Lektion 4: Skatt är stöld

Okej kapitlet heter inte "skatt är stöld" utan "The history of taxes and the power of corporations" men om jag ska sammanfatta det så blir det "skatt är stöld" alternativt "arbetstagare är losers, skatteplanerande företagare är vinnare och ska du bli rik blir det till att du sållar dig till den senare skaran." Jag har lite svårt att ta till mig budskapet i detta kapitel. Dels för att jag inte tycker att skatt är stöld (även om man lite till mans ibland kan undra vem som sitter på projekt-startsbeslut) och jag tycker att vi ändå med viss säkerhet kan säga att den främsta orsaken till att vi i Skandinavien rankar oss som lyckligare än snittamerikanen till stor del kan tillskrivas en samhällsmodell som resulterar i relativt sett minskade inkomstklyftor och en jämförelsevis mer utbredd känsla av social trygghet. Det är det ena skälet till att kapitel fyra rinner av mig som vatten på en gås. Det andra skälet är att jag, som jag tidigare nämnt i anslutning till denna miniserie, är så brutalt ointresserad av att bli företagare. Jag kan för mitt liv inte se vad det företaget skulle handla om. Baka limpa i mitt kök? Och även om jag hade en superbra affärsidé hade jag varit förlamad av skatteverks-skräck. Ni vet...rädsla att fylla i fel blanketter, deklarara på ett sätt som gör att jag hamnar i white collar prison. Jag är inte redo för det!

Men för er som är lite modigare och kan överväga eget kan jag ändå sammanfatta kapitlets huvudpunkter avseende detta med företagande. Det är ett effektivt sätt att planera sin skatt så att man skattar mindre än de som förvärvsarbetar. Så här ser det ut och jag tar inga följdfrågor på det:

Den som äger ett företag gör så här:
1) Tjänar in  2) Spenderar (så mycket som möjligt) 3) Skattar

Den som jobbar för ett företag gör så här:
1) Tjänar in  2) Skattar 3) Spenderar

Jag surfade runt lite på temat från svenska sajter och hittade denna och denna som kanske kan vara av intresse om du går i tankarna på att starta eget. Det här med skatteplanering och avdrag är min kryptonit, det som får mig att krypa ihop i fosterställning och börja slå för öronen. Nu förstår jag hur människor känner som himlar med ögonen när jag börjar prata ISK och tjänstepension. Är det alltså så tråkigt ni tycker att det är? Hua.

Sorry, jag tappar tråden. Ni får låna boken och fördjupa er själva i temat "Robin Hood var en skurk" (han skriver så, flera gånger) och "Staten är som en best som tar allt den kan och ger ingenting tillbaka", eftersom jag misslyckas med att ge kapitlet rättvisa. Författaren ger avslutningsvis sin sammanfattning på vad det innebär att ha "Finansiell IQ" och det är att besitta en kombination av kompetenser kring redovisning (förmågan att läsa siffror och förstå vad de innebär för ett företag), investering (strategier för att få pengar att göra mer pengar), förstå marknader (greppa tillgång/efterfrågan mm) och affärsjuridik ("Smart tax consultants are worth their cost, as it's still cheaper than paying the government").*

I beg to differ, Mr. Kiyosaki. Jag är utbildad civilekonom ink. kurser i redovisning and shit. Jag har gått på Företagsekonomiska Institutet för att lära mig analysera nyckeltal i syfte att kunna förstå hur det är fatt med ett bolag**. Jag har förvisso inte läst affärsrätt men efter 18 år inom marknad och sälj har jag rätt bra koll på tillgång, efterfrågan och annan corporate bullshit. Cirka 0% av dessa upplevelser har byggt min ISK till det den är idag. Snarare var det så att den dagen jag accepterade att jag aldrig på egen hand skulle klara av att genom att grotta ner mig i ett bolags årsredovisning skulle kunna göra "börsklipp", "tajma marknaden" etc. för att istället med indexfondens absoluta diversifiering och avsaknad av bolagsrisk helt enkelt följa med i den naturliga börsrörelsen som ju går upp och ner men på sikt upp, som jag började tjäna pengar.*** Så jag tycker inte att man behöver alla de där sakerna han nämner. För att bli finansiell rådgivare ja, men inte för att själv tjäna pengar på börsen.

Jag avundas dig som har förmågan och drivkraften att starta eget. Och jag har inget emot att man som egen skatteplanerar enligt gängse lagstiftning.**** Men min poäng är att det som är andemeningen i Rich Dad Poor Dad kapitel fyra nämligen "driver du inte eget är du körd ur ett rikedomsperspektiv" inte är sant i den kontext vi befinner oss i Sverige idag. Man kanske får minnas att boken har 20 år på nacken och på den tiden var investering krångligare än det är idag. Vanguard fanns förvisso men the Interwebz var relativt nytt. Det fanns i sanning inga användarvänliga lösningar för vanligt folk utan man var i mångt och mycket hänvisad antingen till bilhandlar-förvaltare eller till sin egen förmåga att medelst rosa tidningar "analysera bolag" varför företagarspåret ändå fick anses vara den bredaste vägen framåt. Innan jag lämnar detta kapitel, låt mig skicka med en passage som jag ändå tyckte var lite rolig:
"My highly educated dad ("Poor Dad") always encouraged me to land a good job with a strong corporation. He spoke of the virtues of 'working your way up the corporate ladder.' He didn't understand that, by relying solely on a paycheck from a corporate employer, I would be a docile cow ready for milking. When I told my rich dad of my father's advice, he only chuckled (småskrattade). 'Why not own the ladder?' was all he said."

Jag avslutar inlägget med en fråga från mig själv till er. Förstorar jag detta med att driva eget? Det behöver ju inte vara liktydigt med att starta produktion av en innovativ produkt i fjärran land. Det kan lika gärna handla om att sälja sin tid som konsult. Något som kommer att bli verklighet för merparten av oss inom en inte alltför lång framtid. Om du drev eget, vad skulle det handla om?

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Jag lyssnade för övrigt på ett Hidden Brain med temat "Why No One Feels Rich" som tangerar ämnet ekonomisk jämställdhet. I en studie av Norton/Ariely hade man visat två pajdiagram för ett urval av amerikanska väljare. En paj illutrerade en situation där de rikaste 20% ägde en tredjedel av rikedomarna och de fattigaste 20% ägde 10% av rikedomarna. En annan paj visade en situation där de rikaste 20% ägde 84% av rikedomarna och de fattigaste 20% ägde 0,1% av rikedomarna. Nästan alla (92%), oavsett politisk åsikt, var för paj nummer ett. Som visade sig föreställa Sverige. Paj två var siffror från USA. Men när den detaljen avslöjades ändrades åsikterna - då ville merparten ha paj #2. Varför? Många, komplexa skäl. Rädsla för socialism varandes ett. Lyssna på podden!

* Det är liksom "bränn hellre pengarna på bål än ge dem till staten". Uppenbarligen finns det vissa saker jag aldrig riktigt kommer att förstå med USA.
** Som best practice plockades HM fram, där fick vi lära oss om ett företag som gjorde allt rätt. Inget kunde hota dess styrka som vi kursdeltagare fick läsa oss till genom att bena ut årsredovisningens nyckeltal smidda i titan. Detta var år 2012 och aktien värderades till runt 250 kronor, allt pekade på att detta var The Company att investera in. 
*** Ja, och så det faktum att börsen gått som tåget sedan jag efter läsning av den enda bok om investeringar du behöver (affiliatelänk) ändrade min strategi till lågpris-indexfonder.
**** En sak som jag ibland hör kveruleras både bland vänner och annat löst folk är att "Sverige har högst bolagsskatt i världen, man bestraffar företagande wuäwuä". Men det stämmer ju inte. Tvärt om har vi mer än halverat bolagsskatten sedan mitten av 80-talet och ligger med våra nuvarande 21,4 ungefär på EU-genomsnittet. Om två år kommer skatten ytterligare att sänkas till 20,6%.

38 kommentarer:

  1. Jag ser dig som egen företagare. Du driver runt din egen ekonomi och säljer en och annan tjänst för att få inkomster, men likt andra företag får du mest inkomster genom att få kapital att öka i värde, likt ett investmentbolag eller en bank. Att företaget är litet och inte spenderar oändliga pengar på marknadsföring är något helt annat. Jag har själv en företagarspöke i huvudet som jag jobbar på att skrämma bort. Men när det blir av blir det ett ställe liknande Isaberg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min skräck är inventarier and such. Att fallhöjden ska bli så stor. Man har ju sett sin andel av nästan helt nya kontorsmöbler stå på gatan i väntan på Blocketkund efter snabb konkurs.

      Isaberg googlades och ser fantastiskt ut. Men känns som en massiv investering där du ska visa hals för diverse venture capitalists? Kan du inte hitta in från sidan, exempelvis genom en innovativ kursingrediens (nakenklättring?) som du likt en konsult kan sälja in på existerande anläggning? Slimmad kostnadskostym, bra ROI, du är flexibel och kan trycka av och på efter humör.

      Radera
  2. Tänkte också lite som frihetskraft här ovan att du är väl om något både företagsam och entreprönuell, entreprenörurur, entreprenöriell? (Äsch svåra ord så här på morgonen)
    Tänker på din blogg och det arbetet du lägger ner på att ta fram dagligt material, roddandet av din privatekonomi och framförallt en drivkraft som kommer från en väl underbyggt "vaför" (som i varför gör jag det här).

    Sedan att tänk på företagande som skatteblanketter och kontorsmöbler eller kundkontakter osv tror jag är lite snävt. Ditt mål är väl inte att skaffa anställda och omsätta 100 miljoner om året direkt (vad vet jag), men du har definitivt en "företagsanda".

    SvaraRadera
  3. Haha, tillägg med ett guldkorn ifrån en av länkarna med tips på skatteplanering/avdrag från eget företag:


    "Exempel 1 på ett irrelevant avdrag: En man begärde en gång ett avdrag för en psykologikurs han gått. Som förklaring angav han att han var tvungen att gå kursen för att kunna stå ut med chefen. Skatteverket bedömde saken enligt följande: Avdraget underkändes."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker han borde ha fått godkänt. Alla i Sverige som har en chef borde få skattesubvention till kursen.

      Radera
  4. Jag minns att jag också hade svårt för det där kapitlet... Det kändes väldigt amerikanskt.

    Funderar lite på att starta eget och vara avbytare inom häst. Dvs man kan boka mig om man reser bort och behöver nån som tar hand om hästarna (fodra, mocka, in- och utsläpp framförallt). Men samtidigt drar jag mig för det, för jag trivs rätt bra med att bara ha hand om mina egna hästar. ;-) Vissa drömmar är väl mest drömmar, i verkligheten kan man ge sig sjutton på att det alltid spöregnar, är tre dm blöt lera och hästj*veln vägrar komma in från hagen.

    Som många andra drömmer jag om att bli författare, men jag får aldrig tiden till att skriva klart mina långa, invecklade berättelser. Hehe.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "men jag får aldrig tiden till att skriva klart mina långa, invecklade berättelser." En presumtiv författare med självinsikt, bravo! (måste bli en bästsäljare med andra ord)

      Radera
  5. Måste stämma in med övriga i att du känns som klockrent företagarmaterial, FEB!

    F ö, är vi arbetstagarsuckers inte alla konsulter egentligen? Byter tid mot betalt, där enda skillnaden är punkt 2 och 3 i din text.

    Gillar och håller med i ditt resonemang kring gig-ekonomin!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "är vi arbetstagarsuckers inte alla konsulter egentligen" Du har en poäng! För mig var det omvälvande när någon påpekade detta för mig och att man faktiskt kan ha flera uppdragsgivare, även som anställd. Exempelvis om man översätter filmer eller mockar andras hästar på fritiden. I e side hustling. Väldigt få företag har ju exklusivitetsklausul i sina kontrakt.

      Radera
  6. Kapitlet om eget företag tyckte jag också var riktigt märkligt. Först denna skräck för skatt. Jag betalar gärna skatt för att människor med otur också ska få en chans att må bra. Inte bara för vad jag själv ska få. Och sen stämmer ju inte hans idé om att man skattar efter spendera. Inte om du vill följa skattelagstiftningen om vad som är avdragsgillt. Så Roberts idé om att lägga en massa kostnader i företaget faller för det är kostnader du inte haft om du inte haft företaget. Annars gillade jag boken överlag. Fick en att verkligen tänka till om skulder/tillgångar. Men mitt jobb som redovisningsekonom har helt klart hjälpt mig läsa årsredovisningar för att köpa utdelningsaktier. Har varit en väldigt trevlig utveckling på ISK under några år nu. Indexfonder presterar också fint. Men det är ingen kunskap som jag fått från skolan. De lär inte ut hur man tjänar pengar och verkligen inget om hur man behåller dem. Den kunskapen får man lära sig själv. Och det är väl där böcker som Rich dad poor dad blir så viktiga. Man börjar tänka annorlunda än consuma suckers och complainypants in general.

    SvaraRadera
  7. Jag har inte läst "pappa-boken", men tyckt det är märkligt hur många (svenskar) som höjt den sååå mycket till skyarna. De har andra lagar och regler i andra länder. Därför blir det emellanåt svårt att tillämpa exemplen.

    Däremot har jag läst "konsten att arbeta 4-timmarsvecka" och den har sina idéer, men är också väldigt amerikansk i sitt sätt. Till exempel så nämner han något jag ser som självklart: "delegera beslut ner till den det berör så frigör du mer tid för dig själv som chef". I sammanhanget om nån klagar på en produkt så kan den som tar emot klagomålet avgöra om ersättning ska ges (oj, påminde mig om skorna du köpte. Kanske försäljaren var skolad inom amerikansk försäljning). Eller "se till att ha en telefonsupport som är billig, till exempel i Indien", funkar ju bra då indier också har engelska som ett av sina huvudspråk, tror det funkar sämre med svenska. Men ganska mycket i den boken är väldigt amerikanskt, även om titeln tilltalar mig.

    Annars så har jag fått intrycket av att en egenföretagare jobbar 10 % med det den tycker är kul, resten är marknadsföring, revisorn, hitta underleverantörer (vid tillverkning), skatte- och miljölagstiftningar.... Känns inte värt att starta eget för så mycket trista saker.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken är boken om 4 timmarsveckan, TIm Ferriss?

      Radera
    2. Stämmer, Tim Ferriss var det. Glömde i hastigheten.
      Spargrisen

      Radera
  8. Jag tackar gudarna åt möjligheten att ta ut utdelning från AB enligt 3:12 reglerna enligt schablon. Resurskonsulterna växer, även om riskerna att större än fast anställning ser min kalkyl för att gå som underkonsult fantastiskt bra ut. Om bolaget erbjuder mig 35k brutto (26k netto) kan samma position som konsult ge mig 45k netto med alla skatteoptimeringar. Vägen till frihet blev precis kortare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Affärsidé Bagarn: Anornda seminarium för FI-nördar och förklara ovan så att en förståe.Jag hade kunnat tänka mig att betala.

      Eller bok: Företagande för retards? Jag somnar IMPERATIVT så fort någon på riktigt ska förklara de här sakerna för mig. Du som är så pedagogisk, du skulle kunna sno ihoå något.

      Radera
  9. Lite off topic, men ändå: Lyssnade häromdagen på en upptagning av ett föredrag på LSE av en juristprofessor från Yale:

    http://www.lse.ac.uk/Events/2019/05/20190508t1830vOT/The-Meritocracy-Trap

    Han redovisar sin forskning kring "The Meritocracy Trap".

    Slutsats bl.a.:

    "Meritocracy promises to promote equality and opportunity by opening a previously hereditary elite to outsiders, armed with nothing save their own talents and ambitions. But today, middle-class children lose out to rich children at school, and middle-class adults lose out to elite graduates at work. At the same time, meritocracy entices an anxious and inauthentic elite into a pitiless, lifelong contest to secure income and status through its own excessive industry."

    Medelklass får väl här förstås i amerikansk kontext, dvs vad vi i många delar skulle kalla arbetarklass och lägre tjänstemän (medelklass = de som inte är vare sig fattiga eller rika).

    Jag undrar om inte det han pratar om även, på ett samhälleligt plan, har bäring på uppkomsten av det vi kallar FIRE-rörelsen. Många, men långt ifrån alla, i den rörelsen härstammar nog från vad som är en i bred bemärkelse meritokratisk elit.

    Den som orkar lyssna får gärna dela med sig av sina slutsatser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tolkar jag det rätt som att vi (medelklassen) känner oss snuvade på konfekten? Jag destillerar ut: "And merit is not a genuine excellence but rather [...] pretense"

      Radera
    2. Snajdiga föräldrar ser till att deras barn kommer in på snajdiga utbildningar, där inträdeströsklarna vuxit, så att de får snajdiga jobb med snajdiga löner. Falsk meritokrati som skapar omotiverad inkomstförskjutning till de snajdigas fördel. Men även de snajdiga barnen upptäcker att det inte var så snajdigt trots alla kulor. Tycker detta ekar i denna sfär rätt ofta.

      Radera
  10. Efter att ha varit tillbaka i storföretagsbyråkratin i dryga 3 veckor så börjar jag luta mig allt mer åt att starta eget efter lite uppbyggande av bufferten så att man klarar sig ett år utan lön. Rent krasst så skulle jag behöva debitera ca 40 timmar i månaden för att få en lön som jag klarar mig väl på och ca 60 timmar för att få nuvarande lön enligt min mycket övergripande kalkylering som ska förfinas under kommande månader. Och då har jag ändå klarat mig undan majoriteten av alla möten genom att förlägga min arbetstid på dagar då dessa inte är. Så om inget roligare dykt upp tills nästa sommar ska jag överraska min chef med en uppsägning vid lönesamtalet som brukar infalla innan semesterperioden inleds. Även om administrationen inte helt försvinner så försvinner alla långdragna möten om saker som inte intresserar mig och en hel del oanvändarvänliga program.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "ska jag överraska min chef med en uppsägning vid lönesamtalet som brukar infalla innan semesterperioden inleds" Du kan allt förgylla dessa samtal för din chef Plina. Ska du låta honom genomföra hela samtalet då, där du ibland kilar in långa, psykande tystnader, för att när fem minuter återstår, säga upp dig. Pls do.

      Ja att slippa möten verkar vara en drivkraft för många. Jag har i perioder gillat interna möten. Oklart varför, kanske för att det givit mig ro att fila på kalkylen (jag menar, för ett otränat öga ser min sparplan i Excel ut som en rätt duglig TB-analys med projektioner tio år framåt i tiden). Utanför mötestid var jag ju tvungen att handskas med kundjävlarna.

      Radera
    2. Precis min tanke. När han har kommit på ngn ursäkt för varför jag inte ska mer än de vanliga 2,2 % om ens det så accepterar jag det glatt i kombination med förresten så... Så under våren gäller det att tacka ja till så många uppdrag som möjligt så kanske man kan ta med sig några av dessa för det brukar ta minst ett halvår för dem att hitta ersättare om de lyckas alls.

      Jag tycker det beror på vad det gäller. Avdelningsmöte där det enda intressanta oftast är resultatet och utöver det 2 timmar corporate bs eller avstämningsmöte månadsvis där min debgrad och vad jag gjort utöver det diskuteras får det att krypa i kroppen på mig. För att inte tala om peppiga säljmöten. Efter ett antal år inser man att det är samma grejer i lite ny kostym som ofta poppar upp och jag är helt enkelt inte intresserad av att spela spelet längre. Så senast i slutet av nästa sommar ska jag fly för sista gången på ett eller annat sätt. Kanske blir det för spel med 3:12 reglerna eller något annat.

      Radera
    3. 3:12 regeln för aktieutdelning för fåmansföretag....Det som gör att köra som egenkonsult är MYCKET bättre ( i termer av skatt) än att slava som anställd, GIVET, du har lön över brytpunkten. Under brtpunkten för statlig skatt är det hugget som stucket att vara egen vs anställd (i grova drag). Det handlar om hur mycket aktieutdelning du kan ta ut "lågbeskattad" (bara 37%) istället för som inkomst av tjänst (60-70% skatt vid inkoster över brytpunkter för statlig skatt, inkl arbetsgivaravgifter). Det är detta som snabbar upp tiden väsentligt till att jag som överutbildad (Docent) slipper "leka kontor" med alla andra dagiskompisar till tjänstehjon :).

      Radera
  11. Jag läste boken för massor av år sen. Sannolikt när den var ny. Minns att jag tyckte den var helt OK men väldigt amerikansk. Började läsa om den härommånaden (vet inte varför, det var innan alla började prata om den igen). Måste erkänna att jag nu var måttligt intresserad. Läste inte mer än ett par kapitel. Något har sprungit ifrån den. Om det är jag eller tiden ska jag låta vara osagt.

    När det gäller att vara egen ser jag det knappast i min kristallkula. Om det skulle ske är det sannolikt i begränsad omfattning och i form av något slags konsultande. I så fall skulle jag med säkerhet gå via någon form av egenanställningsföretag (typ Frilans finans eller Cool company). Ja de tar procent på intäkten men tar samtidigt hand om all byråkratisk skit som jag verkligen inte vill sätta mig in i eller hantera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kunde inte hålla med mer gällande din sista mening. CoolCompany tar knappt 6% och jag bara "Herregud taaaaa dem, bara jag slipper white collar prison!!!" För övrigt, minns inte om jag redan nämnt detta börjar bli senil, var ett av fallen jag och min man bevittnade förra veckan i Tingsrätten "bokföringsbrott" med en marknadsekonom som startat städfirma och glömt lämna in årsredovisningen i tid. Jag såg mig själv sitta där i en framtid och ynka: "Alltså...vi fick inte lära oss det där på 'Externredovisning & kalkylering", jag har haft ekonomianvdelningar som skött det där liksom..."

      Radera
  12. Det är väl fint när infrastrukturen i Sverige inte bara består av hål i asfalten och de små barnen får gratis utbildning (hur BRA den är på vissa nivåer kan ju diskuteras) och att vi kan få rimlig vård hos vårdcentralen. Men visst sitter det en djävul på den andra axeln som tänker att det vore supersweet att nolltaxera eller åtminstone slippa den förbenade statliga skatten bara för att man varit bra på att jobba & löneförhandla. Nuförtiden löneförhandlar jag ju mer åt staten än mig själv känns det som.

    Men det där med skatten är lite som det är. Det är ju tydligen sen gammalt...

    Quote;
    ’Tis impossible to be sure of any thing but Death and Taxes,
    - The Cobbler of Preston by Christopher Bullock (1716)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns hur några vänner till mina föräldrar hade en liten sticker i badrummet (!): "Skatt är stöld". Det komiska var att de själva var lågavlönade musiker som jobbade svart så snart tillfälle gavs. Vårdapparaten hade de dessutom nyttjat till fullo genom åren på grund av medfödda fel.

      "Nuförtiden löneförhandlar jag ju mer åt staten än mig själv känns det som." Du menar att du hamnat ovan brytningsgränsen?

      Radera
  13. Hej!
    Läser din blogg sen någon månad tillbaka och tackar för underhållande och tänkvärda inlägg! ...men en fundering kring din inställning till skatt: Att leva på avkastning från ISK istället för att lönearbeta är ju "Bad ass" skatteplanering. Inget fel i det, men varför då en fientlig inställning till författarens vilja att minimera sin skatt? Man kan skatteplanera på många olika sätt: Driva bolag, välja ISK framför vanlig depå, köpa sin öl i Tyskland för att alkoholskatten är lägre eller nyttja RUT/ROT. Många landar i att egen skatteplanering är ok, men andras är omoralisk och dålig för samhället.
    /J

    SvaraRadera
    Svar
    1. "men varför då en fientlig inställning till författarens vilja att minimera sin skatt?" Jag har nog ingen större invändning mot att man minskar sin skatt jämfört med omman hade jobbat som anställd så länge man följer regelboken. Du tar ju i regel en högre risk och potentiellt kan du även ge arbete till andra som inte är villiga att ta risken att starta eget. Det jag noterar i Rich Dad Poor Dad är författarens ton som är - upplever jag det som, reservtion för livlig fantasi - mer principiellt mot "the common good". Särskilt det faktum att han hellre vill lägga pengarna på corporate attorernys än att betala skatt skaver en smula för mig. Som att det blir en principsak att inte betala skatt.

      Mina tankar kring FIRE och skatt har jag bland annat skrivit om här:
      https://efficientbadass.blogspot.com/2018/01/skattar-mest-ar-bast.html

      Radera
    2. Han skriver ingenstans att man inte skall följa regelboken. Han skriver att det finns en alternativ regelbok (den för företag) och han använder corporate attorernys för att få hjälp med att följa regelboken. Tonen han använder ...Tja det är ju subjektivt. Skatt är en utgift för individen (och företaget) och så länge man följer lagen och är beredd att visa upp allt offentligt så har jag svårt att se några moraliska problem med att man försöker hålla ner den...
      /J

      Radera
  14. 1) 4 timmars arbetsvecka av Timothy Ferriss
    2) Internetz sök på " starta eget konsultbolag tomas Bjerre. Jag har själv eget AB och arbetar som konsult sedan 3 år. Googlade och hitta denna sida med bra så bra information att man blir tårögd / kram Catarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tomas Bjerre ska kollas upp den dagen jag går i eget-tankar.

      Radera
  15. Jag måste medge att jag inte tagit del av texten som ni refererar till, men vill ändå flika in.

    Tack för ditt inlägg, jag har börjat läsa flera av dina rader - men bara hunnit med ett fåtal.

    Så klart att grundidén om den svenska modellen behöver reformeras. Liberaler återkommer lika förutsägbart till slutsatsen: - Det kostar mer än vad det smakar att bo i Sverige, och hur skattetrycket är obarmhärtigt.

    Efter att ha skrivit ”Att leva som man lär” på min sida har jag kommit att reflektera över ondgörandet över det svenska skattetrycket. Men Sverige är ett föregångsland i mångt och mycket: vård, omsorg, skolgång – mycket som vi tar för givet eftersom vi växte upp med det, men som inte finns på kartan för den genomsnittlige Amerikanen.

    - I vilket land skulle jag helst bli vårdad för en benbrott?

    Jag vill tro att många Amerikaner som besökt vårt avlånga land fascineras över vår samhällsmodell.

    Jag är en enkel person med ett komplicerat sinne, det har alltid varit så. Min hjärna går lätt i spinn, och där vänner tar ett varv kring hinderbanan tar jag tio. Om jag öppnar ett paket så granskar jag innehållet, väger och mäter det, sluter paketet och slår in det på nytt. Jag har ett konstant radiobrus mellan öronen, och det kan vara svårt att tysta. Därför gillar jag att läsa och analysera.

    Fler av mina vänner ligger på vänsterskalan och proklamerar ofta ett moraliskt rättvisepatos i fråga om ekonomi och politik. Detta föranleder att vi oftast landar i hektiska diskussioner rörande etik/moral och förhållandet däremellan. Oftast får jag den urvattnade klassikern slängd i ansiktet:-

    ”Du inser inte hur privilegierad du är. Du är en vit medelålders man i väst”.

    - Jag brukar le lite smått och säga:- Man lever som man lär!

    Jag har en examen i visuell kommunikation; dvs – jag undervisar i skapande verksamheter; vilket för somliga skulle kunna vara ett slöseri med tid. Men då måste man även begrunda hur; kreativa verksamheter ger upphov till entreprenörskap, marknadsföring genom reklam, ett ofta visuellt uttryck.

    Jag är tacksam över att vara lärare, men uppgiven när det kommer till den svenska bostadsmarknaden. Det var detta som föranledde att jag började blogga, alla gillar att bo bra – men det är inte gratis.

    Det är lätt att ondgöra sig över där den statliga skatten kliver in, men skulle inte vilja vara utan den trygghet som vår nation fortfarande tillhandahåller.

    https://minkvalite.blogspot.com/2016/07/att-leva-som-man-lar.html



    Peace VÄL


    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var någon (aaargh mitt minne) som menade att vi i Sverige är "fredsskadade". Vi har levt i detta himmelrike utan krig i så många år att vi inte förstår att vi lever i himlen och vi minns inte vad det innebär att ha svält eller lida nöd på riktigt. Då kalibrerar vi om och plötsligt är allt åt skogen. "Dags att lämna landet". Driver du med mig? Vi bor i himmelriket!?!

      Det handlar nog om hur vi är programmerade från start: att identifiera och fara efter potentiella faror, parat med vår instinkt att få flockens godkännande. I USA talar man om virtue signalling (ibland pejorativt, som från någon självutnämnd auktoritär sits), d.v.s. det som primärt sker när folk (bulken millenials) agerar på sociala medier. Det intressanta är när samma beteende nu följt med dem ut i verkliga livet, exempelvis när en grupp studenter på Yale försöker "sätta dit" sin lärare inför gruppen. https://www.youtube.com/watch?v=jxGbnIq6KVQ

      Jag tycker mig se att mina barn samt deras vänner (generationen efter millenials) inte beter sig så, så kanske är pendeln på väg tillbaka.

      Radera
  16. FruEfficientBadass: This is fun! Vi är sprungna ur helt olika traditioner; jag ur humaniora och konststudier. Därför blir din blogg en spännande komplement eftersom jag inte har någon relation till de begrepp du refererar till. Men antar att om man skall bli vass i diskussion, eller berikas bör man vara på alla platser samtidigt, just för att bredda allmänbildningen.

    Tack för svar

    VÄL

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att vi är så olika VÄL. Jag kommer från en ekonomiskt illiterat musikersläkt och hade det inte varit för att jag därtill varit nödd och tvungen [höll på att dö själsligen av corporatelivet] hade jag inte brytt mig ett dugg om investeringar. Men har man väl trillat ner i FIRE-hålet är det svårt att ta sig upp igen. Framför allt befolkas hålet av så roliga människor.

      Radera