Lektion 1: Rika jobbar inte för pengar

Jag citerade igår några rader ur förordet på Kiyosakis "Rich Dad Poor Dad" och eftersom boken enligt sig själv ska vara det bästa som någonsin skrivits inom privatekonomi tänkte jag att jag kunde diskutera varje enskilt kapitel med er. Frugal wins:

a) Ni slipper köpa boken.
b) Ni slipper köpa kurs hos extern föredragshållare som bygger sitt content på denna bok.
c) Jag får en rimlig chans att minnas vad boken handlar om så att jag slipper låna den igen om ett par år.

Dessutom är det lite kul eftersom boken innehåller diskussionsfrågor i slutet av varje kapitel och min man slänger bara ur sig raljanta dumheter om man försöker sig på en workshop med honom (antar att det är "too soon" från yrkeslivet) och jag räknar med lite mer engagemang från er sida.

Lektion 1: "Rika jobbar inte för pengar"
Kapitlet är uppbyggt som övriga kapitel nämligen med en inledande dialog mellan den unge författaren Robert, hans jämnårige vän Mike och dennes pappa. Mikes pappa är lågutbildad men street smart och driver ett antal företag och är den är bokens stora pedagog a.k.a. Rich Dad. Roberts pappa, lärare med okej lön och välstrukna skjortor, är Poor Dad, den som prudentligt manar sin son att skaffa en fin utbildning, ett jobb med förmåner och leva ett genomsnittligt bra liv. Därefter följer en kort summering för den som inte orkar med den stundtals förnumstiga dialogen samt ett antal diskussionsfrågor. Kapitel ett går i korthet ut på att Rich Dad låter de båda pojkarna - antar att de ska vara i 10-årsåldern - jobba i hans servicebutik för en riktig skitlön varpå de blir sura och kräver bättre betalt. Rich Dad menar att "livet lär dig inte med hjälp av ord, livet lär dig med hjälp av handlingar" varav denna insikt - att få skitlön av en arbetstgivare, är en sådan handling/upplevelse. Därefter plockar han bort lönen helt och pojkarna får jobba gratis mot det att de får lära sig saker om pengar & livet.

"Some people let life push them around; others get angry and push back against their boss or their loved ones. But some people learn a lesson from it, and in fact welcome life pushing them around because it means they neeed to learn something."

Kapitlet handlar en del om de ekonomiska drivkrafterna rädsla och girighet.
"Most people live their lives chasing paychecks, pay raises and job security because of the emotions of desire and fear, not really questioning where those emotion-driven thought are leading them. It's just like the picture of a donkey dragging a cart with its owner dangling a carrot just in front of its nose. The donkey's owner may be going where he wants to, but the donkey is chasing an illusion. Tomorrow there will only be another carrot for the donkey."


Det första steget till att bli rik i ordets mest sanna bemärkelse (rik på tid, tillräckligt med pengar och möjlighet att ägna dig åt det som känns rätt för just dig) är att erkänna att även du har dessa känslor. Om du är fattig är du rädd för att inte kunna betala räkningarna. Är du rik kan du börja tänka på allt fint du kan köpa för pengarna (och det dyker alltid upp uppgraderade mål därav Rat Race) alternativt börja oroa dig för att bli av med pengarna. Nyckel är att börja se möjligheter att tjäna lagom med pengar på passiv inkomst med andemeningen att "Har man väl lyckats lära sig att se möjligheter, kommer man att ha denna förmåga resten av sitt liv".
"A job is really a short term solution to a long term problem."
Centralt för kapitlet är att inte låta sig styras av pengar. Exempelvis att inte låta en hög lön bli ett incitament att göra något som man egentligen inte är så sugen på (greed) eller att låta en låg, eller total avsaknad av lön i vissa fall, bli ett hinder för att lära sig essentiella lärdomar för livet (fear), lärdomar som i förlängningen kan komma att generera större rikedom än om du tar det säkra före det osäkra.

Jag har ju ett skolboksexempel på detta i min närhet i Marknadsförar-L. Hon är uppvuxen med en entreprenörspappa som i sanning såg möjligheter överallt och även hon har lätt att släppa sargen för att kasta sig in i nytt [kanske lite väl lätt om du frågar hennes man]. Ni minns kanske när jag berättade om hur jag smög mig på henne en dag på jobbet när hon av någon anledning hamnat i en traditionell tjänstemannaroll under några år. Hon såg ut att somna vid skrivbordet. Hemskt var det, som att se ett djur i bur, bland andra djur som av åren blivit domesticerade och därför inte led av det. Men snart var Marknadsförar-L ute i djungeln igen, klättrande som en chimpans på speed, yster av att ha lämnat sina 70 lax i månaden mot en ledande roll i en start-up vars affärsidé jag ännu inte fattat. Vad jag ännu mindre fattar är lönemodellen som går ut på att hon inte får någon. Lön alltså. Däremot har hon procent i firman, en procent som verkar öka för varje månad som hon inte uppbär lön.

Man behöver inte alltid förstå allting  som fransmännen säger. Vad jag däremot kan registrera med mina ögon är att Marknadsförar-L numera har rosor på kind och glöd i blick när hon säger att hon gladeligen jobbar gratis ett bra tag till eftersom hon lär sig banbrytande teknik och nya affärsmodeller. Var så säker på att Marknadsförar-L är den som kommer att bli den rika av oss. Själv sitter jag ängsligt och bevakar mina indexfonder och drar ner på användningen av hushållspapper.

Poängen enligt boken är att acceptera att vi alla har känslorna rädsla och girighet. Frågan är hur mycket vi låter dessa känslor styra våra liv. Marknadsförar-L medger att hon tycker att det delvis var vansinne att lämna den trygga positionen mot detta. Samtidigt lyckades hon hålla den känslan stången och går in i det nya ändå eftersom hon bedömer att det på lång sikt kommer att vara belönande ur ett såväl monetärt som personligt avseende. Historien är intill förvillelse lik den som författaren till Rich Dad Poor Dad beskriver i första kapitlet när han och kompisen Mike börjar jobba gratis för Mikes pappa i syfte att "lära sig allt om att bli rik." Eftersom jag i skrivande stund även läst kapitel två kan jag berätta att detta med lärande är ett genomgående tema i boken. Den med fantasi, ett flexibelt sinne och kunskapstörst tar sig fram i världen är den som har störst chans att klara sig [bra].

Nedan en diskussionsfråga från boken:

Rich Dad säger att sant lärande kräver energi, passion och en "burning desire". Har detta hänt i ditt liv (i vilket sammanhang?) och hur har det påverkat dig?

Mvh/
FruEfficientBadass

18 kommentarer:

  1. oj, är nog 10-12 år sen jag läste boken, ska bli kul hänga med på en snabbrepris. Mitt ex inlämnades till Stadsmissionen på Odenplan för några år sen under någon iver efter att rensa upp och avyttra prylar. Hindsight kunde jag nog a) Följt bättre flera av de råd som boken gav b) lämnat runt 1000 andra prylar till Stadsmissionen före just denna bok

    Åhh... Eftertankens kranka blekhet slår till igen :)

    SvaraRadera
  2. Haha, för min del får jag väl säga att min hästkunskap verkligen har krävt energi, passion och "burning desire". Jag har alltid vänt mig till böcker när jag är osäker, vet tex att boken "Proffsryttarens ridlära" (väldigt ambitiös titel, men lätt den bok jag skulle ta med mig till en öde ö) har jag läst minst fem gånger/år sedan jag fick den 1994, det bör ju bli 125 gånger...

    Jag har iom detta en enorm kunskapsbank om hästar, som kanske inte alltid märks när jag är bland hästfolk. Försöker nämligen att inte lägga mig i, utan bara ge tips när jag blir ombedd. Får ofta bita mig i tungan. ;-)

    Samtidigt så har jag många bekanta som ofta hör av sig och vill bolla tex hästinköp, val av hingst till stoet som ska betäckas eller hur de ska fodra när hästen blir för tjock/för smal/för omusklad etc.

    Om jag bara hade stått ut med alla konstiga hästägare så skulle jag startat konsultfirma. Kruxet är väl att min kunskap inte finns dokumenterad med nån fancy examen, utan bara är förvärvad genom eget läsande och samvaro med hästar i trettio års tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker verkligen du borde kunna kapitalisera på denna din passion (utan att sylta in dig för mkt i märkliga hästmänniskor). Kan du på något vis umgås med själva hästarna mot betalning? Häst-terapi e d? Tror det finns pengar där.

      Radera
  3. Fö tyckte jag inte att Rich dad poor dad gav mig så mkt, men jag misstänker att jag skulle ha läst den tidigare på min sparresa, innan alla poddar lärt mig samma sak som boken. :-) Ska bli spännande att se om jag kan hitta nåt guldkorn i din sammanfattning. Hoppas!

    SvaraRadera
  4. "Rich Dad säger att sant lärande kräver energi, passion och en "burning desire". Har detta hänt i ditt liv (i vilket sammanhang?) och hur har det påverkat dig?"

    Det är inte lite privata saker du fiskar efter bland dina läsare! Jag kan sätta datum och ungefärligt klockslag på två sådana händelser, båda på kurser på universitetet 2015 och 2016 och i mötet med kursare och en viss lärare... Den första var en förutsättning för den andra. Vill verkligen inte gå in på vad det är, men handlar definitivt om att gå utanför komfortzonen på ett radikalt sätt. Vinsten har jag glädje och nytta av resten av livet. Krävde det energi? Ja. Passion? Ja. Burning desire? Utan tvivel. (Själv kallar jag det att ha en sådan stark längtan efter något att man är beredd att härbärgera stark ångest inför utfallet av ord och handlingar som går på tvärs med det förväntade.) Upplevelsen och bilden av verkligheten förändrades. Epifani och uppenbarelse är inte för starka ord i sammanhanget.

    Men vid tillfälle nummer två valde jag av rädsla tyvärr också bort ett erbjudande som jag inte vet om den någonsin kommer igen. Fegade ur, men lärde mig något av det med, att vi kan få ta del av något som övergår vår fantasiförmåga - om vi vill betala med att "förlora vårt liv" så som vi känner det och är bekväma med. Men enligt Bibeln är det också först då som vi vinner det tillbaka och därtill i fullare mått... /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Eva!!!! Så härligt att ha dig tillbaka! <3 Du får inte försvinna sådär utan att förvarna nästa gång, ok? ;-)

      Radera
    2. Man är ju bra nyfiken på Evas biografi.

      Radera
    3. Hmm, vilken konstig bild jag lyckas ge av mig själv. En sådan biografi skulle nog vara den mest ointressanta, händelselösa och dramatikbefriade som någonsin skrivits.

      För övrigt har jag gjort något som jag dragit mig för. Fixat ISK och startat ett rejält sparande, i praktiken månatlig överflyttning av befintliga medel eftersom jag inte har inkomst för tillfället. Fyra fonder blev det, varav två indexfonder samt överflytt av gamla och får därmed skatta nästa år, kanske mer än det andra ens ökar i värde, om det ens gör det. Jo, delar av det på grund av låg risk, men de andra...?? Får erkänna att jag för första gången på åratal inte sov på hela natten efteråt. /Eva

      Radera
  5. All respekt för folk som vågar satsa, men jag tror inte att den typiske entreprenören är som Kiyusaki verkar mena någon slags picassopersonlighet som bara kan tänka sig att måla just det som han/hon vill och brinner för. Jag tror den typiske entreprenören är en vinnarskalle som valt företagande som sin sport. Jag kan inte brinna för att bygga ett företagsimperium. Jag är mer inne på att förstå världen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "någon slags picassopersonlighet som bara kan tänka sig att måla just det som han/hon vill och brinner för." Fniss. Nej, det tror jag inte heller. Det det sällan talas om i dessa sammanhang är att 9 av 10 kånkar inom fem år och resten inom tio år (med något undantag). Återkommer med mer Kiyosakipessimism längre fram.

      Radera
  6. Jag tycker det är inspirerande att höra historier om personer som din vän Marknadsförar-L. Har själv alltid varit en drömmare och har tuzn idéer om projekt och grejer jag skulle vilja göra. De flesta som säker aldrig kommer bli av. Men ser det största "hotet" mot våra FIRE-planer är att jag inte orkar jobba så länge som jag behöver för att få in tillräckligt med pengar, och då inte orkar jobba pga av att det är jobbigt på jobbet utan att jag innerst inne har en känsla av att jag slösar bort min tid på något som inte är värt det. Det är väl min trygghetskramande feghet (som jag vill kalla förnuft i det här sammanhanget) som håller en kvar. Vågskålen kommer säkert tippa någon gång och sargen kommer släppas. Men det är en process som får ta sin tid.

    I kontrast till det här har jag en svärfar som är stöpt i modern till all entreprenörsformar. Släppa sargen? Här har det aldrig funnits någon sarg och i bästa fall får man en glimt av honom i omloppsbanan innan nästa projekt är i gång. En person som skulle kunnat gå FIRE många gånger om men inte kan/vill förvalta sina pengar (han har själv sagt det). Hans glädje för hans jobb och livet är inspirerande medans man märker att det blir en hel del sidoskador i kölvattnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "...utan att jag innerst inne har en känsla av att jag slösar bort min tid på något som inte är värt det." Den eviga stötestenen inom communityn. Leva nu men inte helt fritt eller bita ihop för full frihet? Tror att det delvis måste bestämmas av din ålder. Är du gammal som en ann' är det ju inte en så fasligt lång bro som måste byggas fram tills dess att vi exempelvis kan sälja lägenheten.

      Radera
  7. Kul att du har läst Kiyosaki. Själv var det den första ekonomi/investerings bok jag läste och det långt innan jag upptäckte FIRE. Jag gick tom på ett par meetups där vi spelade Kiyosakis brädspel...Boken gjorde dessvärre så att jag aldrig kunde se på ett fast jobb på samma sett efteråt. Meningslösheten att slava runt så att nån att kunde tjäna pengar....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul, du får bidra med din input dagarna som kommer då. Jag visste inte att det fanns ett spel?

      Radera
    2. Spel, böcker, kurser, ja hela rama karusellen ;), Kiyosaki är smart och en väldigt skicklig försäljare. Har varit på en av dessa "Gratis föreläsningar" där man blir mer eller mindre manipulerad att köpa ett packet för den stora kursen där "hemligheten säljs" som vanligt ska man agera samma dag för då är det x antal % rabatt, finnes det någon överhuvudtaget som någonsin köper det på fullpris?(Snarare att normalpriset är priset som är rabatterat) Värt att nämna att denna gratisföreläsning höll de den 25 samma dag som lönen kom när jag såg hur allt folk var helt exalterade och gick till podiet där de skulle skriva på och betala med kort för att gå på kursen. Nu lät jag dryg i alla fall tror helt klart många har blivit hjälpta säkerligen många som gjort sig en förmögenhet på kurserna både de som säljer och även de som går på den. Däremot så skiljer sig fastighetsmarknaderna en hel del från USA, UK från Sverige tycker inte det är lika applicerbart men men jag har säkert inte koll på detta trots allt en vanlig knegare. Real estate är ju mer eller mindre det område som han förespråkar och kan.


      Mvh Anonym-m

      Radera
  8. Rädslan här är intressant, släppa sargen och "göra det du vill" med risk att de pengar du jobbat ihop, investerat och sparat försvinner vilket göra att du måste fan lyckas med din sidohobby eller tvingas in på någon form av jobb igen. Eller "det löser sig"?

    Eller..hålla ut på nuvarande jobb, försöka samtidigt trycka in någon hobby vid sidan av o göra allt, tänk "money or your life" för att spara och investera så mycket du kan tills den dag du är fri, eller en variant av det.

    Tiden går hursomhelst, rädslan gör iaf att jag inte vågar släppa sargen då jag i nuläget är fri inom tio år såvida inte marknaden superkraschar a la 2008. Hoppar jag av arbetslivet nu kommer min inkomst mer än halveras, jag kommer troligen få leva delvis på mitt sparade kapital och resan framåt blir för lång helt enkelt.

    Eller så satsar jag "på det jag vill och ha passion för" och hoppas att det inte ger för mycket ångest.

    Poängen med mitt långa inlägg är att det är så svårt att våga satsa.
    Om fem år kan jag våga, för då har jag kapital nog, men nu är risken för hög. Även om jag vantrivs. Men som person kör jag gärna saker i botten innan jag går vidare också...förhållanden som jobb.

    En intressant insikt med rädsla är också att mer eller mindre allt jag varit rädd för i mitt liv, alla syner om framtiden jag haft har varit fel till 99%. Allt har gått bättre.


    SvaraRadera
    Svar
    1. "...såvida inte marknaden superkraschar a la 2008" Nej för då går det snabbare eftersom du köper på rea (smajley). Gällande ditt sista stycke: Jag är helt besatt av den tanken. Det har blivit som en tvångstanke att jag därför måste tänka alla obehagliga tankar som finns bara för att "det är de saker man oroar sig för som inte händer." Prepare for the worst, hope for the best. Varför tror ni jag är semi-prepper?

      Radera