill säga är: Vi står inför en omvälvning av arbetsmarknaden. Antalet riktiga jobb minskar, antalet BS-jobb. Det senare får människor att må dåligt. Vi har nu valet att antingen diskutera skapandet av ännu fler BS-jobb vilket jag trror kommer att leda till ännu mer ohälsa. Eller så diskuterar vi på allvar andra lösningar, som ex. medborgarlön och/eller bättre möjlighet att bygga sin egen pengamaskin - tassarna bort ostkrokar - så att man har slack och frihet nog att gigga på egna villkor, med det man tycker känns meningsfullt.

      Radera
  2. Skönt att du är tillbaks i gängorna! Jag blev lite orolig i går när det inte fanns något nytt spännande att läsa om.
    Nu har jag inte hunnit med att konsumera alla tips i denna och IGMR's inlägg, men det kommer. Jag håller ändå med i mycket, även om jag ogärna använder uttrycket slav. Det lägger helt enkelt för mycket ansvar utanför den enskilda individen. Men det spännande tycker jag är det som FIRE och du ofta återkommer till är att jobba så mycket som man själv vill och med det man mår bra av. Jag drar paralleller till det som (inte) händer inom arbetsmiljöområdet. Det som förut kallades för psykosocial arbetsmiljö och idag har försetts med ett, förvisso bättre, namn som jag helt enkelt inte klarar av att minnas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "även om jag ogärna använder uttrycket slav. Det lägger helt enkelt för mycket ansvar utanför den enskilda individen." Är inte det poängen med kommunism, att det är Kollektivet som ska klara biffen?

      Radera
    2. Så länge man inte gemensamt äger produktionsmedlen så är man löneslav till kapitalägarna. När man senare äger produktionsmedlen och utför samma jobb så är man inte längre löneslav utan då tar man del av det som ens arbete genererar. Det är väl det som är en del av den kommunistiska kritiken mot kapitalismen där det genereras pengar till andra utan att de gör något jobb.

      Radera
  3. Jag har väl typ ett meningsfullt jobb. Alltså jag tycker det är kul (och är fascinerad över att jag får betalt för nåt jag tycker är kul), men jag skulle uppskatta arbetsinsatsen till ungefär halvtid. Då jag inte har råd att jobba halvtid som läget ser ut just nu, så maskar jag en del. Det har funkat hittills och jag hoppas att det fortsätter funka. Enda kruxet är väl att jag är fast på jobbet 8 1/2 h fyra dagar i veckan, vare sig jag vill det eller inte. Så de dagar jag jobbar hemifrån (som idag) är lite lättsammare.

    Pga en del grejer som hänt senaste veckan så har jag inte ha råd att gå ned i tid heller. Det var ju typiskt att jag skulle skaffa mig tre hästar som jag älskar lite för mycket. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marknadsförar-L har hästar i familjen och hon berättade om en incident där två av hästarna vårdades på någon form av sjukinrättning ett par veckor. 200 000 kr. Det var det startkapitalet...

      Det du beskriver - d.v.s. att folk ibland inte jobbar heltid trots heltidslön vilket jag tror är hyfsat vanligt, är en anomali som uppstått på grund av att vi betalas för det antal timmar vi är på ett jobb och inte för det vi producerar (det upplägget kommer ju att försvinna med gig-ekonomin men i nuläget har vi det så). Tänk om du hade haft flexibiliteten att jobba mer hemifrån och kanske bara tre dagar i veckan (varav en "mötesdag" inne på kontoret vid särskilda behov fler). De timmar du lagt ner då helhjärtat på de arbetsuppgifter - som du beskriver som meningsfulla - hade med stor sannolikhet genererat samma output som idag när du behöver "sitta av" timmar på ett kontor tror du inte?

      ChooseFI #117 med Bradley Rice handlar ju om en kille som förhandlar ner sin arbetstid hos sina arbetsgivare. Han säljer in det som att: "Med mig får du 100% dedikation X timmar om dagen. Jag kommer att jobba hemifrån den absoluta merparten av tiden och jag kommer att ägna 0% av tiden åt att stå och snacka med kollegor vid kaffemaskinen, jag kommer att leverera så att ni blir mer än nöjda men till en lägre kostnad." Inte alla arbetsgivare fattade grejen, men idag jobbar han enligt det upplägget och har tid att vara mer än 30 minuter om dagen med sitt barn, vilket var hans incitament till upplägget.

      https://www.choosefi.com/salesforce-career/

      Radera
    2. Ja, sjuka djur kan dra iväg kostnaderna rejält! Glad att jag har friska hästar (*ta i trä*).

      Jag har börjat förstå att andra på min arbetsplats också har det rätt soft. Dels för att det tas långa raster (minimum 30 min förmiddag och eftermiddag) men också för att man när som helst kan se nån stå inne hos en kollega och prata om nåt i 20-30 minuter (jag är likadan, är hopplöst social). Hade det varit på mitt förra eller förrförra jobb hade jag kallats in på samtal för att jag inte var tillräckligt produktiv. Blev tom förbjuden att sitta bredvid två kollegor på ett jobb, för att vi pratade med varandra när vi jobbade (vi jobbade tom effektivera när vi pratade...).

      Ja, drömmen hade varit att jobba 60 %, men problemet är ju att arbetsgivaren aldrig någonsin skulle gå med på heltidslön. Utan då skulle jag istället bli erbjuden fler arbetsuppgifter (såna där som inte måste göras, men som alltid går att fiska fram). Heltidsnormen är verkligen stenhårt förankrad i svensk arbetarkultur...

      Radera
    3. SKL driver ju till och med frågan.

      "Heltid är en viktig fråga för välfärdens arbetsgivare och allt fler medarbetare i kommunerna och regionerna jobbar heltid. För att klara välfärdens rekryteringsutmaningar är det avgörande att fler medarbetare arbetar heltid.[...] SKL och Kommunal arbetar gemensamt i ett femårigt projekt för att heltidsarbete ska bli norm. Projektet kallas för Heltidsresan."

      Radera
    4. @ Fri2032: "Jag har börjat förstå att andra på min arbetsplats också har det rätt soft. Dels för att det tas långa raster (minimum 30 min förmiddag och eftermiddag) men också för att man när som helst kan se nån stå inne hos en kollega och prata om nåt i 20-30 minuter (jag är likadan, är hopplöst social). Hade det varit på mitt förra eller förrförra jobb hade jag kallats in på samtal för att jag inte var tillräckligt produktiv."

      Jag känner igen det där så mycket. När jag jobbade privat som konsult kom en chef tillochmed och sa till när jag och en kollega pratade (hade pratat max 5-6min). "Nu får ni allt ta och jobba". Ingen tog fikor mer än kanske max 5-10min på förmiddagen för att äta en macka.

      Idag på kommun så står folk och tjötar i ens rum så man själv ibland blir lite irriterad. Man får tiden frågan: "kaffe, fika?" Skippar man en fika för att man kanske vill skriva inlägg på en blogg istället för att prata om IGMR:s personliga TV-kändis Ola-Conny, så får man genast fråga, "ville inte du ha kaffe eller?"

      Radera
    5. Jag är ganska tacksam för att jag kan lata mig på jobbet, men samtidigt hade jag kunnat göra mycket roligare saker den tid som jag nu är på jobbet. Visst är det trevligt att läsa bloggar och på diskussionsforum, men inte alls lika trevligt som att rida ut i solen (ska ut i eftermiddag, hoppas det är sol kvar!) utan att behöva bry sig om hur länge man är ute.

      Radera
    6. Flow-Fi, upplevde att det fanns tillfällen som var liknande i privata näringslivet för 25-30år sedan, men efter kriserna och åtstramningarna som kom med konjunkturnedgångarna så återkom aldrig sådana "fikapersoner" mer.
      Det fanns även annat "dökött", någon som tex kallades för "hustomte", men även annat har man stött på, men det är ett tag sedan så minnet sviker under vilka smeknamn dessa gick.
      De enda utanför ramarna nuförtiden är de som är mer eller mindre gratis (betalas av arbetsförmedlingen) och då är det på begränsad eller mycket begränsad tid och mycket detaljstyrda arbetsuppgifter, ofta av engångskaraktär. Men även dessa är mycket sällsynta på senaste tid.

      Radera
  4. Alla som har ett kuckelimuck jobb räck upp handen *räcker upp handen*

    Det är såå enkelt att skapa BS jobb i samhällen idag. Om fler jobb skulle försvinna/automatiseras än tillkommer kommer staten aktivt tillföra nya regler/lagar som ger jobb. Jag har några bra tips för att skapa ännu fler BS jobb

    - Inför lagkrav för alla företag över 100anställda ska ha en reception som är bemannad under företagets öppettider

    - Inför krav att alla tillverkande ska vara ISO9001 certificerade

    - Öppna upp för att telefonsäljarföretag få tillgång till alla svenska mobilnummer

    - Inför obligatorisk dagboksrapportering för alla yrken, alla aktiviteter som utförs under en arbetsdag ska dokumenteras och lagras samt kontrolleras av en tillsynsmyndighet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart haha! Är vi inte redan där? Jag tror faktiskt att det var det överhängande hotet om ISO som fick mig bort från industrijobbet. Då hade vi redan EHS:at oss blå i flera år och var mitt uppe i GDPR-cirkusen och när min chef på ett ledningsgruppsmöte yppade den akronymen så kände jag bara att nu får det räcka. Jag ska bli hönsbonde.

      Radera
    2. På god mot väg iaf, verktygslådan med jobbskapande åtgärder är stor. Frågan är väl hur den står sig internationell konkurrens. Det värsta jag kommer ihåg var från en resa i Shanghai, på varje karaoke ställe stod det en dörröppnare, ja ni hörde rätt, ÖPPNARE inte vakt. När han såg en person närma sig stället öppnade han dörren samt stängde när personen passerat in. Dag ut, dag in. Om han inte går på antidepressiva undrar jag hur han tar sig igenom en arbetsdag.

      Radera
    3. Den aldrig sinande källan är ju också utredningar och omstruktureringar i organisationerna. Det är väl vad merparten av alla over head-kostnadspersoner som chefer osv ligger. Allting kan alltid behöva utredas, även utredningar! Sen kan man behöva möblera om lite också. Det kanske inte blir så bra, men då kan man alltid möblera om igen. Och igen.

      Radera
    4. Du får låta bli att bli professionell hönsbonde eller bonde av något slag bara. Håll det på hobbynivå. För i bondebranchen ska också allt dokumenteras numera. På nivån att man nog snart ska registrera dagligen, i någon krånglig journal, färgen på strumporna man beklätt sig med när man går över gårdsplan.

      Radera
    5. Det värsta jag kommer ihåg var från en resa i Shanghai, på varje karaoke ställe stod det en dörröppnare, ja ni hörde rätt, ÖPPNARE inte vakt". Ungefär som i USA där de har greeters, alltså någon som står innanför dörren och säger Välkommen till vår affär!

      Radera
    6. "Ungefär som i USA där de har greeters, alltså någon som står innanför dörren och säger Välkommen till vår affär!" Undrar om de kommer ryka först, mitt i eller i sluttampen av nedmonteringen icke-kvalificerade jobb?

      Radera
  5. Lyssna på debatten mellan politikerna (ekonomiskpolitisk talesperson) Malou före 10 som debatter frågan kring ekorrhjulet.

    Ali (V) säger något väldigt intressant

    Överproduktionen tillväxt kan tas up på 3 olika sätt

    1. Vinst/utdelning till aktieägare
    2. Ökade löner
    3. Minskad arbetstid

    Samhället har senaste 80år främst använt överskottet till 1an och lite 2an.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och det är ju inte enbart konspiration från Illuminati och hens feta bröder, det handlar ju om att vi svenne bananas har varit väldigt intresserade av det ökade konsumtionsutrymme som beretts oss i efterkrigstid. Vilket är helt naturligt - vi vill förbättra vår levnadsstandard. Men nu när vi har levnadsstandards så att det nästan blir vulgärt är det dags att gå tillbaka till ritbordet. Dessvärre tror jag inte att våra politiker kommer att enas om en lösning utan det kommer att bli en individuell quest 4 happiness.

      Radera
    2. Jag klurar på varför inget parti driver frågan om mer semesterdagar? Alla svenskar verkar ju älska semestern, så varför inte få mer?

      Med nya jobbet får jag 6 ½ veckas semester. Sååå lyxigt!

      Radera
  6. Ja det är inte lätt. Jag tror vanliga kontorsjobb innehåller en hel del "slack", surfning, kaffedrickande, skitsnack med kollegor etc.

    Dock tycker jag det är lite märkligt att många skriver om att jobba deltid som om det är något självklart, valbart och naturligt. Om du är egen företagare och kan hitta ett jobb och en kund som tycker det är ok att ett projekt drar ut på tiden för att du ska vara ledig 2 dagar i veckan, eller om du har turen att hitta en annan arbetsgivare som är villig att låta sina arbetsuppgifter dra ut på tiden för att du jobbar deltid, då har du tur ska jag säga.

    Jag hade knappast anlitat en hantverkare som bara jobbar 3 dagar i veckan så att min köksrenovering drar ut på tiden och tvinga rmig att övervintra hos svärmor eller ute vid grillen, en sån hade gått bort direkt. Den kund jag jobbar hos nu har ett projekt med en deadline och om jag hade sagt att deras projekt nu blir försenat för jag *vill* jobba deltid, ja de hade inte varit sena med att leta ny konsult.

    Jag kan tänka mig att inom t.ex. vårdorganisationer, arbetsförmedlingen etc är det enklare att jobba deltid, där där verkar ingen bry sig om leveranser, utan det gäller att hålla verksamheten flytande, varken mer eller mindre. Ingen märker eller bryr sig om någonting blir försenat.

    Jag hade gärna sluppit att gå upp 05:30 varje morgon för att vara äckligt trött redan kl 19, och sen vara en gnällig fan hela helgen för att jag då vill ta igen lite av den ledighet jag aldrig får uppleva under mån-fre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du har en poäng i det - det är långt ifrån alla arbetsgivare och yrkesroller som funkar som deltid. Thus: GIGEKONOMIN! Då kan man jobba mer projektbaserat. Om du då är hantverkare (ditt exempel ovan) kan du välja att under en period av året (säg 4 månader) jobba järnet med ett projekt, för att sedan ta det lugnt i 4 månader och skriva på din vikingaroman. Sen tar du ett till projekt. Eller är jag naiv?

      Radera
    2. För de som har barn och kan nyttja lagliga rätten till gå ner till 80% oavsett yrke, arbetsgivare osv tycker jag ska undersöka alternativet. Även om lagen är på ens sida kanske du ändå får i praktiken arbetsbelastning 100% men betalt för 80%, risk i yrken såsom kontorsråtta med ensamt ansvar för GDPR, ISO-Certifiering, processutveckling, kundregister osv

      Radera
    3. "Även om lagen är på ens sida kanske du ändå får i praktiken arbetsbelastning 100% men betalt för 80%" En klassiker!

      Radera
    4. Jag tror inte på att nagga på ytan med "laglig rätt att gå ner 20% i tid" eller att "ta bort 2h per dag". De tågen har gått. VI är på väg in i en helt ny typ av arbetsmarknad a.k.a. gigekonomin och denna förändring kommer att ge en helt annan struktur för den stora merparten som nu arbetar men i ännu större utsträckning för våra barn. Det kommer att lösa sig kemiskt genom att arbetarna, människorna, hittar lösningar. Jag tror inte att politiker eller SKL kommer att hitta lösningar, inte med alla Kommunal-samarbeten i världen. Även om just det projektet ("Heltidsresan") säkert skapat en handfull arbetstillfällen.

      Radera
    5. Precis som du säger är en ny typ av arbetsmarknaden framtiden. Men tills denna har formats är det en fantastiskt möjligt att gå ner i %. Skulle jag ta upp frågan med min arbetsgivare skulle jag får välja mellan att säga upp mig eller fortsätta jobba heltid.

      Radera
  7. OT FruEB, är du klar med och skickat in årets deklaration än?
    Alla underlag finns klara sedan tid tillbaka och Skatteverkets sida är öppen för dig att logga in, ändra/lägga till, skatteuträkna samt godkänna.
    Det är definitivt något man vill städa av, finns inget där som bidrar med någonsomhelst god energi av att dröja med detta.
    Marsch iväg och diska av nu, FruEB. Måhända når upp till "att fira"-nivå med en enkel cava på inskickardan. Tänk att förknippa skatteverket med belöningscava, ja det är kanske att gå för långt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för påminnelsen! Ska göra't i dag. På appen. Jag är så modeeern.

      Radera
  8. Jag har precis varit inne hos chefen och berättat att jag tar tjänstledigt halvtid hela nästa läsår för att plugga för mitt höga nöjes skull. Det hade aldrig hänt om jag inte trillat över hela grejen med FIRE, har råd att göra detta utan att ta studiemedel. Känns faktiskt mäktigt.

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. WOW Hanna! Stort grattis till dig idag! Det är cavaläge n'est-ce pas? En mäktig illustration över en individ som "inte frivilligt låter sig exploateras" för att låna Paulsenfilmens retorik. Det är en grym känsla att äga sitt liv.

      Jag är lite nyfiken på chefens reaktion. Eller rättare sagt: Tror du att det sätt på vilket du lade upp det hela (d.v.s. med FIRE-självfrörtroende och "take it or leave it"-hållning) fick chefen att förstå att det var du som höll i taktpinnen eller var det uppskattningsvis same same som om du kommit med den finansiella mössan i hand och "bett om lov" om du fattar vad jag menar..?

      Radera
    2. Åh så imponerad jag blir Hanna! Sugen på att göra nåt liknande, men jag har inte riktigt nån utbildning jag vill gå. Eller, det har jag, men den är två år lång och det känns lite saftigt när jag precis blivit anställd. ;-)

      Radera
    3. Med kunskap kommer intresse Ellis. Du ska se att den där swahilikursen sitter som sn smäck. Ridtid får du också.

      Radera
    4. Hehehe. Undrar vad chefen skulle säga. ;-)

      Radera
    5. Jag la fram hela lösningen framför honom så det fanns egentligen ingenting han kunde anmärka på. ”Har du bestämt dig?” frågade han mig. ”Ja” sa jag. ”Då löser vi det” svarade han.

      Det kändes extra bra att jag sa det som avslutning på vårt lönesamtal, som han hade inlett med önskemål om att vi snart skulle ses och prata nästa steg för mig på arbetsplatsen och sen gett mig löneökning på 1,98%. BAM.

      Vänligen, Hanna

      Radera
    6. @Hanna ibland tror jag att FIRE strålar. Alltså, sen jag påbörjade min resa blev jag lite mer laissez-faire på jobbet, tog ut svängarna lite mer och var inte så förbaskat ängslig kring mitt ledarskap etc och det märks. Är det bara en slump att han just nu vill diskutera nästa steg?

      Först nu inser jag att du kanske inte var helt nöjd med 1,98% (vad är det för % egentligen? Jag har aldrig fått löneökning med två decimaler) och att det var det som kändes gött - att ge hen fräcka studieskälsfingret.

      Radera
    7. Jag håller med både stycke ett och två i ditt svar. FIRE strålar verkligen OCH det var skönt att kunna peka lite finger (i fickan).

      Bara Cavan som fattas nu.

      Vänligen, Hanna

      Radera
    8. Visst är det skönt. Jag gav samma budskap i januari förra året att jag skulle resa och plugga efter sommaren. Kändes skönt att säga det i slutet av diskussionen om 2018 års debiteringsmål. Chefen tyckte nog inte det var lika kul. Han föreslog flera alternativ som jag tackade nej till. Den dagen gick jag hem med lätta steg.

      Radera
  9. Tack !!! För att du tog upp detta ämne idag! Har inte tänkt på det förrän just idag att jag faktiskt har bytt till GIG EKONOMI ( alltså inte tänkt i den termen) och jag ääälskar det ! Sa upp mig 2016 efter 26 år med fast anställning, guldklocka efter 25 år...Det är ju helt sjukt att man stannat på samma arbete så länge. Jag fick inte gå ner till halvtid utan skulle arbeta minst 75%. Nu är jag stafettläkare och arbetar 24 veckor/år och bestämmer själv vilka veckor, det jag valde på var att helt byta arbetsmarknad (tex kassörska på ICA måste ju vara underbart tänkte jag ,när jag var på gränsen till utbrändhet) men jobbet blev roligt igen när jag kunde trappa ner och bestämma själv när jag ska jobba. Tack för en bra blogg ! / Catarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. "att jag faktiskt har bytt till GIG EKONOMI" Din guldklocka till trots är du väldigt trendkänslig Catarina. Att jobba 24 veckor låter toppen. Förutsatt att du kan slappna av övriga veckor men det antar jag. Du är väl på annan ort också kan en anta vilket gör att du slipper möte patienterna på ICA?

      Tänker på en kompis mamma som var farmaceut och när hon ökte jobb var det ett absolut kriterium att det låg minst fem T-banestationer från hennes hem eftersom hon ogärna såg den medicinska historiken hos sina grannar.

      Radera
  10. Vad tror ni är det verkliga skälet till att många arbetsgivare inte godtar att en anställd går ned i tid mellan tio och tjugo procent? Tror verkligen en chef att ens jobb är så smockfullt med galet viktiga saker att man inte kan sköta det mest väsentliga sakerna på 80-90% av arbetstiden? Vet inte ens cheferna hur ineffektiva några av veckans timmar kan vara? Blir verksamheten verkligen lidande på allvar om man dyker upp två timmar senare på en måndag, går hem två timmar tidigare en onsdag och går hem två timmar tidigare en fredag? På det kanske den anställde aldrig blir sjuk, utan istället blir en piggare och mer alert medarbetare. Dessa sex timmar kanske inte på något sätt är förlorade för arbetsgivaren, utan en vinst och dessutom behöver man inte betala heltidslön! Hur kan man säga nej till det? Ofattbart att man inte kan se andra goda effekter av en liten nedtrappning av arbetstiden. Det säger kanske något om chefens egen inställning till vad som är effektivt arbete. Tror man att en anställd går på lika effektivt varje minut under veckan? Det fungerar ju inte så, men eftersom man måste vara på arbetsplatsen så måste man se ut som att man är upptagen hela tiden, vilket kan försvåra för en om man plötsligt vill gå ned i tid.

    Till och med Sveriges lärare skulle lätt kunna gå ned i tid (eller få tid till mer energibringande väsentligheter) om man bara fick tillbaka lite av makten över sitt eget arbete. Man kunde då kapa en stor del av den dagliga mailkontakten med krävande och kinkiga föräldrar och erbjuda kontakt enbart under en viss telefontid, som förr i tiden. Telefon undviker ju vissa numera och man vågar inte heller vara lika arg då. (Så bra, ring inte då.)

    /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vad tror ni är det verkliga skälet till att många arbetsgivare inte godtar att en anställd går ned i tid mellan tio och tjugo procent?" Svar: Oförmåga att tänka kreativt (De borde få gå kurs! En kurs där man ritar träd!) parat med avgrundsdjup naivitet.

      Radera
    2. De går på kurs där de får lära sig alla ord som ingår i floskel-bingo-repertoaren, med speciell betoning på de senaste, heta nyorden. Med på kursen är speciella pek-böcker, ocH kursdeltagarna sitter samlade i en ring under ett konstgjort pappersträd bytandes tänkarhattar med varandra.

      Radera
    3. På mitt förra och förrförra jobb var jag 100 % effektiv hela tiden. Det fanns inga alternativ, eftersom varenda sekund var övervakad av chefen. Hepp. Så gå ned i tid där hade inneburit att de varit tvungen att anställa nån på den tiden och det är få som vill jobba 20 % eller 40 %.

      Visst låter det helt vansinnigt med att jobba så intensivt hela tiden (ibland även på helgen, då tog man dator hem och jobbade). Resultatet blev givetvis att jag kom väldigt nära väggen innan jag lyckades bromsa.

      Så på ett sätt tänker jag att nuvarande arbetsgivare får stå ut med att jag slackar lite, jag har en del att ta igen sas. ;-)

      Radera
  11. Ofta blir de också så ivriga att använda sina nya ord och ”tekniker” veckan efter kurs, det är så rart. Som en kompis (som själv gått ledarskapskurser till leda genom åren) lite avmätt konstaterade: ”Jag kunde inte förstå varför hon [chefen] hela tiden plötsligt skulle ringa och stämma av varje dag. Så insåg jag att hon varit på kurs med inriktning ”handskas med problempersonal”.”

    SvaraRadera
  12. EB - menar du inte att man ska kombinera punkt 1+2 och inte 2+3 i inlägget?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. FruEB har ju flera gånger själv sagt att hon har lite problem med siffror ;-)

      Radera
    2. Bra att du rättar. Jag hade inte hjärta att göra det. Tänkte att alla förstod att hon tagit några klunkar cava för att fira livet innan hon skrev. ;-)

      Radera
    3. Det påverkar tydligen olika. ;)

      Jag såg till dopa mig med stark dryck innan jag gjorde en särskilt läskig muntlig tenta. Sällan har orden flödat så klart och ordnat som då och jag fick högsta betyg! /Eva

      Radera
    4. @Eva du menar kokkaffe utgår jag ifrån?

      Radera
    5. Jamen precis. I Gula Villan fanns den starkaste sorten som var tillgänglig på platsen. Bästa kaffehuset! /Eva

      Radera
    6. Mmm...mycket har jag druckit i Gula Villan dock aldrig kaffe.

      Radera
  13. Alltså det här med Skl och heltidsresan kommer sig av omtanken för de stackars undersköterskor/vårdbiträde/lokalvårdare som inte har ”råd” att bara jobba deltid. Ett tips vore att kanske betala dem som har ett viktigt och värdeskapande jobb, som de ovan, lite bättre än personer på BS-jobb, då blir deltid inget problem. Detta genomindoktrinerade samhälle vi lever i är helt skrämmande. På tal om skapa jobb, ett nytt intranät lanseras med pompa o ståt som visar sig vara i bästa fall halvfärdigt och tvingar var och en med material på hemsidan till onödigt extrajobb med att flytta och i vissa fall göra om hela texter. Från något som fungerat till något som inte fungerar. Story of my company.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hamnade i samspråk med en sjuksköterska häromdagen. Det visade sig att hon fick 28' i lön medan jag fick 34'. Då skämdes jag. Nog för att mitt jobb anses ganska "samhällsviktigt", men i händelse av kris kommer jag inte kunna göra mycket (misstänker att internet slås ut och då funkar inte mitt datasystem) medan hon garanterat kan hjälpa till att rädda liv. Hon borde åtminstone har 10' mer än mig i lön!

      Radera
    2. En undersköterska tjänar ca 24000-32000 kr/mån på heltid. Då är de färdigutbildade när de tar studenten från vård- och omsorgsprogrammet. Det var alls inte många år sedan denna lönenivå var vanlig för lärare med fyra, fem års universitetsutbildning (och vissa är fortfarande kvar i det spannet). Vill inte verka missunnsam (men framstår väl som det ändå kanske) men jag tycker inte att lönen verkar orimligt låg med tanke på att det gäller ett yrke som enbart kräver genomgånget gymnasium.

      Men visst kan det bli för lite pengar om man som 25-åring bildar familj och är hemma med barn på 80% av sin deltidslön. Under tiden lånar många andra jämnåriga fortfarande pengar för att utbilda sig och har dragit på sig en skuld. När utbildningen är klar har den yrkesarbetande redan jobbat ihop kanske mer än en miljon kronor sedan 19-årsåldern (eller mindre vid deltid).

      Sådant här är vissa arbetande inte medvetna om, hur mycket de faktiskt hinner tjäna innan andra ens börjat jobba på allvar och att det bör vara en viss skillnad mellan lönerna för dem som valt att utbilda sig och dem som inte velat göra det. Det finns en hel del vanegnäll om vissa yrkens låga löner. Med OB-ersättning och storhelgstillägg ovanpå grundlönen kan även en 20-åring komma upp i inkomster som inte är så pjåkiga. Men det finns förväntningar på att det kanske ska vara självklart och då blir man ju aldrig nöjd. Om man inte tar något som självklart är man tvärtom nöjd med nästan allt! /Eva

      Radera
    3. Ellinor, vet inte var hon jobbade, men en vanlig sjuksköterska utan extra utbildning bör lätt kunna få en lön på minst 35000 kr och uppåt 40 eller mer om hon har extra utbildning. Men det kanske beror på område i Sverige. 28000 lät förvånande lite faktiskt, men kanske var hon väldigt ung. /Eva

      Radera
    4. Eller så var det efter skatt. Många har svårt för brutto vs netto och ser bara till vad som faktiskt kommer in på lönekontot. På sätt och vis kan jag förstå dem.

      Radera
    5. Håller med Eva, har SCB:s statistik avseende sjukisköterskor i färskt minne med tanke på morgondagens inlägg och netto måste det vara, annars jobbar hon deltid eller har gjort typ sveriges sämsta sjuksköterskedeal.

      Radera
    6. Kan intyga att iaf vissa sjuksköterskor tjänar 27-30k brutto trots 5års erfarenhet. Gbg regionen.

      Radera
    7. Och jag kan intyga att sjuksköterskor även i Stockholm snarare kan tjäna närmre runt 30 än 40 brutto och då snackar vi inte direkt om att ”slacka” ett par timmar under arbetsdagen, utan snarare att arbeta med betydligt större ansvar än man borde samt med uteblivna kiss och lunchpauser. Att få extra ob för att arbeta kväll, helg och natt. JA. Men OB i vården kan inte på något sätt mäta sig med OBt en medarbetare på ICA får. Att få ned i arbetstid som ssk på en sjukhusavdelning innebär ofta att klara av samma mängd arbete på kortare tid. Förlåt, fick en annan slags ”FIRE”-känslor i kroppen när vi börjat prata pengar inom vården....bitterfi—an i mig kommer helt sonika fram efter ett antal år på våra stora sjukhus som jag tyvärr ångrar en hel del. Jag är nu vidareutbildad, arbetar på VC och tjänar 38500kr i Stockholms stad. Inte lite, inte jättemycket, men jag kan kissa, äta, fila och läsa en och annan blogg. Yey. Mvh/SysterSnål

      Radera
  14. Skulle bara kolla att ni var med. SKÄMS på er andra för att ni halvsover och guldstjärna till IGMR.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi andra är så fina i kanten att vi inte påpekar sådana saker. Vi höjer vår idol över dylika ting.

      Radera
  15. Apropå SKL:s "Heltidsresan" så mailade börs-Börje mig en länk till en artikel i Norrköpings Tidning: https://mobil.nt.se/nyheter/norrkoping/vardpersonal-vi-vill-inte-jobba-heltid-om5363972.aspx

    Norrköpings kommun satsar stort på att få folk in i det förlovade heltidsarbetet. Men va? Nu visade det sig att folk inte VILL jobba heltid? Delar av artikeln ligger bakom betalvägg, men rubriken lyder: "Vårdpersonal: Vi vill inte jobba heltid."

    Idé till Norrköpings Kommun: Skapa studiecirklar (med inspiration från Kinas korrektionsläger) där ni lär kommuninvånarna att tänka Rätt. Uppskattningsvis kommer där att behövas en Coach per tio deltidsarbetande invånare, så att arbetet får önskvärt utfall. Vassego, den bjussar jag på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala finns devisen "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större".....

      Radera
    2. I rest my case Norrköping.

      Radera
  16. Har du sett UR's miniserie "Pengar - näst viktigast efter kärleken?" Tillgänglig på UR-play. Finns lite spännande uppslag där.
    /Gösta Fjäderkrona

    SvaraRadera
  17. Trist att jag inte skrev på korrekt svenska när jag blev citerad och allt! Oavsett så älskade jag inlägget av IGMR och även ditt. Fint med likasinnade i denna trista värld!

    SvaraRadera