Saker jag inte fattar 15 - Stockholmsved på landet

Ciao sucker. Idag tänkte jag approchera ett mysterium som gnagt i mig både länge och väl nämligen Stockholmsved, fast på landet. Jag är uppvuxen med ved i det att min morfar ägnade mycket tid åt att sourca ved, klyva ved, stapla ved och elda ved.* Därför kan jag with ease jonglera olika begrepp som "finved", "fulved" och "gammelved."** Men det var först sedan mina barn blivit scouter som jag blev vedfrälst på riktigt. Det hela började med ett arbetsläger ute på scoutgården en hösthelg för ett par år sedan. Ett av lagen fick i uppdrag att klyva veden med en mekanisk klyv. Om du under hur en sådan ser ut kan du titta på bilden av min klyv (mitt hjärta svämmar över att stolthet). Jag vill minnas att det även var andra föräldrar (företrädesvis pappor) som ville leka arbeta med klyven den dagen men det kunde de fetglömma, jag rörde mig inte en millimeter. En livslång hobby var född.


Man lägger vedträet i fördjupningen, trycker ner en spak varpå den svart/gula grejen pressar mot vedträet/stockbiten så att den pressas mot den blåa, triangulära yxliknande saken längst till höger och efter några sekunders motstånd briserar träet i två lika stora delar, ibland med ett mycket tillfredsställande klickljud. Har man tur finns där kåda i vedträet och då tar jag kaffepaus och sniffar lite på den innan jag återgår till klyvandet. Det är inte bara själva klyvningen som är härlig. Ved inbegriper så mycket mer. Du ska stapla den, organisera den och du ska sourca den. Och det är om det sistnämnda jag tänkte avhandla med en stilla undran. Vem betalar enligt nedan för skiten?


En påse av ovan storlek rymmer 30-40 tunna vedträn. En påse kostar 79 kronor. Jag köper en kubik - d.v.s. motsvarande alla de påsar du ser ovan och lika mycket till, för 300 kronor hos min lokala pusher, ink. hemleverans. Då måste jag visserligen klyva de flesta av träna eftersom de bara är grovhuggna, men det är ju bara en USP vad mig anbelangar. Och man kan, vad jag förstår, även köpa mer finkluvet av andra leverantörer i trakten till ungefär samma pris, det handlar bara om vilken sorts klyv de själva använder. Jag utgår också från att jag kommer att få hånskratt i kommentatorsfältet för att jag, i egenskap av utomsocknes, betalat överpris för min 300 kronorsved men jag kan leva med det. Faktum är att jag lägger på 100 kronor för jag tycker att min leverantör är för billig (plus att då brukar han ploga min uppfart på vinterhalvåret ibland).***

Att folket i Stockholm kör på sådan här 7/Eleven-ved fattar jag ju - enda gången man eldar i storstan är när man ska lägga upp en bostad på Hemnet och då försvinner kostnaden i den allmänna homestyling-bonanzan. Så därför blev jag minst sagt brydd när jag såg ovan erbjudande på macken i Hälsingland. Jag menar Hälsingland - ett landskap känt för tre saker: Knivslagsmål, vedgubbar och ostkaka. Hur kommer sig detta, någon som vet? Är Cirkel K så toppstyrda att de måste erbjuda samma sak över hela landet? För den här pallen ved var kall som is. Finns det lantisar som köper Stockholmsved? Eller är det Stockholmarna som till äventyrs semestrar här uppe som köper veden? Hur hänger detta ihop någon som vet?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Att vedaktiviteterna i mångt och mycket var en överlevnadsstrategi för att komma bort från min mormor har jag förstått först på senare år.
** Finved = björk. Fulved = all annan ved. "Gammelved" = ved som legat så många år på logen att den brinner ner inom en minut.
*** En klassisk hälsingekombo = man jobbar med ved, man jobbar med plog, man jobbar med grävmaskin, man periodar med däckskifte. Renässansmänniskor.

25 kommentarer:

  1. Haha... Har lagt allt för många timmar som barn med att jobba med ved för att tycka att det är kul.

    79 kr för något som är grattis i min värld är märkligt...

    Sen hoppas jag att du backar på ditt påstående om ostkakan då det är i min värld något väldigt Småländskt. Lite som om du skulle ta Palten ifrån Piteå ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälsinge-Palt, åsså vår. Hälsingsk Spättekaka - check på den.

      Ok. Du får ostkakan, den är inte ett signum för landskapet plus att den har en helt annan konsistens och smak (sämre än den småländska givetvis). Byter ut mot Tatueringar.

      Radera
  2. Vi installerade en kamin i vårt radhus förra året. Det är ngn slags perfekt kombo av att få elda, mys, prepping, ved och lägre uppvärmningskostnader. Går igång på allt! Kan skriva en avhandling om detta men nöjer mig med att berätta att jag fick hem 2 kubik pallad björkved för 1000 kr kubiken inkl hemkörning. Ändå rätt ok tycker jag. Grannarna i radhusområdet var rätt roade ”då vet vi var vi ska gå om ryssen kommer”.

    Sedan är det ju detta med arr efter kamininstallationen började jag intressera mig för att sourca brännbart. Jag tittade lystet på varenda pinne jag gick förbi. Tidningsåtervinningen sneglade jag på... ”gratis energi” ekade i mitt yngre medelåldershuvud. Youtube kollades av efter trix och videor som denna lades till i favoritlistan: https://m.youtube.com/watch?v=2aLZ88_DZz8

    Har lugnat mig nu och riktat min fokus på annan FIRE istället.

    Go valdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mighty advanced (filmen alltså). Ain't gonna happen, men jag gillar hans ambition. Plus den lilla skymt jag fick av hans Tiny House på slutet.

      Nu känner jag mig som bonden när jag förskräckt utropar "Tusen spänn kubiken, är du galen?". Ok, det var förvisso finved som inte sprätter, men om du kör kamin...

      Well well, bättre än att köpa på Circle K i alla fall.

      Radera
    2. Körde plantagenved första säsongen *skämskudde*

      Satsar på tipplass nästa gång. Storstadspriser här vettu.

      Radera
  3. Haha, ALLA dina ämnen är alltid toppklass.VED, det mest frugala, meditativa nöje man kan ha. Att stå och klyva spink (älltänne*) en klar höstmorgon är som yoga. Tall är bäst då kådhalten gör att den tänder varm som kall, torr som halvfuktig. Lite gran vill man ha för ljudets skyll men ska man göra långkok eller värma huset är björken en solid ass kicker. Den finns en bok som heter VED av Lars Mytting, hittade den när jag läst hans ”Simma med de drunknade” som jag tyckte om och ville läsa ngt mer av honom.
    300 kr kubiken är svinbra pris! Beror på om det är löskubik eller staplat men vi köper löskubik för 500 och redan det är billigt. Ah, ljudet, doften, verkansgraden. Älskar allt som veden åstadkommer. Sen ska man ha den frugala vanan att aldrig lägga in fullnävrade trän i redan flitigt brinnande brasa. Nävern ska skalas av och sparas till nästa uppstart av ny brasa. Som en indexfond av näver.

    Att röra sig, med sådan elegans, från chanellack till fulved får mina ögon att tåras och hjärtat att slå volter. Will You Marry Me Wifie Honey Crumble?!

    Morsan

    *spink=älltänne=tunna pinnar av ved som hjälper brasan igång på ett effektivt sätt utan bruk av tidningspapper som räknas som fusk where I come from.

    SvaraRadera
    Svar
    1. You Had Me at Sneligga Morsan!

      Ja, min akilleshäl med veden är inte själva sourcingen eller klyvningen, det är tändmomentet. Det är ett litet h-e för mig varje gång jag ska få fyr. Tidningspapper, are you kidding? Det är när jag känner mig pro. Ofta köper jag sådana där små tändpåsar eller tändsockerbitar av brunt material (eller använder min indexfond av näver, självklart hösomflösar man inte med fint näver i fullbrasa). Om det inte hade varit miljö- och kostnadsvidrigt att hälla tändvätska i kakelugnen hade jag gjort det utan att tveka. Mina barn däremot, behöver bara titta på kakelugnen så sätter den igång. Illuminati confirmed.

      VED var den bok som sålde bäst inom fakta mitt första år i förlagsbranschen. Det är tydligt att ved har en särskild plats i våra bonniga hjärtan. Och mina 300kr är för "löskubik", int håller man på å fjösar mä veden i onödan ä. Stapla, fnys.

      Radera
    2. Nej,nej,nej absolut inte köpa tändbitar!! Klipp långa remsor av äggkartong,som su snurrar in i själva äggdelen av kartongen.Ska se ut som en ros.Smält överblivna ljusstumpar i vattenbad och doppa rosorna i .Googla fast tändrosor.Dethär är ett pyssel som barnen brukar gilla.Och sen har du alltid en bra gå bort present tillhands!AnnH

      Radera
    3. O like! Får börja asap eftersom vi kommer att bli äggkartongsfria när vi flyttar upp. Tack snälla för tips!

      Radera
    4. Kör med kottar efter äggkartongsexit. Samma princip som ovan. Älskar din beskrivning av lantis entrepenörskap! Mvh minst tio generationer rakt nedstigande led av vedhatare.

      Radera
    5. När jag tänker efter skall det nog surras ”en bete” tidningspapper runt ”kötten” med. Jag har aldrig gjort detta själv. Men sett passivaggresiva äldre släktingar göra det. Eftersom de hatar ved.

      Radera
    6. Visst är det retligt att de passivaggressiva släktingarna alltid har rätt. Kotteknep ska testas.

      Radera
  4. Har precis tänt en brasa i kassetten i öppna spisen, för här sätter vi inte på värmen förrän om en månad. Veden har vi fått av svärfar, vi får såga och klyva som "betalning", viss ved kommer från ett träd som stod på vår tomt. Då lånade vi vedklyven och.. .. Jaaaa, jag kunde stå i timmar och meditativt klyva. En lisa för själen.
    Tror ingen köper ved på macken i Dalsland heller. .. Får kolla om de har det nästa gång. Tänker att det är ett standardutbud och att de som kör längs 45:an och ska åka skidor köper en säck för att ha i stugan de hyrt som har öppen spis??? Kanske.
    /Anonym 06:54

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är en plausibel förklaring (i mitt fall Stockholmare på E4:an på väg upp mot vad vet jag, Åre). Allt annat känns otänkbart. Gillar att du antagit ett så specifikt användarnamn.

      Radera
  5. PS. Ang vedpåsarna på macken. Att sälja ved för 100 kr/säck till Stöckhölmare som vill göra en myyyyzbraaaasa (ska föreställa Lidingömål) är ett av de få glädjeämnen vi har här om vintrarna. Och snacka om side hustle.

    ”- Laaaars-Erik! He håll på på å väx igen utma fjösbrua! Hämt storklyv’n å hågg åpp te Stöckhölmapöösan!

    Ta inte illa upp, vi älskar att dela med av oss vildmarken till Stockholmare på samma vis vi älskar att åka ned till storstan och frottera oss med After Dark-gänget. Men det finns inget som det skrockas över med sådan ohöljd skadeglädje i fikarummen norr om Dalälven som snökaos i Stockholm. Vi kan liksom inte hjälpa det.
    Morsan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha jag döööör! Jag kan läsa din Lars-Erik-mening hur många gånger som helst och skratta lika mycket varje gång. Alltså...

      Det där med lyteskomiken kring stockholmskt snökaos. Jag köper det, eftersom jag biologiskt sett bara är 50% stockholmare och även om H-land inte är riksgränsen så fick man ju ta del av smäderierna under sportlov o d. MEN!

      Vissa år har det faktiskt varit asmycket snö i Stockholm. Som för typ 8-9 år sedan, jag minns inte. Eller i vintras? (har så dåligt väderminne). Och när jag då råkar nämna detta i förbifarten för ex. min svägerska i Sundsvall så får man de obligatoriska fnissen och "ni stockholmare...". Kan ni (boende norr om Uppsala) inte differentiera er bedömning av väderförhållandena i Stockholm innan ni dömer oss? Det var faktiskt rätt tufft i vintras, jag fick lössnö hela vägen ner i mina UGGS på väg till nyckelkundsrean snif.

      Radera
    2. Det va ju ett jäkla gnäll på Norrlänningarna, vintern som và med mycket snö,eller var det den före. Är också genetiskt spridd över det norrländska landskapet så hjärtat finns där till en del.
      Här på den mindre orten jag bor nu är är det en av de saker folk livnär sig på, snöröjningen. Kommer det en minsta flinga så röjer de. Likadant med gräset, fast det var snusbrunt och döende i somras så var de där med sina maskiner. Så här är det mer omvänt, att man låtsas som att det finns fast det inte gör det, folk måste ju ha något att göra.
      /Marianne

      Radera
    3. En affärsidé så god som någon. Kommer osökt att tänka på detta inlägg av MMM http://www.mrmoneymustache.com/2011/12/05/muscle-over-motor/

      Radera
  6. Haha, kul inlägg! Jag gillar också att jobba med ved även om jag inte gjort det sedan i min ungdom (jisses vad gammal jag lät nu). Speciellt gillade jag de där stora vresiga bitarna som den mekaniska klyven inte orkade med, så att kilen och släggan fick åka fram istället. Min pappa brukade spara dem till mig och sedan svingade jag släggan i timmar. Förmodligen en del frustration som svettats ut där...

    En liten kommentar om oss sydbors oförmåga att hantera mer än tre snöflingor på en gång. Mycket av detta stämmer! Men här nere är det egentligt inte snön som är problemet. Problemet är istället den förbannade vinden. Den gör att det inte syns en snöflinga på åkern brevdvid vägen, men helt plötsligt kör man rakt in ett vitt helvete till driva. Som om all Skånes snö samlats på och samma ställe, nämligen precis framför bilen.

    Allt gott!

    Herr Avfart Frihet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja fy, minns min mardrömsresa i januari längs ett blåsigt österlen och långtradare som promt skulle köra om varandra i stormstyrkan. Alla regioner har sina väderutmaningar.

      Radera
    2. Här har den myckna snön en uppsida och det är att det isolerar bra som satan. Vi skottar upp snö mot huset så fort det finns tillräckligt. Håller värmen inne. Att skotta ut bilen fram till allmän väg varje morgon är inte lika lajbans. I vintras var det nästan löjligt. Som om Elsa hittat en fabrik med crystal meth och gått helt bananas. Men underbart med.
      När jag var tonåring tog jag skotern till bussen till skolan. Pistvakt är min uppväxt. Så skratta inte åt dem.
      Morsan

      Radera
    3. Min kompis A klär sig som pistvakt ibland, hon blir så snygg i det orange.

      Radera
    4. En stor del av snökaoset skulle försvinna om skåningarna (och stockholmarna) satt på dubbdäck eller vinterdäck överhuvudtaget. Är alltid fascinerad över hur snön kan komma som en överraskning varje år. Om de dessutom höll avståndet och sänkte hastigheten (vilket man inte gör i Norrland men oftast lyckas hantera ändå) på vägarna så skulle bilarna fint kana av vägen istället för att orsaka stängning av vägarna och totalt kaos. I vart fall skåningarna har inte fattat att man ska hålla ett längre avstånd än 10-20 meter på motorvägen utan det är fast i arslet som gäller.

      Radera
    5. Nu tycker jag att du låter som en gnällig norrlänning (smajly). Jag har aldrig fattat hur man lyckas köra som man gör vintertid norröver. Har samrest med en handfull börnande norrlänningar som åker som om det vore barmark och nylagd asfalt, 18 grader och perfekt sikt, trots att drivorna ligger meterhöga och jag likt en tant sitter och kväver skrämda rop på passagerarsidan. Men aldrig händer det något. Eller det gör det väl, men inte när jag suttit i bilen. Så det ligger väl något i vad du säger.

      Radera
    6. Snarare praktisk norrlänning som kan köra i vinterväglag. :-) Avstånd för att inte tvingas göra hastiga inbromsningar och bra vinterdäck är grejen. Det är sällan man behöver sänka hastigheten lägre än till 80 km/h även om det är busväder. Lite lustigt är det att pappa tjatade om avståndet när jag övningskörde och några år därefter. Nu blir jag själv tokig på alla som kör för nära. :-)

      Radera