Den är från 2010 så direkt från pressarna är den inte. Apropå press är Joel Dahlberg ekonomijournalist med ett förflutet på bland annat DI och det märks, han använder presstypiska formuleringar som "Just nu kan det faktiskt vara läge att köpa..." som om boken bara ska läsas under ett par dar efter utgivning. Hur som haver, jag fick den här av en äldre släkting som vid 80+ hade börjat intressera sig för investeringar.* Jag diskuterade boken med en vän som förutom stor allmänbildning har mångårig anställning hos storbank i bagaget och han menade att Joel Dahlberg är "i princip den enda svenska ekonomijournalist som har fattat något". Varför jag blev sugen på att processera hans tänk kring aktiv förvaltning så here we go. Kort bakgrund fonder:
- År 1986 hade svenskarna 65 miljarder kronor placerade i fonder.
- År 2008 var motsvarande siffra 1 200 miljarder - en ökning gånger 19.
- Vi betalade uppskattningsvis mellan 15-20 miljarder i fondavgifter år 2008. Det är vad som på corporate bullshitiska kallas "cash cows".
Några grundläggande fakta:
- Banken tjänar mer på att sälja aktivt förvaltade fonder eftersom avgiften är högre än för en indexfond.
- Bankerna säljer nästan bara aktivt förvaltade fonder av just detta skäl.**
- Syftet med aktiv förvaltning är "...att förvaltaren försöker överträffa index genom att avvika från den fördelning som olika aktier har på en börs".***
- Dessvärre sker så inte. Dahlberg gör en uppföljning av bankernas tio största aktivt förvaltade fonder****, åren 2004-2008, och inte en enda överträffade sitt jämförelseindex. Av nyfikenhet slog jag samma fonder igen per den 2 augusti 2018, perioden 2008-2018 och inkluderade även ett par av de indexfonder jag rekommenderade i FruEB Investment School For Retards® och fick då följande graf (all avkastningsredovisning sker efter avgifter så det är netto):
Det grå ni ser i toppen är en av mina favoriter - Spiltan Aktiefond Investmentbolag (0,20% i avgift). Strax under ser ni SPP Aktiefond Sverige A, en indexfond med 0,30% i avgift. Därefter ligger de i ett pärlband, de aktivt förvaltade kassakorna.
Okaj då, så kunden får inte vad de betalar för avseende storbankernas största aktivt förvaltade fonder. Hur kommer det sig? En av anledningarna är att den så kallade "aktiva risken"/"tracking error" är för låg. Fonden måste avvika från index för att slå det, ganska logiskt. Annars blir det ju inget åka av.***** "Tracking error" visar hur mycket en specifik fond avviker från index. Ju mer passiv förvaltning, ju lägre tracking error (en indexfond ligger i regel kring 0) vice versa. Dahlberg kartlade tracking error hos de största aktivt förvaltade fonderna år 2008****** och kom fram till att tracking error genomgående var låg. En aktivt förvaltad fond bör ligga någonstans kring 5-strecket, gärna uppåt 7-8 för att ha chans att slå index med marginal. Annars riskerar avgiften att äta upp det lilla övertag den aktiva fonden har över index.
"Det betyder att de här fonderna inte är formade för att slå sitt index; man tar bara betalt som om de vore det." Bankbluffen, s. 52
Men det är väl bara att ändra på den saken? Bara forma om dem så att de kan slå index så behöver bankerna inte längre ta skit för att de ger så usel avkastning på sina aktivt förvaltade fonder? Det är tydligen inte helt enkelt, och Dahlberg anger tre huvudsakliga skäl till detta (Bankbluffen, s. 55-56):
1. Själva storleken på fonden gör det svårt för fonden att göra större investeringar i små börsbolag eftersom de då riskerar att bli en dominerande ägare samt potentiellt även få aktiekursen att rusa. Därav innehaven i kolosserna - samma kolosser som tar mest utrymme i en simpel indexfond.
2. Bankerna vill gärna undvika dålig press. En fond med hög aktiv risk som ett år faller med 10% får mer medialt utrymme än en fond med låg aktiv risk som "bara" faller med 2%.
3. Fondförvaltarna på storbankerna fegar. "En förvaltare vars fond presterar strax under index riskerar inte att få sparken, men det gör däremot den förvaltare som missar index med 10-15%." Better safe than sorry alltså. Eller så mäts fondförvaltarna på fel saker, vad vet jag*******.
Dahlberg avslutar avsnittet: "Men om man inte försöker slå index, borde väl banken sänka avgiften? Det kan ju låta logiskt, men den fonddirektör som föreslår att sluta låtsas att fonderna är aktivt förvaltade och istället sänka avgifterna, blir inte populär hos chefen."
Storbankerna är medvetna om problemet******** (som inte enbart gäller de största aktiva fonderna nota bene - det är ett generellt problem) och ser en inte helt oproblematisk kundflykt mot mindre aktörer som Didner & Gerge, Skagen och Spiltan. Därför har man verkat för att införa ett så kallat "fondindex". Istället för att jämföra en aktivt förvaltad fond mot ett simpelt totalindex (ex. OMX Stockholm 30) jämför man sedan 2007 fonden med andra liknande fonder inom samma kategori. Är man riktigt finurlig petar man in något litet exotiskt inslag i fonden (ex. några nordiska aktier i en annars helsvensk fond) så saknas plötsligt ett lämpligt fondindex. Detta gör att man i lugn och ro kan sitta med sin passiva förvaltning (men aktiva avgiftsadministration) utan att någon kan approchera en med obekväma måttstockar (av typen total börsavkastning ett givet år).
"Ett aktieindex kan ingen fondbolagsdirektör krypa undan -. antingen slår man index eller så gör man det inte. Men det nya målet där man mäter sig mot 'jämförbara' fonder är genialt eftersom det är en tolkningsfråga vad som är jämförbara fonder." (Dahlberg, s. 59)
Om storbankerna suger på aktiv förvaltning finns det i alla fall ett område de briljerar inom: Corporate bullshitiska: "Vid sidan av fondindex, pratar fondbolagen också ofta om totalavkastning. Det betyder i klartext att så länge som fonden stiger i värde är kunden nöjd, oavsett om fonden går sämre eller bättre än börsen. [...] Men pratet om totalavkastning är bara ett sätt för banken att förvirra kunden och flytta fokus från det faktum att en aktivt förvaltad fond som över tid inte slår sitt jämförelseindex är en dålig fond. Det banken tar betalt för är att aktiefonden ska slå sitt index, och det ska inte blandas ihop med totalavkastningen." (Bankbluffen, s. 59-60).
Så vad ska du som investerare göra då för att slippa bli
 |
| Rosa: D&G Småbolag (1,45% avgift). Brun: D&G Aktiefond, (1,24% avgift). Därefter: Kluster av fegande storbanksfonder som tidigare nämnts i inlägget. |
Men, som fondförvaltarna säger, historisk avkastning är ingen garanti för framtida blaha blaha. Men kanske säger det någonting ändå? Jag blir i alla fall väldigt nyfiken på Didner & Gerge som jag ännu inte handlat. Har du några bra tips på aktivt förvaltade fonder som varit värda avgifterna?
Mvh/
FruEfficientBadass
* Vilket påminner mig om en rolig sketch med Sissela Benn där hon spelar en åldring på hem som tjattrar huvet av sin vårdpersonal om vilka investeringar hon ska göra. Hittar dessvärre inte klippet. "Jag tror att Ryssland kommer starkt!"
** När jag under sommaren ställde en fråga till Swedbank - eller rättare sagt hade ett önskemål om att ta in en extern fond (Fidelity) svarade kundtjänst rakt upp och ner "Vi diskuterar gärna dina fondinnehav men vi ger enbart rådgivning om våra egna fonder". What? Det är som att de ber om att få fingret?
*** Pia Nilsson, "Fantastiska Fonder", Sellin & Partner Bok & Idé AB 2008.
**** Fonderna hade tillsammans >3 miljoner sparare och i dessa låg runt 150 miljoner av svenskarnas sparkapital dec-08.
[1] Dahlberg, Bankbluffen, s. 51-52
*****Minus att de ibland gör det så till den grad att till och med småspararna reagerar.
****** Allemansfond Swedbank (numera Swedbank Robur Allemansfond Komplett, avgift 1,3%, tracking error 2008: 1,1), Kapitalinvest (numera Swedbank Robur Kapitalinvest, avgift 1,4%, tracking error 2008: 1,8), SEB Världenfond (avgift 1,3%, tracking error 2008: 1,2), Swedbank Aktiefond Pension (numera Swedbank Robur Aktiefond Pension, avgift 0,4%, tracking error 2008: 1,8), Nordea Allemansfond Alfa (n.a. 2018), Swedbank IP Aktiefond (n.a. 2018), Handelsbanken Sverige/Världen (n.a. 2018), SEB Aktiesparfond (avgift 1,5%, tracking error 2008: 1,4), Nordea Allemansfond Beta (n.a. 2018), SEB Sverigefond (avgift 1,4, tracking error 2008: 0,9).
*******En intressant aspekt som Dahlberg lyfter är också hur många fonder en och samma förvaltare jonglerar. Som exempel tar ha Swedbanks Allemansfonder som med sina 626 miljoner i avgifter (2008) borde ha råd att casta åtminstone en förvaltare per fond. "Swedbank driver emellertid en rationell fondverksamhet och de tre förvaltarna Syréhn, Franzén och Lewné sköter - vid sidan av Allemansfonderna - ytterligare 18 av bankernas fonder." Inte undra på att det är smutt att glida indexnära.
******** Problemet=att de suger
********* Indexfonder, se fondlista hos FruEB Investment School For Retards®.
Strand Småbolagsfond är den (svin)dyraste jag har men den har gått absolut bäst, än så länge. Hela 20% bättre än Spiltan Aktiefond Investmentbolag som ändå har gått som tåget. Läste ett resonemang på Sparo eller Petrusko om att ovan nämnda Spiltan "kanske gjort sitt", ska läsa igen och fatta vad hen menade men kolla in det och kom med feedback på resonemanget om du orkar, jag hade inte riktigt hjärnan på. Bara intressant. Har inte tänkt fly.
SvaraRaderaNu ska jag blunda och bara grabba ngt ur min nykurerade garderob. Fick feeling av ditt gårdagsinlägg att rensa ännu lite mera och jisses så bra det blev.
Morsan
Jo onekligen känns Spiltan lite trött för närvarande. Jag har fått upp ögonen för lite nya indexfonder i och med Investment School så kanske omallokerar jag en del framöver (ligger tungt i Spiltan för såväl mig själv som barnen). Ska leta upp inlägget du nämner ovan.
RaderaHar haft svårt att komma med något när du skrivit om capsule wardrobe, men detta går jag igång på!
SvaraRaderaaktiv förvaltning vara eller icke vara, självklart finns det aktiv förvaltade fonder som slår index men tycker man missar skogen för alla träd.
Det enda man med säkerhet vet om framtiden är vad avgiften är, och vi vet att världens främsta investerare (Buffett) rekommenderar breda indexfonder. Nöjer man sig inte med att följa världens främsta investerares råd så kan man läsa JL Collins Stock Series för att få ett utförligare svar.
Skapa en word-fil och döp det till pengamaskinstrategi. Skriv något i stil med "alla pengar som är på 5år + ska sparas i breda indexfonder, detta gäller bara om min buffert är uppnådd på uppsatt nivå (storlek på buffert beror på ens behov). Bryt aldrig mot denna regel".
Sen trycker man in alla pengar man kan avvara i Avanza Global, så får man exponering mot 1616börsnoterade företag över hela världen (främst USA,EU, Japan, Canada, tänk dock på att dessa bolag är globala så de har försäljning i Africa, Asien etc).
I min mening är det viktigare att fokusera på att sätta rätt struktur från början och sedan sluta lyssna på bruset därefter spara 20,30,40, 50% eller mer av ens nettolön varje månad i ur och skur.
OBS: ej sponsrad av Avanza, om Nordnet eller annan bank erbjuder en global indexfond till lägre avgift så hoppar jag givetvis över till den.
Studenten A, du och jag tänker exakt lika. Så härligt det är att omge sig med ja-sägare :) (OBS! Jag avskyr smileys. Nu gav jag studenten A en smiley. Det är ett tecken på att jag begår våld på mig själv för att visa min uppskattning vilket sker ytterst sällan.) Det där du skriver om gällande "Pengamaskinstrategi" är något Kaktus och Storugglan tipsade om i kommentatorsfältet efter Roslinginlägget och jag har ett par inlägg på lut i slutet av månaden (som faktiskt hade sitt ursprung i skrivandet av just dagens inlägg efter vilket jag blev lite aktivberusad och började fladdra både hit och dit innan de lyckades få ner mig på jorden igen). Det ska bli kul att höra din input på de inläggen framöver (gällande "financial plan"/pengamaskinsstrategi vill säga). Hälsar din influencerkollega från Avanza, FruEB.
RaderaTittar in och ger tummen upp. Nu skriva en rapport på jubbet.
SvaraRaderaSå skoj! Du får en hundring om du i rapporten lägger in ordet "inkrementell" i tre separata sammanhang. Cirka 50% vet inte vad ordet betyder och orkar inte googla och det är kul att se om någon reagerar.
RaderaJag vill bara tipsa om att om man är sugen på att testa någon dyrare aktivt förvaltad fond, som verkar värd avgiften, kan det vara värt att kolla om fonden finns i PPM:s utbud, eftersom de som stor upphandlare har lyckats få rabatt på en del fonder.
SvaraRaderaSamma gäller för tjänstepension hos vissa företag (t ex där jag är anställd ;-) ) - de är en stor upphandlare och har lyckats pressa priserna på vissa fonders avgifter.
Kontentan av ovan är alltså att inte bara kolla ”listpriset” för en viss fond, eftersom avgiften kan skilja sig åt beroende på vilket ”system” man väljer den genom.
/Tinga
Håller med, jag kör faktiskt lite aktiva fonder i PPM, en favorit är Enter Småbolagsfond med Catrin Jansson i spetsen, varför jag kör den och inte exempelvis Didner & Gerge handlar om fondförmögenheten, finns en hel studier som pekar på att fonder som blir allt för stora har svårare att bedriva aktiv förvaltning och få överavkastning, men nu är vi inne på överkurs :-)
Radera/A
@TInga: Så himla bra tips! Tack! Ska in och kolla den nya fonderna med tillhörande priser 1/10 när Collectum tillkännager den nya förhandlingen (som enligt dem åtminstone, varit väldigt lyckad. Och jag är beredd att tro dem, jag menar - de får sjuka rabatter i egenskap av Key Key Key Account).
Radera@Studenten A: Inte alls överkurs - det är en perfekt wrap-up av hela temat. En alltför STOR aktiv fond (ex. de gamla trotjänarna allemansfonder) funkar dåligt i aktiv förvaltning just på grund av deras storlek, så som nämns i Bankbluffen (eller i punkt 1 ovan). Därtill vänder sig storbankerna genom sin säljorganisation till clueless svenne bananer som "litar på sin bankman" och köper vaffan som helst, så det är som att sälja...vad är liknelsen nu igen - NEJ "ta godis från småbarn" heter det ju. Men vill man som fondförvaltare sälja...franska ostar till en fransman, då måste man jacka upp sig en smula, så som D&G eller Enter gör. Spot on!
Som du säkert vet är ett investmentbolag ett företag som köper aktier i andra bolag. Det är faktiskt mycket likt en (aktiv) aktiefond.
SvaraRaderaDärför är det ganska ironiskt att du, i all skitkastning på aktiv förvaltning, har en favorit som är en samling av aktiva "fonder" (eller eg. investmentbolag).
Tack Kalle. Jag har nu googlat investmentbolag och insett att de faktiskt investerar i andra bolag. Och som jag skrev i en fotnot till ett av mina skitkastarinlägg om Carnegie (nr 2) vet jag till och med vad de aktuella förvaltarna av Spiltan Aktiefond Investmentbolag heter (i samband med att jag höll med Carnegie om att det inte finns någon helt inaktiv fondförvaltning). Det föreligger emellertid en väsentlig skillnad och det är avgiften. Hade aktiv förvaltning överlag avkastat bättre än indexfonder [efter avgifter], hade jag inte kastat skit på detta fondsegment. Nu gör de ju i regel inte det. Dessutom finns ett osäkerhetsmoment i att den aktiva förvaltningen är beroende av en aktiv förvaltare, som inte på något sätt behöver vara livstidsanknuten en visst bolag. Dessa två argument anser jag talar för passiv förvaltning. Börsen är göttig nog som den är, utan klåfingriga, bonushungriga analytiker som jobbar på kort sikt (emedan de flesta svenne bananer sparar på längre sikt).
RaderaSen kan man ju tycka att Spiltan Aktiefond Investmentbolag med sina rätt specifika innehav av investmentbolag inte bör tituleras indexfond, eftersom vi ofta förknippar en indexfond med att man tar rygg på ett existerande index av typen OMX Sthlm 30. Och att de, i och med sin initiala fördelning mellan de olika investmentbolagen, gjort ett aktivt val.* Men, som Joel Dahlberg också påpekar, är det ju upp till varje förvaltare att avgöra vilket index man tar rygg på, i det här fallet ett investmentbolagskluster.
* Ett aktivt val som i princip alla indexfonder måste göra initialt, ex. vilket index ska vi följa, hur många bolag ska ligga med etc. Jag anser att det är en stor skillnad mellan att vid ett givet tillfälle ta ett principbeslut kring dessa frågor och göra en split punkt slut, för att sedan endast justera i det fall något av bolagen kånkar, än att - som i den aktiva förvaltning som faktiskt ÄR aktiv - gå in och småputtra i fonden i tid och otid och med detta störa den i grunden positiva börsrörelsen.
Och för protokollet har jag inget emot att äga investmentbolag då de historiskt levererat bra (minus Ratos), utan att ta ut avgift i de fall jag köpt enskilda aktier. Förstår inte riktigt parallellen mellan kvalitativ aktiv förvaltning inom ramen för verksamheten i ett investmentbolag och banker och fondförvaltares avgiftsförgiftade paketeringar av aktier.
Radera"Jag har nu googlat...". Hahaha jag fattar. Ber om ursäkt för min messerschmittiga aspberger.
RaderaÄven i investmentbolag betalar du en "förvaltningsavgift", skillnaden är att den ingår i bolagets resultaträkning. Men jag får nog förtydliga att jag håller med dig att aktiv förvaltning förtjänar skitkastningen till stor del. Min poäng är att det inte är "aktiv" förvaltning som är problemet, utan "dyr".
Takes one to know one (messerschmitt alltså) plus att jag inte är lika påläst gällande investmentbolagens förvaltningsavgift sant varför jag borde sila tugget en smula. En trevlig helg önskar jag Kalle, nu poppar jag Vina Maipo halvflaska 40kr.
RaderaJag tänker det Är en avgörande skillnad mellan investmentbolag och fondförvaltning. Investmentbolagen är ju aktiva ägare. De brukar också satsa sitt eget kapital i det arbetet och lever alltså på att det går bra för de företag som de gått in i. En fondförvaltare lever på att övertyga folk om att han är jättesmart och sedan ta ut avgift av dem. Han satsar inte egna pengar och är eg. inte beroende av hur företagen klarar sig. Berkshire är en blandning av investmentbolag och passiv förvaltare. De gick ju t ex in i Washington Post company och lyckades vända skutan och gjorde en vinst på 10000% eller vad det var. Då kan man slå index ( jag vill inte förminska deras prestation). Min lilla poäng är att om "folk" inte ser den skillnaden så kan det förklara att de fortsätter att köpa aktiva fonder trots all stat som t ex den du visar i inlägget.
RaderaAv mina nio fonder är SPP aktiefond USA den som gått bäst sen köp - 15 procent. Näst bäst är Didner o Gerge på 11 procent. Tidsperiod är sedan ca maj i år. Jag är nyfiken på att höra vad detta säger dig FEB och läsarna? Kanske baserar du dina jämförelser på årsbasis eller hur tänker du? Och ni andra läsare?
SvaraRaderaBytte innehav i samband med bankbytet för ett par år sedan så kan inte se sedan köp. Men min motsvarande USA-fond; Robur Access USA är den som gått bäst (+18% sedan 6 mån tillbaka) och därefter DNB Global Indeks (+13,4%), CB Save Earth Fund (+10,8%). Min favorit Spiltan Aktiefond Investmentbolag har under samma period bara gått upp 3,75%, quel suckerae! Och vilket hyckleri att två av mina fonder har aktiv förvaltning...(även om Save Earth är av investeringsideologiska skäl plus att det i dagsläget inte finns några, vad jag vet, miljöindexfonder).
RaderaJag menar EN av mina fonder - save earth, är aktiv. DNB är ju, som namnet ”indeks” antyder: en indexfond (skyller på fredagsmyset).
Radera"Av mina nio fonder är SPP aktiefond USA den som gått bäst sen köp - 15 procent. "
RaderaLedsen. Det är bara slump speciellt på så kort tid. Mest beroende på växlingskursen. Har absolut inget med förvaltaren att göra. Peter Lynch säger t ex nånstans att hans satsningar gett mest effekt efter 4-5 år.
Ja det är väl den här besten vi måste bekämpa till vardags bland småsparare - att inte lockas att ta kortsiktiga fluktuationer på för stort allvar (alt. något allvar alls). 4-5 år är till och med i underkant tycker jag (inte lite kaxigt att motsäga Lynch), kommer man upp i 7-8 år kan man med säkerhet säga om en prestation är över genomsnittet ej beroende på som du säger valuta eller andra makrofaktorer.
RaderaEtt myucket frustrerande exempel från mitt liv är mina päron. När jag till äventyrs för privilegiet att rådge min far och då försöker locka honom bort från aktiv förvaltning ("som gått jättebra!")* Och sen får jag honom att köpa ett par indexfonder för en del av kapitalet och VAD TUSANNN så går de NER kvartalet efter!** (ett reellt exempel som slutade med att han sålde indexfonderna och gick tillbaka till sin goda aktiva förvaltning, förvaltad av en man i chinos och ljusblå skjorta thus kvalitativ förvaltning).
* Ja pappa, därför att du köpte dem 1995 och de har haft tid att växa i lugn och ro.Endast en retard hade lyckats med att inte växa pengarna under det tidsspannet.
** Eftersom karln inte fattar att de kortsiktiga fluktuationerna inte har någonting med den långsiktiga utvecklingen att göra och därför är ett uselt mätetal för huruvida en investering är "bra" eller "dålig".
Samma resonemang hör man ju titt som tätt i dagligmedia, apropå pension. "Men fond X har ju gått jättebra!" (det senaste kvartalet). Volatilitetsträning till folket!
Same here. Varför kunde de inte bara köpa Ericsson och Latour som vettiga människor. Min mamma vill heller inte göra sin chinosbankman på Storbanken ledsen. Han har så snälla ögon.
RaderaPrecis som mannen i Mattaffären "Special Price for You Milady". Kanske förtjänar de det? Fast det kan ju få påverkan på våra arv...
Radera