Ni som följt mig ett slag vet ju att jag numera med en dåres nit försöker laga och putsa på mina favoritprylar så att jag i möjligaste mån slipper tjacka nytt. Jag börjar nu komma till vägs ände med ett par favoritprylar från höstkollektionen och jag behöver kollektivets tumme upp/tumme ner för att komma vidare i mitt tankearbete.
Stöveln på bilden är en i ett par om två och de jag alltid tjatar om. Exempelvis här, här eller här. Jag har sagt att de är cirka sju år gamla men frågan är om de inte är äldre. Potentiellt kan de vara över tio. De har kommit att bli en del av mig, precis så som iPhone har blivit en del av den moderna cyborgen och tanken på att skiljas från dem är plågsam, även om jag har ett helt nytt /identiskt/ par på vänt sedan två-tre år tillbaka. Nu har emellertid blixtlåset på den vänstra stöveln gått sönder - IGEN. Exakt samma sak hände förra eller möjligen förrförra vintern, och det var inte första gången. Jag vill minnas att det var rätt dyrt att få det fixat, säg runt 400 kr, men att jag gillade tanken på att göra det av en mängd olika skäl varav förnumstighet var ett. Men ska jag göra det igen? Finns det en korrelation mellan en stövels ålder och frekvensen av blixtlåsbyten, d.v.s. är detta vad jag har att vänta - en driftskostnad på 400 kr/år för ett par stövlar som kostar knappt 2 000 kr i nyskick? Vad ska jag göe?
Den V-ringade cashmeretröjan är bara ett par år gammal men har redan fått fyra små hål och en spricka i mudden. Höll jag på att skriva innan jag såg nedan bild som föreställer mig i tröjan, tillsammans med ett barn som idag är 11 år och på bilden är typ...i dagisålder? Så fine, tröjan är minst sex år gammal, kanske till och med sju-åtta för jag minns verkligen inte när jag skaffade den och den har använts mycket flitigt. Är det värt det? Tunnar cashemere ut så att det efter en viss brytpunkt lättare uppstår hål, eller är det bara en tillfällighet att det just i år blivit fyra hål?
Jag tänker på Tom Alandh-dokumentären om Bergmans hushållerska. Hon berättade att Ingmar hade en fix idé kring sina skjortor. Ni vet de där gubbiga rutiga historierna han alltid sågs klädd i, matchade med beige byxor och beige gubbjacka. Han vägrade köpa nytt utan dessa - visserligen apdyra - flanellskjortor skulle lagas och pysslas med tills Döden. Han bar faktiskt en av dem på sin begravning.
Jag slits just nu mellan två motstridiga känslor: Min önskan att leva ett kostnadseffektivt liv och därför undvika driftskostnader >400kr/stövel och år samt min önskan att en dag bli lika klädekologisk som Sveriges störste buskisfilmare. Vilket ska jag välja?
Mvh/
FruEfficientBadass
Morn!
SvaraRaderaÅngest. Att skiljas från sina vänner. Jag brukar helt enkelt låtsas att de ser ut som när de var nya.
Hustrun som känner precis tvärt om har som sport att bjuda hem kläder på Tradera för max 1 % av nypriset. Det går. Otroligt nog. Så det är mitt tips.
Men nu gav du ju trå diametralt motsatta tips:
Raderaa) Låtsas som att det regnar och köra på (vilket är en utmaning eftersom jag inte får upp stöveln, ska jag stappla runt på den då tänker du?
b) Börja handla på Tradera?
Vilket ska jag välja?
Alt B var förslaget. Alltså att köpa folks oanvända "felköp". Samtidigt kan man känna sig överlägsen de lägre stående konsumtionsmissbrukarna.
RaderaAlt A är så jag gör. Tror inte det är nåt för så många. Verkar inte idé lägga 400 på damstövlar. Kill your darlings eller sy själv.
Hahaha. Äntligen ett inlägg jag kan processa i min lite kortslutna hjärna. De senaste tre veckorna har varit allt annat än RE i FIRE så det sprakar lite i ledningarna. Pensionsinläggen påminde om problemlösning i fysikalisk kemi men detta kan jag tyda.
SvaraRaderaKanske är det små djur som hittat ullen och haft sommarfest á la Pripps Blå (det finns även andra svenska varumärken av öl) (alkohol och bilkörning tar liv).
Frugal solution Tröjan:
Tröjan blir din nya hemmatröja att toffla runt i. Eftersom den nu är hemmatröja är det även tillåtet att laga typ tomatsås i den. Skööönt att laga mat i cashmere, känns lite dekadent. Om du orkar googla rabattkoder/vänta på reor så kan du åtminstone skaffa en ny till lågt pris. Vidriga Black Friday är väl på ingång. Det får en ju att kasta upp lite men är du ute efter att ersätta ett slitet plagg kommer gud förlåta att du använder en BF-rabatt tänker jag.
Frugal solution skorna:
Ja det vette fan. Har dragkedjan gått sönder på bara ett år är det snudd på reklamation. Men om det är en skomakare modell mindre företag skulle det ta emot såklart. Hur doftar de inuti? Har de börjat bli stinky (eller så är det bara jag som har stinky feet?) så kanske ändå ett nytt par går att rättfärdiga.
Å dessa svenska mänhjältar. Ulf Lundell verkar vara husgud hos de flesta män födda på 70-talet, har en alldeles egen hemma. Det strömmar bakisdoftande skrål om "jag mötte en kvinnaaa, vi drack viiiin och låååååg" ur högtalaren ibland när jag kommer hem. Jag får spelet av dylikt brölande. Jag tycker det mesta av Ulf Lundell låter likadant. Det brölas om nakna kvinnor och fylla. Guses, gör en grön smoothie och shape up Uffe liksom. Köp en cashmeretröja och chilla lite.
Morsan
Morsan du får mig att gråta, av skratt. Vars ska en börja?
Radera"Kanske är det små djur som hittat ullen och haft sommarfest á la Pripps Blå (det finns även andra svenska varumärken av öl) (alkohol och bilkörning tar liv)." Fniss. När du målar upp den där bilden får jag ju lite dåligt samvete - jag kanske ska låta dem hållas? Kan man boosta deras upplevelse på något sätt, på samma vis som jag lyckas hålla lössen vid liv genom användning av världens sämsta lusschampo Linicin? (Det borde f ö framgå på flaskan att schampot verkar FÖR löss inte MOT). De (cashmeredjuren) kanske gillar frukt? Jag ÄLSKAR din lättölsdisclaimer.
"Har de börjat bli stinky (eller så är det bara jag som har stinky feet?)" Jag förstår inte frågan. Mina fötter doftar eucalyptus? Nej, jag tycker mest de luktar läder och ärligt talat ser jag inte om det är den tidigare lagade kedjan som gått sönder eller ej, så jäkla skickligt var det gjort av min lokale småhandlare vilket stödjer argumentet att jag borde upphandla nära tjänst - för ett levande Stockholms innerstad liksom.
"Det strömmar bakisdoftande skrål om "jag mötte en kvinnaaa, vi drack viiiin och låååååg" ur högtalaren ibland när jag kommer hem." Hahaha! Har lyckligtvis scorat hem en o-Lundellare (och o-sportare, måste ha gjort något bra i mitt tidigare liv). Men knäckfrågan återstår: Vad möter din respektive för ljudmatta när han kommer hem oannonserat en vardag och du flänger runt med taxöronen fladdrande under cashemeren?
Haha underbart! Tack för dagens morgonskratt!
RaderaHahaha! Ljudmattor är vad jag försöker undvika. Har alltid öronproppar i väskan, å dessa mjuka ljuvliga life savers. Om man rullar dem, och slickar på dem kvickt innan man stoppar dem i öronen blir tystnaden total. Inget Ribbing (may she rest in peace) skulle förespråka men va sjutton, jag är 40 plus, jag gör vad jag vill. Jag tror att jag blev lite skadad i huvet på riktigt efter en krisig tid med utmattningssjukskrivning för några år sedan. Bakgrundsljud/musik tröttar mig något så ofantligt om jag inte aktivt väljer att lyssna. Kedjorna i Stockholm är ju rena skämtet, HUR HÖG musik kan man spela liksom? Är alla helt avtrubbade där nere, hörselskadade? Som ens pallar gå in, och sedan konsumera?! Jag flyr som en skadeskjuten bäver med taxöronen ordentligt instoppade i bygellös bysthållare. Jag smälter faktiskt in i stan även om du inte tror det. Kanske en lite doft av skoter kan förnimmas, men annars flawless. När det krävs.
RaderaKem? Sweet lord. Jag tycker det är bra att du stöttar de små lokala men kema något annat än cashmeren för sjutton. Någon matta av pekines eller dyl. Jag skulle inte vilja ha kemresterna mot virtorna. (Säger man virtor i resten av Svärje?)
Ljuvlig dag i renbetesland idag, regn och blåst. Det är så vilsamt med riktigt VÄDER. Bara moja inne efter gigantisk grönsaksskörd från gryningen. I täckjacka.
Morsan
Tröjan - ställ frågan till @lagningsaktivisterna på Instagram! De vet ALLT om att laga i olika material.
SvaraRaderaStövlar - svårt. Bedömer du att lädret håller ett par år till? Behåll. Det är ju ändå det dyraste på stöveln. Men börjar det också tappa stinget, köp nya och BRA kvalité. Jag har ett par svarta från Novita som är 12 år. Köpte för 3 år sedan ett par cognacsbruna av samma märke och hoppas de också ska hålla. Nu när jag inte jobbar hasar jag mest runt i kraftigare vinterboots eller ecco goretex skor om jag inte ska träffa fölk. Spar mycket på skorna.
Tycker det är ursvårt att bedöma laga/slänga ibland. Men jag köpte tex ett par nya jeans i veckan (25% kundklubbsrabatt på Lindex + ytterligare 5% genom Refunder). Jag har bara haft secondhandjeans senaste åren men tyvärr ger sig dragkedjor ganska snabbt och det kostar 200 att byta. Någon gång har jag bytt, men ny kändes det som att tyget också snart skulle ge upp på flera ställen, så 200 hade troligen varit en onödig utgift.
Tack för bra tips om Lagningsaktivisterna, ska kolla med dem.
RaderaHaha, Morsan, hög igenkänning! Och det är ju det som gör den här bloggen så intressant, från blixtlås till finsiella strategier! Givetvis ska tröjan används hemma (efter lätt lagning). Stövlar är ju värda att laga om du fortfarande tycker om dem, och de håller en hel säsong till. Så tänkte jag med sandaler i somras. Uppskjuten konsumtion= spara, tid att tänka, hitta bästa dealen etc. Trevlig helg! /S
SvaraRaderaDet finns ett kärt gammalt ordspråk,"snålheten bedrar visheten". Tycker att du kan tillämpa det på stövlarna, även om du inte är snål utan frugal, skillnaden är ju hårfin. Vad det gäller tröjan, kan den
SvaraRaderasäkert stoppas som man stoppar strumpor. Ser medelålders damer varje dag med trasiga byxor, varför inte stoppade tröjor, använd garn i en annan färg, så ser det lite kul ut. Har man aldrig i sitt liv lärt sig det frugala sättet att stoppa strumpor, kan man ju inte stoppa något annat heller, släng tröjan eller återanvänd till dammtrasa./Marianne
Jag kan inte stoppa dessvärre. Annars var det ju en kul idé att använda en kontrastfärg, i absolut värsta fall ser det ut som att jag shoppat Desigual.
RaderaLaga stövlarna och köp en ny tröja!
SvaraRaderaKöpa ny blir det inte tal om, jag har tre ohåliga cashemere att nöta på för years to come. Men jag noterar ditt ställnignstagande.
RaderaDet här med den trasiga cashmeretröjan har jag igenkänning på. Har en stickad yllekavaj från Lexington som är i samma ålder som din tröja & ta mej tusan om där inte är ett nytt hål varje gång jag ska använda den! Första hålen trodde jag berodde på slumpen, men nu tror jag faktiskt att det beror på att den är uppsliten. Yllefibrer är inte lika slitstarka som andra textilfibrer & i mitt fall har jag använt kavajen typ varannan dag under vinterhalvåret under hela livslängden, så det känns rimligt att den är utsliten. Har numera en bevakning på Tradera för att köpa en ny. Dyker det inte upp någon under hösten blir det ett nyinköp under vinterrean.
SvaraRaderaDet är underbart att hitta ett signaturplagg av den sorten. Och sorgligt när man måste skiljas åt. Jag var tvungen att slänga en marinblå bomullskavaj i våras som jag använt säkert 2 000 gånger. För även om mina fötter doftar eucalyptus gör mina armhålor inte det.
RaderaSkulle definitivt köpa ny tröja och använda den gamla som hemmatröja. Bra på vintern med varma gamla tröjor inomhus som man inte behöver vara rädd om. Hade en grå ullkofta som inte kasserades förrän efter 19 års tjänst, varav minst halva tiden endast hemmavid. Hemmakläder är fruglat då det krymper innehållet i tvättkorgen och bevarar kläder för offentligt bruk från slitage.
SvaraRaderaVad gäller stövlarna så kan du med rent samvete köpa nya. Men bara om du verkligen satsar på några som förmodligen också håller länge och det samtidigt som du betalar lagning för de gamla. Då håller dina gamla ännu längre eftersom du då mer använder de nya. Smartast idé, inte sant!? ;) /Eva
Okej nu kan jag inte hålla mig längre. Jag tog faktiskt beslutet redan innan jag postade detta inlägg så det var bara ett grymt psykologiskt spel att låta er tycka till i frågan. Jag har lämnat stöveln till skomakaren (för sista gången) och tröjan till min lokala tvättinrättning för lagning OCH KEM (förlåt morsan, det slog slint i huvudet)). Estimerad kostnad 600 kr. Inte frugalt. Men weird. Alltid något.
RaderaDu är en förebild Fru EB! Stödjer skomakaren, tvättinrättningen och miljön (förutom kemet då). Vi hänger alla ihop, så vem vet om dessa dina handlingar inte kommer dig till vinst/till godo i slutänden ändå? ;) /Eva
RaderaNu kanske jag är sen på bollen (sent ska syndaren vakna en lördagsmorgon) men på Skrädderiet på Åhléns city (herravdelningen) finns en tjej som kan laga finstickade plagg. Hon typ stoppar eller stickar igen hålen i samma garn, vet inte riktigt hur det går till, men jag hade en finstickad Filippa K kofta i merino som fick ett hål och den kirrade hon enkelt. När det gäller skor så sulade jag om mina Bally curlingskor under sommaren, dyrt som sjutton och det sved först när jag fick veta priset men sen när jag hämtade dom, wow! Han hade snyggat till dom så att de var i nyskick! Det var skomakaren i Medis tunnelbana, inte billigast men skulle säga bästa jag hittills prövat! Ett litet tips för alla el-stockholmare i blögga...
SvaraRaderaJag har slängt min cashmere som hade hål efter att den väntat på kemtvätt ett år. Min Filippa K kofta i ull däremot lagade mamma. Eftersom den är svart så syns det inte. Jag tror dock den kommer att vara död efter denna resa, vilket jag räknar med att hela min sommargarderob kommer att vara efter att ha tvättats en gång i veckan i ett antal månader med vissa undantag.
SvaraRaderaAngående att spara sunkiga kläder till hemmet så har jag slutet med det. Man vill ju känna sig bekväm och fin hemma också.
Angående din sista mening så tenderar jag att hålla med: det finns ett visst värde i det. Min stylistkompis tipsade om det ultimata hemmaplagget: Maxiklänning! En liten tunn kofta/tröja och ett par sköna sockar and you’re good to go året runt. Den manliga motsvarigheten torde vara onepiece mohihahe! Ärligt talat, män: svarta mjukisbrallor med revärer (nej förresten: alla mjukisbrallor) och reklam-tischa=Ångest.
RaderaIntressant. Nå, innan jag flyttade till Stockholm, dvs stället där inte en kotte oanmäld skulle våga ringa på dörren, så hade jag inte speciella hemmakläder. Då skulle man ju vara beredd på besök hela tiden. Därifrån har jag också vanan att alltid ha så fint hemma att vem som helst kan titta in när som helst utan att jag behöver skämmas. (Det gör jag ändå inte, men ja ni förstår.) Den vanan har jag inte släppt, men representativa kläderna, ja. Det hjälper väl till att jag också är singel och aldrig behöver klä upp mig inför någon hemmavid. Behov av att känna sig fin hemma? Eh...hemma ensam är jag liksom helt på min insida som människa. Hur jag ser ut utanpå vet jag inte om det ens påverkar mig. Viktigare då att duscha varje dag ändå och ta på nya rena lumpkläder hela tiden, har så många! ;) /Eva
RaderaHär kommer även minimalismtendenserna in. Om man ska ha en massa sunkiga kläder som man endast vill använda hemma så behöver man ha mycket mer kläder, vilket innebär mer tvätt etc. Oftast byter jag inte om till hemmakläder och gör jag det så vill jag ha både bekvämt och snyggt oavsett om det är någon som ser mig eller inte.
RaderaUrk till mjukisbrallor och reklamtshirtar. Dessutom är reklamgrejerna oftast sjukt obekväma. Min minimalistiska jag blir numera irriterad när någon försöker pracka på mig gratisprylar som jag inte vill ha. Förvåningen är ofta stor när man tackar nej.
Det blir inte mer tvätt, det blir mindre! Man väntar längre med ett tvättpass av hemmakläderna för att de är fler och man kan vädra vissa (främst jeans) mer än tvätta. När jag nu gått hemma sedan halva juni så blir det sällan tvättpass alltså. Dessutom behöver det ju inte handla om mjukisbrallor och reklamtshirts. Har inget alls i dessa kategorier. Avskyr sådana kläder. Har bara gamla jeans och gamla tröjor, koftor och skjortor. Men visst, minimalisttänket tillåter inte mycket kläder för enbart hemmabruk. Men jag struntar i det. Har redan gjort mig av med mer än halva garderoben ändå. Nå, alla gör som de vill! :) /Eva
RaderaNu har du ju redan bestämt dig - men till nästa gång ska du få mitt hemmaknåpade tips på hur man fattar beslut med hjälp av magkänslan.
SvaraRadera1. Ta fram ett mynt
2. Bestäm dig för vilken sida av myntet som står för vilket beslut
3. Flippa myntet som i krona eller klave
4. Titta vilken sida som kommit upp och lägg märke till vad magkänslan säger om det. Blev du glad över den sida som kom upp. Eller ville du hellre ha den andra?
När du känt in magkänslan kommer sedan logiken in och vill säga sitt om vad som är rätt. Typ "men om jag lagar tröjan och sedan hittar jag en jättefin på loppis då bla bla bla osv osv osv" Du kan välja att lyssna på logiken eller på magkänslan. Men nu vet du vilket som är vilket åtminstone.
Katarina, menar du att magkänslan är mer "rätt"? Eller är det, enligt din uppfattning, helt neutralt och därmed oviktigt i sig, om man väljer att följa logik eller magkänsla? Eller är det bara viktigt att vara medveten om vad man faktiskt bygger sina beslut på? Och förnuft då? Åtminstone förr inbegrep förnuft även känsla. Logik är något annat än förnuft nämligen, något maskinaktigt och oberoende av mänsklig subjektivitet. Att då ta ett logiskt beslut är alltså att inte ta hänsyn till sig själv vid ett beslut, utan låta så kallade objektiva faktorer fälla avgörandet. Snälla, ställ inga följdfrågor nu, vet knappt vad jag skriver om... ;) /Eva
Radera@Eva: Haha, det började precis snurra i huvudet när du skrev "Snälla, ställ inga följdfrågor nu, vet knappt vad jag skriver om..." TACK för det. Men efter Katarinas eminenta singla slant-trick-beskrivning med efterföljande diskussion kan jag med säkerhet säga så här: Jag ville lämna in skiten. Annars hade jag ju inväntat er input. Varför ville jag lämna in? Hösten får mig att vilja vara lite mer som Bergman. Plus att de där plaggen...ve och fasa för en som vill distansera sig från fysiska ägodelar - men de har kommit att betyda något för mig. Jag tittar på bilden på mig och min dotter och jag blir känslomässigt attached till tröjjäveln. Stövlarna - vi har traskat runt i snart ett decennium tillsammans. De är lite som en gammal granne som man kanske inte blir full i skratt av att umgås med, men man gillar kontinuiteten av att träffa dem i trapphuset med jämna intervall.
RaderaNåväl. Oförnuft och känsla. Det här är sista rycket. Gällande hemmakläderdiskussionen där Plina har starka åsikter har jag bara en input och det är att ett begränsat antal "hemmakläder" luftar upp hjärnan. Efter säsongsskiftet i garderoben har jag exempelvis två uppsättningar nattplagg. Jag behöver aldrig fundera utan det är: Fryser jag? Fryser jag inte? Och sen vet jag vad jag ska ha på mig. Otroligt skönt för hjärnan.
@Eva
RaderaJag värderar inte magkänsla eller tankar - jag säger bara att det kan vara bra att veta skillnaden. Sedan kan man välja vilken röst man följer.
Personligen håller jag just nu på att utforska var magkänslan kan tänkas leda mig. Inte så att jag ska bli en variant på Tärningsspelaren (men ändå lite kanske).
Är det bara jag som tycker du kan skita i hål nu när du ändå pekat fingret åt etablissemanget, arbetslivet och alla tyckare? Varför köpa nytt när det funkar liksom? Jag brukar iofs ha kläder på jobbet med mindre hål som inte är superuppenbara och dottern har rätt uppenbara hål på förskolan. Så drt kanske inte är mig du ska fråga.
SvaraRaderaMvh
Mamma med goretex som finskor.
PS. Har funderat länge på ditt tidigare uttalande om att hela underkläder är ett måste. Vi har resonerat tvärtom för att det inte syns om man snålar in på underkläder, men det är inte lätt alltså. Du har kanske en poäng ändå. /P.
P. Jag funderar rätt mycket på di här sakerna nuförti'n eftersom jag är i en övergångsfas. Jag hade ju aldrig dykt upp på jobbet i en hålig tröja, men nu är det inte riktigt lika relevant. Men jag har någon grundmurad uppfattning om att utsida får bäring på ens insida och jag vill inte bli en sådan som bara för att jag inte har ett 9-5 går omkring och ser ut som något som katten drog fram ur busken (inte för att några millimeterstora hål i en tröja får mig att gå från Goddess till Uteliggare - för det är ju Goddess jag är innan) men ni fattar. Börjar du med det lilla barkar det snart utför och sen går du och drar din kundvagn med pant längs med Odengatan...
RaderaGällande underkläder - så lustigt - jag har tänkt mycket på det på sistone (och jag har faktiskt glömt att jag pratat om att hela underkläder är ett måste): Vem lägger märke till underkläderna? Du själv såklart. Och din DEJT i det fall du är på TInder och regelbundet erfar naked bossanova tillsammans med nya aspianter. Men om du har varit gift i femton år (och tillsammans sedan typ förra seklet) så är det inte riktigt samma uppmärksamhet kring kvällsrutinen om en så säger. Eller kanske inbillar jag mig det bara? Det är kanske nu jag skulle bry mig på riktigt, in med det tunga artilleriet etc. Tror risken är överhängande att min man skulle misstänka sneligg då.
Vi har ju massor av MÄN här i populationen - bör man som frugal weiro wife lägga prima indexfondpengar på Chantelle eller räcker hyfsat hel och ren och ett pillemariskt leende?
Håller helt med om att insidan ska matcha utsidan. Sen kan man tycka att folk får tycka vad man vill men man förlorar en hel del i arbetslivet om man inte är ok klädd, dvs hel och ren iaf. Folk kanske inte säger något till dig för det vore oartigt men du får inte samma chanser.
RaderaJag tycker man ska göra det för sin egen skull och inte någon annans. Det finns ju en hel del mellan Chantelle och HM i prisklass. Jag ser ofta kvinnor i bhar av fel storlek tex för att inte tala om sådana som springer och där hela hyllan rör sig. Måste ju göra sjukt ont för att inte tala om vara obekvämt. Jag har större storlek i bh så jag har eller hade en större förmögenhet i underkläder.
Ett sant pillemariskt leende slår allt annat med hästlängder, så är det i min värld!
SvaraRaderaSluta nu upp med snobberiet, du arbetslösa fria kvinna.
Annars är du väl ingen fri kvinna.