The Art of Frugal Hedonism Del 2 - Omkalibrera dina sinnen

"Adapt a Lean-Lavish-Lean Consumtion Rythm"

Avsnitt sex i boken gifter sig väl med det tankegods jag fick med mig efter att ha läst William Braxton Irvines "A Guide to the Good Life - the Ancient Art of Stoic Joy." Det var ju denna bok som fick in mig på potatisveckan, som av karaktärsbristskäl bara blev en potatisdag. Jag kanske inte är så bra på stoicism i praktiken, men i teorin är jag svårslagbar. Jag köper helt och fullt att vi medelst hedonistisk anpassning snabbare än blixten anpassar oss till en ny högstanivå men kort därefter känner oss redo att konsumera oss ytterligare uppåt. Uppåt uppåt, aldrig är det annat. Det går att applicera på allt från boende, kvalitet (och mängd?) på viner till storlek på läppar. Det finns emellertid ett sätt att bryta den onda cirkeln på och det är medelst omkalibrering. När du byter vindrutan på din bil behöver eventuell kamera (i det fall du har en modernare bil med lane assist e d) kalibreras så att kameran ska kunna skjuta rätt på vägbanan igen. På samma sätt kan vi nutidsmänniskor med en överdos av lekmannavälfärd behöva styras tillbaka i rätt spår då och då. Inte som ett straff, utan som ett sätt att finna uppskattning i alla de utomordentligt fantastiska saker som erbjuds oss även på de lägre nivåerna (och kanske spara lite miljö till på köpe). Det här vet förstås du, läsare av denna blogg, men jag tar med den här punkten för dina osnutna kompisar och din brackiga svärfar.

"Avoid sugar for a week, and suddenly the juicy explosion of a ripe peach is transformed into the most gorgeous ambrosia your taste buds could imagine. Don't watch TV for a month, and disappearing into a book soon becomes the most captivating escapism conceivable."

Du känner säkert någon /kvinna/ i din omgivning som uteslutit socker under en kortare eller längre tidsperiod. Jag kan dessvärre inte sålla mig till den skaran, men vad jag förstått upplever dessa personer efter några veckor utan socker att saker som de tidigare inte reagerade nämnvärt på (exempelvis äpple) smakat mycket mer än tidigare. Tips. Sluta med socker.*

Boken ger även andra tips på omkalibrering:
- Stäng av elen ett par dagar och njut av tystnaden när alla hushållsapparater tystnar och av hur vackert ljuset faller i skymningen. På samma sätt; njut av att få tillbaka elen så att du slipper dra igång spritköket för att göra en pulverkaffe.
- Gå en lång, lång promenad i naturen och njut av en medtagen smörgås.
- Ta en iskall öl efter ett gediget trädgårdspass i solgasset. På tal om det - en av de bästa filmscenerna på temat:

- En dusch eller ett bad kan kännas som ett vardagligt måste, en halvtrist rutin. Men efter några dagar ute på kall camping, i vind och blåst, känns den där duschen som "a steamy Shangri-La". Jag skulle kunna gå ut och campa bara av denna anledning - för duschen efteråt.**
- Låtsas att du är på krigsransonering en vecka. Köp hem ingredienser till enkla måltider som alla lagas till hemma. När veckan är slut klär du upp dig och går ut och köper en stor glass. Njut av varenda tugga (eller säger man "slick?").
- Ta med lunchlåda men gå ut och ät någon gång då och då.
- Avhåll dig från skärm en hel helg (eller en hel vecka om du är på semester?). Att bara kunna ta del av väderappen kommer därefter att kännas lyxigt.

"Exploiting this generous agility of your body and mind is exactly what Frugal Hedonists do on a life-long basis. Just as the dedicated debauchee**** is renowned for seeking out increasingly depraved experiences to satisfy an ever more demanding appetite, frequently making frugal choices furnishes us with a more sensitive pleasure palate."

Å vad jag älskar citatet ovan. Det visar hur vi medelst vårt medvetande själva är i stånd att avgöra vad som ska ge oss känslor av lycka och tillfredsställelse - helt oberoende av budget. Om du vänjer ditt psyke med fancy pancy lunch ute på restaurang varje dag så kommer detta att kännas normalt och det kommer att krävas lyxigare och lyxigare lunchkrogsupplevelser för att du ska få någon som helst dallring i lyckocentra framöver. Men om du tar det medvetna beslutet att fimpa lunchrestaurangerna och istället tar med dig knäckebröd och pålägg några dagar till jobbet, kommer du innan du vet ordet av att börja sukta efter rester av gårdagens middag. Genialt!*****

MMM talade också om detta i ett av sina fåtaliga framträdanden. Om du inte orkar se hela klippet, gå till 10 minuter in och ta del av streckgubbarna. Som vanligt slutar hans resonemang om bortskämda västerlänningar i bäcken och katetrar. "Want a bedpan with that?".

I "The Art of Frugal Hedonism" nämns en episod där ett flygplan lyfter och i planet sitter en grupp barn som inte flugit tidigare och de är exalterade som få. När planet lyfte tjoar de högt och när planet gick igenom molnen: "We're going inside a clouuuuud!!!" medan de vuxna satt och irriterat vred på sig åt oljudet, otåligt väntande på sprit- och taxfree-vagnen. Jag satt faktiskt och läste just det avsnittet på flyget med mina barn i samma modus - den längst till höger har inte flugit på sju år d.v.s. tekniskt sett inte alls eftersom hon omöjligt kan minnas charterresan vid två.

Bilden togs precis innan start och man kan riktigt se hennes förväntan inför detta mirakel som var på väg att ske. Att jämföra med den äldre man på vägen hem från samma resa som gång på gång vände sig om till barnfamiljen bakom får att klaga på att deras barn sparkade på hans stolsrygg.******

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Fokusera på det du kan påverka (ex. att leva ett hållbart liv i vardagen) framför att hetsa upp dig över alarmistiska budskap. D.s.

* Jag tänker inte göra det, någon måtta på präktigheten får det vara. Plus att det kommer att sluta med att jag står och häver i mig direkt ur strösockerpaketet nattetid. Har med min maniska person att göra, kan inte hantera frånvaro av saker.
** Jag tror att jag berättade om den gången jag var på landet utan vatten och efter en vecka lånade grannens dusch. Family Fresh kändes som världens ljuvligaste spa-produkt. Jag minns än idag den här duschen som en av mina topp tre vattenupplevelser (och då har jag ändå badat skumbad med delfiner i miniregnbågar).***
*** Nej, det har jag inte. Men nästan - jag har varit på många span, hamams och dylikt. Det enda jag inte hann med som consumer sucka var vin-spa i Bordeaux - när man får vin och kärnor sprutade på sig medelst högtryckstvätt. Att jag inte kunde prioritera bättre då det begav sig.
**** Nej, jag vet inte heller vad jag betyder och google translate vägrar samarbeta på denna. Gissningsvis något i stil med "bortskämd person".
***** Ett annat tips är att läsa Jerker Virdborgs "Sommaren, syster". En "Mitt Sommarlov" du sent kommer att glömma. Låt mig säga som så att du nog inte kommer att klaga över din kosthållning framöver. Särskilt inte efter huggormsepisoden. 
****** Ja jag vet, det är sjukt enerverande med någon som sparkar en i ryggen. Men eftersom jag själv varit den där föräldern vet jag att det inte alltid är så enkelt att få ett barn att sluta göra något genom att säga till barnet att sluta göra det och eftersom det inte anses politiskt korrekt att sammanföra barnahänder och ben medelst buntband är det en svår nöt att knäcka. Däremot fattar jag inte varför flygbolagen inte skapar barnfamiljssektioner i planen, med vattentäta skott till vuxensektionen. Jag hade betalat mer för de biljetterna både om jag åkt som barnfamilj (ångesten i att ha ett skrikbarn på en långflygning) och om jag åkt som vuxen utan barn (ångesten i att vara i samma kabin som ett skrikbarn på en långflygning).